Har nu läst färdigt Eldaren. Var en stark upplevelse. Jag vet inte vad det var med Domen men jag kände helt enkelt inte samma för den. Berättelsen började med att huvudpersonen, Karl, skulle hämta ett paraply han glömt i hytten. Det verkade dock som han skulle förlora både paraply och väska när han träffade eldaren. De mötte på högre män som kapten och en senator. Det verkade som Karl hade svårt att acceptera att senatorn var hans morbror. Man skulle väl kunna säga att han kom upp sig i världen. Vilket tyvärr innebar att han skulle skiljas från eldaren. Man kunde alltså ana lite homosexuella känslor i allt det här. Eftersom han grät för att han separerades från eldaren. Men kanske det visar priset man får betala för att vara känd? Och eldaren fick inte på långa vägar samma uppmärksamhet som Karl fick. Man undrar helt enkelt vad som ska hända med eldaren framöver. Och vad gäller boken i allmänhet ser jag mycket fram emot att fortsätta läsa om Franz Kafkas värld…