Jag kanske skulle försöka skriva lite om vad jag gjort under dagen också. Imorse så gjorde jag ett par rostade pågenmackor med pulverkaffe. För det mesta har jag spelat minecraft. Men jag har också sett någon annan video på You tube. Och sett näst sista avsnittet av Welcome to Derry. Jag har också skrivit något men är osäker på vad det är för något. Något har jag produserat i alla fall och jag tror det är läsvärt. När jag ska dela det dock är jag osäker på. Innan jag åkte till stan så städade jag och tog en Yakisoba. Det var mycket gott! Jag åkte till stan för att gå på någon manifestation halv fem. Jag visste inte så mycket om den mer än att det var Svenska kyrkan som höll i den. Där höll en tal som är i Ukraina och hjälper de krigsutsatta. Men rent allmänt skulle man nog kunna säga att manifestationen var för fred och frihet rent allmänt. Jag tog några kort och filmade lite av manifestationen innan jag gick till biblioteket och läste tidning. Också det tog jag kort på och jag kanske skrev en bättre beskrivning av manifestationen just då för det var många som gillade den. Dock delade jag inga foton eller videos då. Det tänkte jag spara till senare. Jag gick in i biblioteket och köpte mig en kaffe och läste En liten kvinna av Franz Kafka. Det märks att vi börjar närma oss slutet av hans liv. Han var inte lika noga och slarvade med korrekturläsandet mot slutet. Vilket för övrigt var tuberkulos. Att få beskrivet för sig hur han hade fått tuberkulos på struphuvudet var hemskt. Och en annan grej som jag tänkte på när jag läste hans text var; träd som var unga plantor då är över hundra år gamla träd nu. Det är värt att tänka på när man ska tänka på tidsperspektivet. Men vid sjutiden fick jag lov att gå därifrån eftersom de skulle stänga. Jag gick till stadshuset där jag väntade på bussen. Med tiden kom det tre killar och ställde sig där också. Det kan man ju fundera över varför de gjorde det. Förmodligen för att de skulle någonstans, förstås, men var är alla tjejer någonstans? Jag tog bussen hem och väl hemma värmde jag på en paj. Samtidigt som jag såg färdigt en av ChrisWhippits videos. Vid medicinen kom sen två tjejer. Men det var inte riktigt det jag ville. Eller jag säger ju att jag vill se tjejer men av de här fick jag en sån otäck känsla ifrån. Precis som de vill se mig död eller liknande. Jag börjar bli så sinnessjukt trött på att vara singel. Det var inte så här jag skulle föreställa mig att bli trettiotre. Men vad ska jag göra? Vad möjligtvis kan mina ord ändra? Min livssituation? Mitt liv? Jag tror inte det va! Jag ska bara jobba och leva som normalt. Men vad är normalt i en onormal värld? Jag vet snart inte vad jag ska ta mig till! Vart jag ska ta vägen! Det känns som jag klättrar på väggarna! Som att jag är så oerhört kärlekstörstande! Något personalen för sitt liv inte kan förstå sig på! Ibland undrar jag hur de tänker! Som en gång jag sa till dem att jag inte ville se killar utan tjejer och han inte kunde förstå vad det var för skillnad. Att det inte var någon skillnad på tjejer och killar. Men det är skillnad på tjejer och killar. Det är bara det att de tjejer som finns på boendet känns som killar. Om inte värre. För den som har svårt att förstå kan jag bara säga; man märker när någon vill en ont. När någon kommer med onda syften. Så, så har min dag sett ut. Ständigt dessa pistolhot mot mitt liv. Om än osynliga men likväl lika hotfulla. Ord kan också vara farliga. Minst sagt. Adolf Hitler skrev en bok. Mein kampf. Om jag skulle läsa den så skulle jag nog göra det med distans. Med det sagt så hoppas jag för ett rasistfritt liv framöver. Det där pistolhotet så att säga. Men jag ska packa inför helgen! Jag ska till pappa! Vi får se vad vi hoppar på i helgen; vi kanske bastar eller hoppar i snön! Eller så gör vi något helt annat! Vi får se…