Idag började jag dagen med att göra mig ett par rostade pågenmackor och pulverkaffe. Jag tittade lite på The hobbit: Smaugs ödemark på HBO max och tog bussen till jobbet. På bussen hörde jag något mycket sorgligt. Jag hörde ungdomar generalisera kineser genom att säga ”chin chong”. Ja jag hörde alltså detta år 2026. Det är vad vi har att se fram emot i valrörelsen framöver. Alltså det är inget alls att se fram emot utan det är grov rasism ur en så pass djup dynga att inget ljus når ner dit. Varför har det blivit så här? Jag känner sån sorg över mänskligheten. I alla fall. Väl på jobbet var det bara att byta om. Sen fick vi ett besked som jag tänkte vänta med att ge när jag fått reda på mer om det. Vi sopade grus. Jag läste bok. Just nu är jag på något universitet i boken. Huvudpersonen har beslutat att bryta med sitt ursprung och gå sin egen väg. Vilket har gjort hans föräldrar rätt ledsna men har ändå accepterat hans beslut. Annars skulle han fortsätta med lantbruk. Nu får han hålla på med litteratur. Längre har jag inte kommit. Jag återkommer när jag läst mer. Jag kunde läsa lite innan jobbet. Efter jobbet så tog vi en tur så att vi kunde släppa av en arbetskamrat. Efter det kunde jag läsa lite till. Sen kunde jag äntligen äta min lunch beståendes av spetskål, glaze, grönkålssallad, örtcrunch och tahiniyoghurt. Något jag eventuellt skulle få ångra eftersom magen inte fungerade som den skulle. Någon gång var vi och hälsade på City gross också. Jag vet inte om det var något jag hade sagt men någon hade blivit så ledsen över det här beskedet som jag inte tänkt ge än att hon fick lov att tröstas avsides. Så man kan säga att det varit en händelserik dag. Minst sagt. Vi jobbade lite till. Sopade lite grus till. Bytte om och sen fick jag skjuts till Stadsvakten. När jag släktforskade på min finska sida så tänkte jag att det var vissa av mina farfars förfäder som jag inte visste något om. Så jag forskade på dem. Och hittade fler platser jag vill besöka. När jag kommer och tänka på det så har jag sidor på Facebook som jag vill besöka och meddelanden att skriva även om jag inte är så bra på engelska. Men just då fick jag avsluta mitt i arbetet. Jag åkte hem och hörde det igen. ”Ching chong”. Jag undrar om de är medvetna om vilka mörka krafter de leker med. Sådana krafter går det inte att ta sig levande ur. Det säger jag bara! Hur kommer valrörelsen se ut? Kommer de ironisera kineser på det där obehagliga sättet? Jag har känt att jag vill riva ner SD;s flaggor. Riva dem i stycken. Nåja; nu har jag ätit och är mätt. Jag har sett färdigt The hobbit: Smaugs ödemark och ätit en paj. Den här valrörelsen kommer bli tuff, minst sagt! Vi tar en dörr i taget. Men hur gör vi med de här ungdomarna som säger ”ching chong”? Hur ska de någonsin kunna ”helas”? Om man nu kan säga så. Jag vill ändå tro på mänskligheten. Men den tron svajar. Får inte ge upp hoppet om mänskligheten. Får knacka en dörr i taget som förut. För det är det enda sättet att nå ut. Att synnas. Att vinna. Förhoppningsvis vinner vi. Vi som tror på mänskligheten…