Månad: januari 2022

Skottlossning i Göteborg

Skottlossning, Göteborg

I lokal vid Kvillebäcken skottskadad man. På platsen pågår insats, den information som lämnas för närvarande från händelsen finns nedan. Uppgifter får polisen in via SOS kring en händelse vid en frisörsalong på Fyrklöversgatan. Hört något har vittnen som låter som skottlossning från platsen. Lämnat platsen uppges en man ha, troligen gärningsman. Fram mot lokalen åker polis. Inne i lokalen så finner polisen en man med skottskador. Skadeläge oklart. Ambulans tillkallas. Inga ytterligare personskador kända. På platsen ingår en insats. För närvarande är ingen gripen. Den skadade mannen uppges vara ca 30 år gammal. Platsen för händelsen spärras av. En undersökning av lokalerna pågår. Lämnar insatsen har polishelikoptern p.g.a. dåligt väder. Förundersökning inledd med rubricering försök till mord. Hämtats till förhör har minst två personer. Förutom platsundersökning genomför polisen vittnesförhör, kontrollerar kameror i området mm. Dörrknackning genomförs det även i närområdet. Avförts till sjukhus har den skadade. Hans tillstånd bedöms som allvarligt men stabilt, allt enligt sjukhuset. Uppdateras kommer händelsen att så fort det finns nu information att hämta. Via denna sida i första hand.

Källa: Polisen.se

Skogen i Kättbo

Jag saknar Kättbo. Jag hörde även att min lillebror skulle vara i Kättbo hos sin pappa. Men jag tänkte framförallt skriva om något annat. En bild från Kättbo. En plats som jag var på många gånger. Skogen i Kättbo. Och under min promenad i Kättbo så passade jag på att ta kort på så många mer ställen. Ställen jag hade varit på. Och ställen som jag mindes. Det var lite som att gå tillbaka i tiden. Från när jag bodde där när jag var liten. Från femman till slutet av högstadiet. Så många minnen. I en kropp. Jag har försökt skriva om det undermedvetna. Vad det är för något. Jag har inte gett upp än. Jag har bara lite annat att skriva om nu. Kättbos skog är en grej som har blivit kvar i mitt undermedvetna. På det sättet har jag haft tillgång till det minnet när jag skriver om andra saker. Det liksom faller sig naturligt att skriva om Kättbo när man tänker på Kättbo. Men jag har också något annat att skriva om. Något bortanför Kättbo. Vad kan det tänkas vara för något? Något undermedvetet. Eller omedvetet. Då blir det svårare att minnas vad det är för något. Men något är det ju i alla fall. Jag kan använda dessa bilder från Kättbo för att minnas det. Detta något som är i det undermedvetna. Och som jag håller på och skriver om. En natt i Brunnsvik för länge sen. Kom minnena ikapp mig och jag kunde inte längre springa ifrån dem. Jag kunde inte längre springa ifrån dem…

Dagen efter

Så här dagen efter är det nog många som är bakfulla. Jag vet hur det känns; man är mitt uppe i stundens hetta och bryr sig inte om vad någon annan känner. Men det finns andra personer också som måste tas omhand om. Det kan inte va så att vi dricker oss så redlöst fulla att vi glömmer bort att ta hand om varandra. På något sätt får jag flashbacks från när jag själv festade i Brunnsvik. På något sätt har jag försökt beskriva den känslan. Att vara så full att man åker på en bakfylla. Och i den här bakfyllan så rubbas allt och man får uppleva saker som man inte upplevt på länge. Allt för att man gick hem lite tidigare från festen. Men jag är väl egentligen inte emot själva drickandet i sig. Utan beteendet som kommer sen. Man är inte riktigt sig själv. Man är högljudd och störig. Och man är framförallt väldigt, väldigt full…