Idag började jag dagen med att göra mig ett par Runda björn-mackor med kaviar på och pulverkaffe. Såg på en video av UFOsxm. Gjorde ingen Varma koppen idag eftersom jag inte jobbar idag. Inte imorgon heller eftersom jag är långledig. I stället låg jag och läste. Tack och lov var jag färdig med artikeln om den där redaktörn som var så långrandig och tråkig. Jag skickade sms till personalen också. Jag frågade om vi skulle iväg idag eftersom det regnar så mycket. De svarade att det var helt upp till mig. Så jag svarade att jag hade regnjacka så det gick bra. Jag hann läsa lite till innan Martin kom. Jag har för mig att det handlade om hur man pratar inför publik. Det borde jag läsa mer om men det tänker jag att jag kan göra imorgon eller senare idag eftersom jag har fått så mycket extra tid nu. Martin kom ett eftersom vi skulle ta bussen som gick kvart över ett. Vi gick i regnrusket i våra regnjackor och vi gick av vid statshuset för att gå till biblioteket. Ett ställe som Martin inte varit på evigheter. Jag visade var tidningarna fanns och var man kunde läsa tidningarna. Jag tog två kort, ett på tidningen och ett på oss (enligt hans samtycke), och sedan satt vi och läste. Jag kunde dock höra att han var lite otålig så jag hann bara läsa tre artiklar innan vi gick vidare. Vi gick till Esspressohouse där jag beställde en Cortada (tror jag att den hette) och en varm macka. När vi hade ätit sen så gick vi till Hemköp inne i ett galleri för jag skulle handla chips, paj, dip, Doritos, någon slags efterrättgrej som de bara sålde där, Mer päron- och passionsdricka. Sen gick vi till bussen och tog den närmaste bussen som gick till Brandholmen. Martin sa det gång på gång att det hade varit en bra tur det där och att han gärna gjorde om den. Under turen hade vi även hunnit prata om Jakobsbergs folkhögskola som jag vill åka till. Han sa att han kunde kolla på resor så kunde jag mejla dem och kolla vilken dag som passade bäst för dem. För det hoppas jag att de kan ta emot oss. Vi pratade även lite om körkort och allt strul jag måste gå igenom nu med sjukhuset. Han sa dock att det förmodligen inte var någon fara för mig. Även fast jag hade haft psykos. Och själv är orolig att det påverkar körkortstagandet negativt. Sjuksystern kan vi ta kontakt med. Men förr eller senare måste vi ta kontakt med körskolan i vilket fall som helst. Men jag har alltid velat åka till Jakobsbergs folkhögskola först. Se skrivarkursen och se eleverna som går i den. Därför var det skönt att höra att Martin kunde hjälpa mig. Men kontakta dem måste jag göra själv. I alla fall kom vi hem. För det mesta har jag spelat Black mesa sen jag kom hem. Martin fick prova lite men dog hela tiden. Just nu funderar jag på att göra lite nudlar. Och spela Skyrim. Men jag håller även på att se en film som heter Salems lot på HBO max. Förutom det så skulle jag kunna se på Fall out eller Maktens ringar på Prime video. Jag funderar mycket kring vad jag vill skriva om härnäst. Jag vet det inte riktigt själv. Jag höll på att skriva om något om Mora. Jag höll även på att skriva om något om Nyköping. Om Tonys pizza och ett snöklätt landskap. Om ett bibliotek och ett länge bortglömt minne. Hur långt bakåt vågar jag gå? Innan jag går under? Eller är det bara jag som velar fram och tillbaka? Kanske dåtiden inte är så farlig trotts allt? Tonys pizza är tydligast. Men där finns också andra minnen som Villan, Mariebergsgården och psykiatrin. Polisen. Hur kan det gå så långt att man måste ringa polisen? För att man vad då; är rädd för mig? Jag vet inte ens vad jag gjort! Men jag ska bara glömma och gå vidare. Som så mycket annat. Jobba. Men nu hade jag ju ett bra tillfälle här att skriva vad jag känner och vad jag känner är att jag längtar efter någon att vara kär i. Är inte det en väldigt mänsklig känsla egentligen? Och jag vet inte var kärleken finns någonstans men jag hoppas att jag hittar den någon gång. Till dess får jag traggla mig igenom orden. För det får jag alltid göra. Experimentera. Se vart vägen leder någonstans. Just nu verkar det som den leder till de mest oväntade ställen. Ställen som jag inte besökt på evigheter. Och som jag, genom att skriva, kan upptäcka igen. Förutom om jag tar körkort för då kan jag åka till de här ställena också. Och då blir skrivandet så mycket lättare. Men till dess får jag försöka minnas. Det liv jag brukat leva förut; hur var det? Jag kommer knappt ihåg. Jag lyssnade en del på Mike and the mechanics. Men mest lyssnade jag på musikarna. Och festerna. Pågick till långt in på nätterna. Ett liv som är väldigt avlägset från nu. Men det finns tillfällen, som när vi åker ner på stan så här, som kan kompensera för de fester vi hade då. I alla fall får man se stan lite mer. Och kanske lite mer inspiration till sitt skrivande. Vad var det jag skrev om nu igen? Ja just det! Om drömmar…

Idag började jag dagen med att göra mig ett par Runda björnen-mackor med kaviar på och pulverkaffe. Jag såg färdigt Figgehns sista video där han berättade att han har cancer. Han är ju död nu, men jag vill ändå se den videon för att jag jag vet inte, vill gråta lite. Jag gjorde en Varma koppen och spelade lite minecraft innan jag gick till bussen. Och på bussen var det inte mycket folk, varken till busstationen eller Spindelplan. Väl på jobbet behövde jag inte byta om. Det var en person på jobbet som frågade om det hade varit mycket folk på bussen. Samma person fick vredesutbrott på mig sen. Lite komplicerat att beskriva men kortfattat hade jag väl sagt att chefen inte är så viktig. Och då sa hon att chefen visst var viktig. Av någon anledning klarade hon inte av att jag ifrågasatte prisandet av chefen så då skrek hon på mig i stället. Vilket knappast var något jag behövde nu. Jag har nog så mycket att tänka på när det kommer till journalistmöte. Jag vet inte vad det blev av det där samtalet egentligen. Det var nästan så att jag ringde polisen. Det var så det kändes som det skulle bli. Att hon skulle gripas. Som tur var kom vi inte så långt. Och för det mesta satt jag och spelade Bloons td 6. Så jag hade inte så mycket annat göra. Förutom att gå på toa efter ett tag. Patrik pratade något om ledigheten över jul och jag nämnde att jag ville vara ledig under Musikhjälpen. Vilket gick bra sa han. Efter ett tag gick jag eftersom det ändå inte fanns något att göra. Jag gick i regnrusket till ICA knuten där jag handlade nudlar, mjölk, iskaffe, kex, Runda björn, chips, Mer päron- och apelsindricka, paj vegofärs, matlåda och choklad. Efter det tog jag bussen hem. Satte på radion, datorn och packade upp mina varor. Spelade lite minecraft. Men mest satt jag och tittade på när UFOsxm spelade minecraft. Sevtech närmare bestämt. Och det gjorde jag tills det var middagsstöd. Som Malin kom på. Jag kände då redan att jag hade velat prata mer med henne egentligen. Men jag fann inga ord för det. För tanken var att jag skulle ha journalistmöte i mitt hem. Vilket det inte blev något av. Det är samma gamla anteckningar som alla andra gånger. När personalen kom nu på medicinstöd så brast det dock för mig. Vad tror de egentligen att journalistik är? Vad tror de att de gör för att få driva med mig så här? Jag ställde inte alla de här frågorna men jag tror ni greppar grejen. Slutligen kom jag fram till att det är bedrövligt. Hur allt ligger till. Att vi inte kan ha några journalistmöten i gemensamhetslägenheten. Och att jag ska skämmas för att jag frågade ut en personal på dejt en gång! EN GÅNG! Jag vet att hon har lätt att bli arg. Jag vet ju det. Jag bara önskade att hon inte blev så arg på mig bara. För det gör ju att jag mår dåligt. Och får mig att undra om jag har gjort något fel. När det kommer till den chefen så känns det som det finns mycket hon borde stå för svars för. En chef kan inte vara viktigare. Då kollapsar hela redaktionen. En fungerande redaktion har en massa olika nivåer som webbansvarig, korrekturläsare, chefen, lokal koll, krim, foto och kultur. Jag måste erkänna att jag själv inte har koll på alla dessa nivåer men en bra början skulle väl kunna va att vi hade haft en sån där skrivargrupp och bestämt arbetsuppgifter där. Men då måste vi sluta skuldbelägga varandra. Alltså det här är helt sinnesjuk! Jag ska alltså skämmas för att jag frågade ut en personal på dejt? Och så kan jag undra; Var är alla tjejer någonstans? Var är de någonstans? Kommer jag dö ensam? Är det verkligen så mitt liv slutar?

Idag började jag dagen med att göra mig ett par Runda björn-mackor med kaviar på och pulverkaffe. Jag såg en video av UFOsxm och gjorde mig en Varma koppen. Spelade lite minecraft och gick till bussen. Där det var lagom mycket folk. Både på bussen till busstation och Spindelplan. Väl på jobbet var det bara att byta om. Idag skulle vi rensa ogräs. Och det gjorde vi med sådana verktyg som hade verktyget längst ut på en pinne. Och vi rensade rätt mycket ogräs. När vi var färdiga så gick vi tillbaka till arbetslokalen. Efter ett tag bytte jag om och ringde mamma. Hon hade skickat sms tidigare där hon hade skrivit att hon skulle duscha och att jag kunde komma. Men jag ringde henne i alla fall och fick komma om jag ville det. Så jag gick till mamma och när jag var framme var mamma knappt påklädd. Hunden Bella hälsade på så glatt också. Men det först efter att jag tagit av mig väskan, jackan och skorna. Hon fick stå bakom galler först men fick sen hälsa på mig. Mamma började laga mat och på tv sände de något program om väglöst land. Ett enklare liv tror jag att det hette. Jag bytte till tvåan dock och där sände de SVT forum som handlade om antisemitism. Vilket ju är högaktuellt nu med tanke på att sverigedemokraterna kallade vänsterpartiet antisemiter. Eller hur det nu var. Otäckt är det i vilket fall som helst. Till mat fick jag ris, chili con carne och sallad. Vi spolade tillbaka så att vi fick se början av Ett enklare liv. Efter maten ringde vi pappa eftersom jag inte ringt honom på ett tag. Planen är att jag åker till honom på fredag. Vi skulle ha ringt sjuksyster och frågat om hur det går med det här körkortstillståndet men vi glömde det. I stället åkte vi till ICA knuten där jag handlade salt, kaviar, varma koppen, mjölk, chips, Mer päron- och apelsindricka och choklad. Efter det fick jag skjuts hem. Bella var gnällig men mamma kunde inte stanna för att gå in för jag har för mig att hon sa att hon skulle jobba i natt. Så jag fick gå in utan mamma och hund. Men det gick bra också. När jag kom hem satte jag på radion, datorn och packade upp alla varor. Satt mest och spelade när personalen kom. Jag har svårt att beskriva hans beteende mer än att det var clownaktigt. Han verkar inte riktigt ha förstått allvaret med att hålla på med journalistik. Att läsa tidning är inte samma sak som att gå och gymma eller gå och fika. Och jag är inte helt bekväma med att prata kriminalitet i min lägenhet på onsdag. Men vad ska jag göra? Jag får ju inte hade det i gemensamhetslägenheten. Men jag känner ändå att vi behöver prata om det sen längre fram i tiden för så här kan vi inte ha det. Jag såg på ett avsnitt av Tunna blå linjen. Jag såg även på en livesändning om kriget i mellanöstern. För det mesta har jag spelat minecraft idag. Jag har velat göra alla uppdrag samtidigt som jag vill göra tricky trials. Men för det mesta har jag kört i grottor och mineat diamondores med min silkpikaxe vilket har blivit rätt mycket. Men till slut körde jag lite tricky trials och även om det inte blev mycket så blev det lite grann i alla fall. Jag har för mig att de byter värld på resurs imorgon så då kommer jag få lov att leta upp tricky trials igen. Men å andra sidan så kommer jag ha så mycket att läsa imorgon att jag ändå inte kommer ha någon tid för att spela minecraft. Och det här skrevs på tisdagen den 8 oktober 2024. Förmodligen kommer jag skriva om mer saker jag har gjort innan den här dagen är slut. Som att jag har hållit på att rensa bordet inför imorgon. Och diskat. Men förutom det så har jag inte mycket annat att göra än att läsa. Vilket jag nästan får lov att tvinga mig till. Det kommer inte naturligt för mig i alla fall att läsa. När jag är hemma så brukar jag mest vilja göra andra saker som att se en youtubevideo eller spela spel. Men det antar jag är en vanesak…

Jag har precis sett avsnitt av säsong 2 av Maktens ringar. Det här avsnittet förvirrade mig lite. Och jag är osäker hur mycket jag ska skriva om dessa avsnitt egentligen. Det är ju så många detaljer att det är svårt att hänga med i allting. Vad hade den där hästen med allting att göra till exempel? Och hade hon dött? Hon som hade hjälpt en alv? Nej jag kommer nog inte skriva så mycket mer om dessa avsnitt. Men det betyder inte att jag inte kommer titta på dem…

Idag började jag dagen med att göra mig ett par polarknäckemackor med kaviar på och pulverkaffe. Jag såg en video av UFOsxm och slängde sopor. En massa sopor; det hade blivit överfullt så jag fick lov att lägga vissa sopor i sopkassar. Jag har väl lyssnat lite på P3 i alla fall men mest har jag lyssnat på P2. Jag har rensat i köket och slängt alla muslipaket som var öppnade. Även några riskakor eftersom de stått framme så länge. Medan jag var ute så passade jag på att skörda alla bondbönor, rödbetor och palsternackor. Jag har satt ner vissa av dem i jord så att de kan blomma och bilda frön. Annars har jag inte gjort så mycket i dag. Jo just det; jag såg en film som heter Harald och den magiska kritan. Men förutom det så har jag inte gjort så mycket idag. Det har varit rätt skönt att tömma muslipaketen. Och ja just det; pulverkaffeburkarna har jag tömt också. Eftersom det tjatats om det. Jag vill väl att det ska se fint ut till att jag får gäster på onsdag. Men jag kan inte komma ifrån den gnagande känslan att jag städar lägenheten av en annan anledning också. En undermedveten anledning. Och jag vet att jag borde läsa mer men jag kan inte låta bli att skriva att jag vill skriva. Det finns en annan anledning till att jag städar lägenheten. En anledning som har med det undermedvetna att göra. Det är inte alla som vågar beträda det undermedvetna. Och det är inte så konstigt heller; det är ju där alla mardrömmar finns också. Mardrömmar om dödsstraff. Men så långt ska vi väl aldrig gå? Jag föredrar att skriva om andra drömmar. Som man mår bra i. Eller det behöver inte va så att mår bra i dem men jag vill oftast tänka så. Jag vill ofta tänka att jag mår bra i de landskap jag besöker. Oavsett om det är i Mora, Skattungbyn eller Bonäs. Jag vet inte varför jag just tog dessa platser som exempel; dessa platser är ju de platser jag har minst minnen av. Vågar jag säga det där ordet? Det där ordet? Brunnsvik? Jag kan börja i Mora och sluta i Brunnsvik. Hela tiden har jag haft Brunnsvik i minnena. Dessa röda byggnader. Som terroriserar mitt sinne. Vare sig jag vill det eller inte. Men oftast vill jag det. Faktiskt. För det är det enda som jag har tänkt på under alla dessa år jag flyttat omkring. På dessa röda byggnader. Och på dessa människor som bott i dem. På Helga Arvesten. På våra samtal vi hade på en buss på väg upp till Dalarna, vid ett piano i Storstugan eller i en trappa på någon fest någon gång. Är hon verkligen lycklig nu? När hon är ihop med någon annan? Hon kanske är det. I så fall måste jag släppa minnet av henne. Även om det kan vara det svåraste jag gjort någonsin. Förresten så blev jag osäker på om jag skulle orka åka på vänsterhelg i Uppsala. Inchekning skulle ske vid niotiden vilket skulle innebära att jag skulle behöva gå upp jättetidigt för att kunna komma iväg. Och jag är inte säker på att jag skulle klara det. Det gör inte mig något dock. Jag har fortfarande en massa saker att göra, som journalistmötet på onsdag, eller att jag ska ner på stan på torsdag med en personal. Jag får träffa en massa folk ändå. Och mitt mål är att jag får åka till Jakobsbergs folkhögskola. Vilket jag gav som förslag på boendemötet. Jag hade inte tänkt på det, att jag kunde ge det som förslag på boendemötet, förut. Det var helt nytt för mig. Men vad är boendemötena till för annat än för att komma med förslag på ställen som vi kan åka till och en gång för alla besöka den där skolan som jag velat besöka för så lång tid nu?