Idag började jag dagen med att få medicin, bädda sängen och stänga av datorn. Efter det tog jag cykeln till jobbet och mötte ett välkänt ansikte på jobbet. Carola och jag bytte om och tog frukost till mig. Macka med salami och gurka, jordgubbsyoghurt med puffar och musli och kaffe. En riktig brakfrukost med andra ord. Sen var det dags att jobba. Jag började dammsuga receptionen, byte lite med de andra så att jag fick moppa ibland också och vila ibland också. När vi var färdiga med städningen av receptionen skulle vi plocka fimpar vid entrén. Då hör jag någon tuta bakom mig och inser direkt vem det är. Det är min gamla arbetsledare Patrik som kom med en föredetta arbetskamrat Veronika. De kom visst med några papper men jag tror de kom för att se mig också. De verkade i alla fall glada att se mig. Och jag var glad att se dem. Det var ju ett tag sen även om jag såg Veronika i Brandholmen på morgonen innan jag cyklade iväg. Men kanske var de det som hon sa till Patrik sen; att de kunde åka till mitt jobb? De var inte där så länge dock. Och efter det skulle vi äta lunch. Om vi hade någon lunch. Vilket jag inte hade. Jag hade ju varit sjuk och inte haft någon möjlighet att åka till någon affär. Idag hade jag dock det. Och det var inte så mycket mer att göra på jobbet ändå. Så jag tog cykeln och cyklade till Willys. Där jag handlade mjölk, grädde, pajer och Mer lingon- och pärondricka. Efteråt tog jag en korv och dricka. Sen cyklade jag hem och visste väl inte riktigt vad jag skulle göra. Efter ett tag kom mamma och vi åkte till ICA knuten. Handlade kummin, makaroner, passerade och krossade tomater, Yakisoba, apelsiner, spetskål, lök, en kruka persilja, potatis, iskaffe, Mer päron- och svartvinbärs/hallondricka och frusna grönsaker. Efteråt åkte vi hem till mig så att jag kunde packa upp mina varor. Jag hade ju redan satt på radion och datorn, men sen kunde vi ta en promenad längs med hamnen. Jag ville väl få någon slags känsla för den stundande sommaren. Ett sätt att insupa alla intryck. Också var ju hunden Bella med så det blev ju extra roligt! Blev relationen med mamma bättre då? Jag vet inte riktigt. Det känns som det fortfarande ligger och skaver. Är det den där gången när polisen kom och hämtade mig? Vad hände egentligen? Jag önskar jag visste svaret på den frågan. Bara att tänka på det är traumatiskt för mig. Nåja. Man ska väl vara snäll mot varandra. Eller i alla fall inte bråka med varandra. Jag försöker verkligen förstå mig på min mamma. Kan inte de här promenaderna hjälpa då? Kan hon begripa varför jag ville börja skriva? Eller lever hon i någon slags värld där allt ska va på ett sätt? Ett sätt jag inte begriper? Jag vet inte. Det kändes bra att få promenera lite i alla fall. Om inte annat får man motion. Och man kan öva på vandrandet. Men vi vet ju att det finns en annan värld. Vad jag inte begriper är varför vi väljer att blunda för den. Kanske för att allt vi gör med jobb och vardag är ett sätt att blunda för den. Men ändå kan vi inte säga det rakt ut. Att vi mest vill festa och vara glada. Varför kan vi inte vara glada för? Eller kanske man kan vara glad på jobbet? För mig har skrivandet blivit enda sättet att minnas hur jag en gång hade. Folk överger en. Men minnena är fortfarande kvar. Därför skriver jag om oändliga gräsmarker och tätbevuxna skogar. För jag vill minnas. Och kanske på vägen få någon att upptäcka något nytt. Ett nytt sätt att berätta som man inte sett förut. Mer text kanske kommer senare…

Idag började jag dagen med att få medicin och bädda sängen. Jag åt ingen frukost eftersom jag skulle äta frukost på hotellet. Så jag tog min cykel och cyklade till God morning hotell. Väl där så knackade jag på hos arbetshandledaren för ett tag. När ingen kom och öppna så visade en annan anställd var jag skulle gå. Och jag visste ju var jag skulle gå, jag bara trodde att man behövde knacka på hos arbetshandledaren först. Jag bytte om och gick för att ta frukost. En frågade vem jag var och om jag tillhörde Fia om jag hörde rätt. När jag hade tagit frukost så visade det sig att de andra ur personalen bara satt bredvid matsalen. Jag satte mig bredvid arbetshandledaren som sa att hon hade glömt bort mig. Sånt som kan hända antar jag. Till höger satt hon som hade sagt till mig tidigare vart jag skulle. Och framför mig en praktikant. En tjej som jag antar är i min ålder. Jag tror hon läser på universitet någonstans. Men en sak vet jag i alla fall, och det är att hon sitter i receptionen, i alla fall. Jag tror hon är praktikant som oss, men jag vet inte så säkert. När vi hade ätit vår frukost så skulle vi städa. Några hade redan börjat men jag hjälpte till med att dammsuga. En tråkig grej som hände på jobbet var att en av mina arbetskamrater tröttnade på arbetsledaren. Det ger ju inte en så bra bild av henne precis men jag fortsatte jobba ändå. Det är ju lite svårt eftersom vissa är lite mer handikapade än vad jag är så att säga. Det var ingen rolig upplevelse i vilket fall som helst. Ingen ska ju behöva känna sig överkörda och som någon man driver med. I övrigt har det varit en lite märklig dag då jag inte sett arbetshandledaren lika mycket. Vi var och slängde skräp och sen försvann hon. När vi hade slängt sopor så gick vi in till receptionen och vi pratade med den här tjejen som eventuellt också är praktikant. Jag nämnde att vi inte hade låst efter oss och då ville hon också följa med för att se hur vi gjorde. Det kändes som jag gjorde en jättestor grej av det och kan ångra det lite efteråt. Men en som jobbar där, som hade följt med oss, pratade med en som sopade grus om han kunde sopa där vi slängde skräp också. Därför behövde vi inte låsa än och vi gick in igen. Jag mötte min arbetshandledare någon gång som sa att min andra arbetskamrat skrek. Så missnöjd var han alltså över arbetshandledaren. Men jag tror de blev sams sen. Jag är osäker men jag träffade ju min arbetskamrat sen i alla fall. När hon hade öppnat biljardrummet så satt jag där inne och läste. Jag tycker synd om Stoner som vill underkänna en student som varit alldeles för vag i sina studier. Och allt det här medan han sitter bland en massa lärare som nästan fanatiskt vill ge den här studenten godkänt. Och han vill ge honom underkänt. Boken utspelar sig ju i tidigt nittonhundratal så de hade två världskrig att tänka på. Kanske var språkbruket ett annat. Kanske skedde kriget inne i skolorna också. Efter ett tag kom arbetshandledaren och sa att jag fick komma och äta lunch om jag ville. Eller om jag inte hade lunch så kunde jag sitta och prata bara också. Det gick också bra. Så när jag hade läst färdigt sidan och så satte jag mig i lunchrummet. Jag berättade att jag släktforskade, ibland gick på poesiträffar och skrivrespons. Jag berättade säkert något med men det var inget viktigt i alla fall. Jag bytte om och cyklade till Willys där jag handlade mjölk, falukorv, paj, oliver, passerade tomater, tvål, chips, Mer päron- och svartvinbärs/hallondricka och choklad. Ute vid entrén så köpte jag mig en korv med dricka. Efter det cyklade jag hemmåt. Och väl hemma satte jag på radion, datorn och packade upp alla varor. Jag såg någon video där Matinbum spelade minecraft med Hult. Jag hade matstöd klockan fem där jag värmde på en paj. Men när klockan närmade sig sex så hade Stamsite problem med streamen. Så det blev varken stream eller parkourrace. Jag försökte väl läsa lite men det gick sådär. Så ja; det har varit en händelserik dag. Men det är väl det man får förvänta sig när man jobbar på hotell? Jag skulle kunna skriva lite om den här dagen också. Alltså dagen efter. Jag var till gemensamhetslägenheten och spelade lite gitarr. Det var inte så många där men det gjorde inte så mycket. Nu tänkte jag vara med på filmkväll när de har det också. Annars har det blivit en hel del läsande. Inte tillräckligt; jag är fortfarande på förra boken och det går inte tillräckligt fort att läsa ut den. Tycker jag. En grej jag börjat med är att stänga av radion helt för att kunna läsa. Men jag är rädd att jag ska väcka några andra tankespöken när jag gör det. Som trivs i tystnad. Vi får se. Vad jag gör…

Idag började jag dagen med att göra mig ett par rostade pågenmackor och pulverkaffe. Jag skulle ha städning klockan ett men var lite sen så jag fick ha städningen senare. Igge kom och jag fick bädda sängen innan jag började dammsuga. Jag dammsög sovrummet, hallen, toaletten och köket/vardagsrummet. Igge städade köket och efteråt skulle vi pumpa cykeln. Jag hann ta en glass och se lite på när Matinbum spelar minecraft i Youtube. Sen cyklade vi till Gumsbacken, Igge och jag, och det tog ungefär tjugo minuter. Han fick se var jag jobbar och sen åkte vi tillbaka igen. Den här gången cyklade vi dock i centrum. Eller cyklade och cyklade; vi promenerade med våra cyklar längs med storgatan. Och när vi var vid Stora torget tog vi farväl av varandra. Jag cyklade ensam hem till Brandholmen igen. Jag tog en glass till. Såg på när Matinbum spelade skyblock, alltså minecraft, med Hult. Till middag tog jag en paj och samma person gav mig medicin på kvällen. En person jag börjat bli rätt trött på. Jag vet inte varför men vissa jobbar och verkar blunda för att det finns kriminalitet i samhället. Jag vill inte att det ska hända mig något. Men man blir ju orolig när tystnaden är så dånande. Sådana personer verkar aldrig förändras. Alltså jag undrar hur de kan leva utan att aldrig förändras! Allt förändras ju; tiden, samhället, livet. Varför kan inte de här personerna förändras då? Vad är det som hindrar dem från att förändras? Jag begriper det inte! Och farligt är det också! När man blundar för kriminalitet… Men som sagt så har jag FORTFARANDE (!) ingen erfarenhet av sex och kärlek. Och jag börjar undra var alla tjejer är någonstans. Alltså SERIÖST; var är de någonstans? Ska jag bara sitta här och ha tråkigt varenda jävla dag? Jag tror ni vet vad jag ägnar mig åt men det är tråkigt att leva på samma sätt gång efter gång efter gång. Är det liksom meningen att jag ska leva oskuld resten av mitt liv? Vad har jag gjort för att förtjäna detta?

Idag började jag dagen med att gå upp och bädda sängen. Jag fick medicin vid halv åtta och tog bussen vid kvart över åtta. På busstationen började jag promenera bort mot God morning hotell och jag åt ett äpple på vägen. Väl på God morning hotell så knackade jag på hos min arbetsledare, bytte till arbetströja och tog frukost som hotellet bjöd på. Jag tog någon macka med salami och gurka och en skål med puffar och musli. Vi gick till personalköket och åt och när vi hade gjort det så började vi dammsuga. Och moppa och det var mest receptionen men även matsalen som skulle dammsugas och moppas. Vi dammtorkade lite också och när det var gjort hade vi ledig tid. Ja först efter att vi lagt tillbaka alla grejer det vill säga. Då satt jag och en arbetskamrat i biljardrummet. Jag satt och läste men när jag inte kunde få ro till det så satt jag och tittade på Facebook. När klockan var elva ungefär så skulle vi äta lunch och jag skulle äta någon wrap jag hade köpt på Willys men jag var för mätt och den var för äcklig att äta så den fick vänta. När arbetsdagen var slut och jag promenerade mot busstationen så ringde jag mamma. Då kom jag på att jag kunde åka till henne i stället för hem. Så det gjorde jag tog den närmaste bussen som skulle gå till Oxelösund. Och mötte mamma med hund i Övre frösäng. Hunden Bella var så glad att se mig och vi gick in. Mamma hade en idé på en film vi kunde se. Jag har för mig att vi tog något egetbakat bröd till och någon dricka som var så god. Filmen hette Big momma 3 och var en komedi. När vi hade tittat på den så tittade vi lite på tv. Eller om jag gjorde det lite innan minns jag inte riktigt. Det var något program i vildmarken där en ensam kvinna skulle såga ner ett träd som lutade farligt ner mot marken. Jag bytte dock till fyran och Nyhetsdagen. Där de pratade om vad som hände om ens konto på sociala medier blev hackat. Jag kollade upp olika glassbarer som finns i Oxelösund och såg en i hamnen. Så efter filmen åkte vi dit. Jag först efter att mamma handlat lite på Tempo då. Jag tog lite kort men det var inget som var öppet, som det stod, på hemsidan. Så vi fick åka hem igen men innan vi gjorde det så handlade vi lite glass på ICA. Väl hemma hos mamma sen så hjälpte jag mamma lite med maten genom att skära upp salladen. Mer vågade jag inte göra utan tittade på tv4;s Nyhetsdagen där de pratade om det obegripliga kriget i mellanöstern där en hel civilisation mördats. Mamma sa det att kycklingen var ovanligt svår att skära upp då det var mycket vitt som behövde skäras bort. Men sen när maten var färdig så var den mycket god. Jag vet inte hur hon gör det, men jag tror att det är jordnötterna som gör den så god. Det och såsen som jag inte vet hur man gör. Men jag kanske ska fråga mamma någon gång när jag är hos henne någon gång i framtiden. Lillebror skulle komma och vi skulle hämta en byrå hos någon granne. Så jag fick gå ännu lite till. Men det gjorde inte så mycket. Jag gick med Bella och när lillebror kom så fick han en kram av mig. Jag har ju inte sett han sen jag hade det gamla jobbet och jag har väl känt att jag behövt en kram från någon i alla fall. När de gick in för att hämta byrån satt jag ute med Bella som gnällde så mycket. Så jag blev glad när de äntligen kom ner med byrån sen. Och sen gick vi tillbaka hem till mamma. Och jag fick hjälpa till att bära några lådor. När byrån var på plats och lillebror tagit några matlådor och jag berättat om mitt nya jobb och vi tog lite glass så åkte jag med lillebror hem till Nyköping igen. I framtiden har jag planerat att komma och besöka hans nya lägenhet också! Väl hemma satte jag på radion, datorn och packade upp mina få varor. Så mycket mer har jag inte gjort idag utan jag kommer göra mer imorgon…

Idag började jag dagen med att göra mig ett par rostade pågenmackor och pulverkaffe. Min förvaltare kom vid tjugo över elva ungefär. Vi pratade om det nya jobbet jag skulle till och han berättade att han tänkte komma nästa onsdag. Sen pratade han om Skatteverket och jag hade svårt att förstå vad han menade först. Men sen insåg jag att det var namnbytet som inte skett än vilket han tyckte var märkligt. Det hade ju gått lite mer än en månad nu. Och jag hade ju också velat att det där skulle bli färdigt någon gång. Så att jag får ett nytt namn. I alla fall. Sista grejen jag tog upp med han var om jag kunde få ersättning för cykelservice. Han sa att det skulle egentligen pengarna jag fick varje onsdag räcka till. Han sa att han kunde sätta in pengar, men att det var en fördröjning på en månad. Jag fick inte riktigt ihop det, men vi kom överens om att det kanske räckte med att jag pumpade däcket. Vi får se på torsdag när jag har tid för det hur det står till med cykeln. Sen gick han. Och jag gick till bussen. Väl på busstationen så tog jag en buss som gick till Stavsjö. Jag gick av på Teknikgången och insåg, när jag var i Gumsbacken, att jag kunde ha hoppat av där i stället. Det är lätt att vara efterklok, så jag gick in på God morning hotell, och knackade på hos min nya arbetsledare. Jag har svårt att minnas allt vi gjorde men något av det första vi gjorde var att ge mig en arbetströja och ett skåp i omklädningsrummet. Jag minns att jag tog lite kaffe och satt lite med mina andra arbetskamrater på hotellet. Vi satt en hel del i kontoret och pratade om hur jag hade haft det på mitt förra jobb, hur jag hade det på boendet och en massa annat som jag inte kommer ihåg nu. Jag kommer ihåg att vi slängde kartonger och jag fick prova diska lite grann. Men när jag höll på att dammsuga så blev inte hela halva korridoren dammsugd. Jag fick frukt och mot slutet satt jag avsides och läste. Det finns plats för det också! Sedan fick jag gå hem men först skulle jag till Willys och handla. Det var lite nytt men till slut hittade jag mjölk, paj, pesto, chips, Mer äpple- och svartvinbärs/hallondryck, någon slags macka och matlåda. Sedan gick jag hela vägen till busstationen och kände att nu hade jag något att skriva om. Men kanske har jag något mer att skriva om. Något jag inte tänkt på mycket länge. Men som jag gjorde när jag jobbade på Tonys pizza. Man hade sin intensiva period och sen kunde man vara kreativ resten av tiden. Men det känns inte riktigt samma. Och vi måste vara försiktiga så att vi inte får det som i Kafkapaviljongen. En bok jag tänkt tipsa Nadja om imorgon också förresten! Så jag gick till busstationen. Tog bussen hem till Brandholmen. Väl hemma satte jag på radion, datorn och packade upp alla varor. Jag tog en Yakisoba som försenad lunch. Annars har jag mest spelat minecraft och har tänkt att jag ska fortsätta göra det för jag vill bygga färdigt mobbhead-farmen någon gång. När personalen kom så värmde jag på matlådan jag hade köpt och pratade om cykeln och att jag skulle ha råd att ta den till cykelservice själv. Det tyckte han att min förvaltare kunde fixa ändå, men vi ska i alla fall kolla cykeln på torsdag, så att vi vet att den funkar. Och det är ungefär allt jag har gjort idag. Jag vet inte vad det är men det känns som jag har något mer att skriva. Kanske är det för att jag delade ett till kapitel ur min berättelse men det känns som allt jag skriver på mer eller annat sätt handlar om den. Häromnatten hade jag en dröm till exempel. Jag stod på busshållplatsen i Kättbo och det snöade. Mer än så behöver jag inte skriva för man vet att det handlar något om Kättbo i och med det. Jag drömde också att jag var i något villaområde, lite ofärdigt, och att clownen Pennywise kom på styltor. Det har inte så mycket med min berättelse att göra dock. Kanske på sin höjd det ofärdiga, byggnadsstället påminde om något från Brunnsvik men jag vet inte. Nåja; nu ska jag nog inte skriva så mycket mer. Jag har en farm att bygga klart och imorgon får jag frukost på hotellet! Kan ni tänka er det? Sen ska jag försöka få tid över till att läsa också. Det är mycket att göra mest hela tiden…