Karin Maria Nygren (Mamma)

Född: 1960-09-13

Födelseplats: Piteå stadsförsamling, Norrbottens län

Tomas Nygren (Morbror)

Roland Nygren (Morbror)

Erik Anton Nygren (Morfar)

Född: 1929-01-13

Födelseplats: Enviken, Kopparbergs län

Yrke: Montör, även kallad elektriker som jag kände honom som.

Källa: https://app.arkivdigital.se/register-collections/register-posts/r4.p12247685?birth_parish=Enviken&query=Erik%20Nygren&register_collection=29

https://app.arkivdigital.se/volume/v183504a?image=700&register_collection=29&register_post_aid=r4.p12247685

Enviken C:5 (1920-1938) Bild 700

https://www.arkivdigital.se/aid/show/v183504a.b700

https://www.arkivdigital.se/aid/info/v183504a.b700

Lok Margit Linnéa Nygren f Olsson (Mormor)

Född: 1933-06-17

Födelseplats: Mora, Kopparbergs län

Gift kvinna 1958-12-27

Yrke: Skrivbiträde

Speciell anteckning: Skall icke döpas

Källa: https://app.arkivdigital.se/register-collections/register-posts/r4.p12247686?birth_parish=Enviken&query=Erik%20Nygren&register_collection=29

https://www.arkivdigital.se/aid/info/v184147a.b2160.s210

Mora C:18 (1925-1933) Bild: 2160 Sida: 210

Mora AIIa:16 (1931-1941) Bild: 1690 Sida: 164

Mora AIIa:21 (1941-1951) Bild: 205 Sida: 200

Mora AIIa:11 (1920-1931) Bild: 1800 Sida: 176

Mora F:18 (1912-1929) Bild: 2630 Rad 65

Mora AIIa:6 (1911-1920) Bild: 1820 Sida: 176

Mora B:6 (1916-1933) Bild: 130 Sida: 16

Våmhus C:2 (1881-1894) Bild: 26

Våmhus AII:2a (1910-1923) Bild: 330 Sida: 19

Erik Gunnar (Mormors bror)

Född: 1928-04-07

Icke döpt

Yrke: Verkstadsarbetare

Dagny Maria (Mormors syster)

Född: 1931-05-14

Sigvard Línne (Mormors bror)

Född: 1927-02-25

Död: 1927-04-27

Dödsorsak: Förtidigt född, luftvägskatarr

Dog kl.2 i eftermiddagen

Oscar Teodor nygren (Morfars far)

Född: 1888-11-21

Födelseplats: Björkboda

Yrke: Jordbruksarbetare

Hilda Danielsson (Morfars mor)

Född: 1887-04-25

Gift: 1912-616

Yrke: Hans hustru

Lok Erik Olsson (Mormors far)

Född: 1885-03-29

Födelsplats: Våmhus

Gift: 1916-04-08

Yrke: Korgmakare

Inflyttad från: Stockholm Kungsholmen 1917-10-09

Värnpliktsnummer: 217 59/09

Maria Kristina Jansson (Mormors mor)

Född: 1891-09-09

Fördelsplats: Mora

Yrke: Hans hustru, studerande, hårarbete, gick till Stockholm för att göra hårarbeten åt rika personer

Gift: 1916-04-08

Karin Olsdotter (Mormors mormor)

Född: 1859-05-04

Källhus Mats Jonsson (Mormors morfar)

Född: 1855-03-25

Karin Ersdotter (Mormors farmor)

Född: 1857-07-07

Födelseplats (?): Arendel i Norge

Lok Olof Andersson (Mormors farfar)

Född: 1856-09-14

Födelseplats: Bogheden Nås

Jan Danielsson (Morfars morfar)

Född: 1854-08-25

Födelseplats: Enviken

Brita Andersdotter (Morfars mormor)

Född: 1861-05-09

Födelseplats: Enviken

Ander knuts Anna Jansdotter (Morfars farmor)

Per Nilsson (Morfars farfar)

Idag började jag dagen med att göra mig ett par rostade pågenmackor och pulverkaffe. Tog bussen kvart i elva för att vara vid biblioteket vid elva. Då det var drop in på släktforskningen i biblioteket så kunde jag ta reda på morfars mor och far och mormors mor och far och ännu längre tillbaka i tiden. Det viktigaste var att jag skrev ner alla källor. En grej jag tänkt på men som jag inte kommit för mig att fråga; ska jag dela släktträdet över släkten Nygren? Jag har inte tänkt på det förut men det skulle jag ju kunna göra. Tänker jag så här efteråt. Och sen får ni gärna säga vad ni tyckte om släktträdet som är långt ifrån färdigt. Det kommer bara mer och mer ju mer man gräver. Konstigt vore det väl annars? I alla fall. På vägen hem på bussen såg jag pappas fru Carina utanför. Så jag förstod att pappa var på väg hem till mig då. Och visst var han det! Han ringde när jag nästan var hemma. Så det blev en lång kram när vi väl träffades. Vi gick in i min lägenhet lite snabbt för att gå på toa. Sen tog vi en promenad mot Tempo fast snett åt höger så att man kom till skogen. Det blev en lång sväng och vi orkade inte gå hela vägen. Men det blev några fina kort som jag glömt att dela. När vi kom fram till vägen så valde vi att gå till Tempo och väl i Tempo så handlade jag äpple, drickyoghurt, chips och Mer svartvinbärs/hallondricka. Efter det gick vi hem till mig och pappa hade köpt en tårtstubbe så jag gjorde lite pulverkaffe och så åt vi varsin tårtbit. Mot slutet så hjälpte pappa mig att slänga några kartonger som hade stått där för ett tag. Jag glömmer ibland att han har jobbat som vaktmästare men är pensionär nu och därför är van vid att stampa och platta ut kartonger. Jag fick nästan lite flashbacks från när jag var på pappas jobb som liten och fick hjälpa pappa att bära möbler eller skruva någonting. Jag kan sakna den tiden, men har det rätt bra mitt jobb också, som det är nu. Jag gav förslaget att vi kunde gå på puben någon gång och det kanske vi gör efter vandringen i så fall. Det skulle ju passa en i så fall att belöna en med en öl eller få för sig att pinsamt dansa. Sen kanske jag går på pub med personalen också men det hindrar ju inte mig att gå på pub med pappa. Vi kramades igen i alla fall. Och sen var jag ensam. Jag har sett Det och tänker att den måste ha många liknelser med Welcome to Derry. Jag hoppas inte det dock. Jag hoppas det är något helt nytt. Det är bra, visst, men lite långdragen. Hade varit kul om det hände lite mer. Sen kanske jag har svårt med det här med känslor och kärlek och sådana saker. Jag vet inte riktigt. Jag vill tro att jag kan sådana saker. Men senast jag var ihop med en flicka var jag riktigt ung och jag bodde i Stjärnhov. Inom mig får jag bilder på det jag skriver just nu. En tillflykt i det undermedvetna träsket fast egentligen är det en djungel och inget är riktigt som det är där. Men just att ha något annat att skriva om som är väldigt nära det jag skriver känns väldigt skönt. Sen vet jag att man kan ta hjälp av det övriga skrivandet, som poesin, släktforskningen eller journalistiken, för att komma igång med skrivandet. Vilket händelserikt liv jag haft ändå! Och mer ska det bli när jag går på skrivarkurs och littart och författarträff. Jag kan dock känna att jag vill arbeta; jag vill liksom ha något att göra med händerna. Är man snuskigt lagd kan man få andra bilder i huvudet men jag antar att ni förstår vad jag menar. Att göra något monotont så att man hamnar i något slags transliknande stadie så att man slipper tänka på saker som är jobbigt. En annan tanke jag har haft är att man skulle kunna åka upp till Idre. För visst finns det rätt mycket fjäll där? Jag vet inte var jag fått den tanken ifrån; jag har inte varit mycket i Idre i över huvud taget. Om ens något. Jag tror inte att jag kommer hitta något nytt där men det är väl mitt försök att söka mig bortom min trygga lägenhet till områden där jag inte har kontroll på precis allt. Precis som när jag bodde i Älvdalen och gjorde den där överlevnadsveckan. Eller bodde i Brunnsvik och fick hela min världsåskådning ifrågasatt av självaste ledningen så att folk började må dåligt och flytta därifrån. Det var bara en tunn linje från bränna ut sig totalt. Och till slut brände jag ut mig när jag flyttade hem till mamma. Men vad betyder det? Jag tyckte ju inte att det jag gjorde i Brunnsvik var fel. Att festa till långt in på nätterna kändes lika naturligt som att andas. Tyvärr så har jag tyckt att det varit mycket skambeläggande i släkten Nygren. Det har varit mycket jante där man inte ska tro att man är något. Men jag tycker mig ha hittat något annat också ju längre bak jag sträckt mig också. Någon gång så var min mormor mor- och farföräldrar till Kungsholmen i Stockholm. Och innan dess var de i Kumbelnäs. Vi vet inte riktigt var de gifte sig dock. Så mycket kan jag säga dock att jag kan dela det jag tagit reda på hittills så får ni säga vad ni tycker om det sen… 

Idag började jag dagen med att göra mig ett par rostade pågenmackor med ost på och pulverkaffe. Jag spelade lite minecraft och gjorde mig en Varma koppen sparris. Gick till bussen som tog mig till jobbet. Bytte om. Hämtade redskap och började rensa ogräs. Jag tror jag slarvade lite då det var mycket jord i mina högar. Det blev en hel del högar dock. Tistlarna kunde man ta med handen sa Patrik. Resten, som maskrosor, fick man ta med verktygen. Jag har haft en liten huvudvärk men inte sagt något. Jag trodde att jag skulle orka gå upp tidigare än vad jag gjorde. Men det spelar ju ingen roll längre. Efter jobbet gick jag till ICA knuten och handlade Varma koppen, mjölk, bregott, iskaffe, chips, Mer äpple- svartvinbärs/hallondricka, paj och choklad. Efter det tog jag bussen hem och väl hemma så satte jag på radion, datorn och packade upp alla mina varor. Det känns som jag har så mycket mer att skriva om dagen. Om hur jag kämpade med ogräset med alla möjliga verktyg. Det ville liksom inte gå bort. Ibland kommer jag på mig själv att vi tar bort någonting som är bra för naturen egentligen. Extra ont gör det att ta bort mossa. Det tar ju flera år att etablera mossa på ett ställe. Så att ta bort det känns som en sån där slit- och slänggrej som ingen mår bra av. Jag gör bara mitt jobb. Kanske man säger. Nu är det tur att det inte är människor som vi slänger. Avrättar. Nu vart det mörkt. Jag tror inte någon på jobbet vill avrätta någon på något sätt. Det är helt enkelt vad vi gör. Vi gör många saker men inte det. Så när vi var färdiga med ogräsplockande så slängde vi det på Rosvalla. Nu märker jag att jag går händelserna i förväg. Har redan skrivit om vad jag gjort idag. Så jag kan skriva lite om vad jag gör imorgon i stället. Mellan elva och ett så tänkte jag släktforska i alla fall. Det finns en del jag vill ta reda på om mammas släkt. Sen ska jag promenera med pappa! Det ska bli så kul! Så, så ser min dag ut imorgon. Som vanligt skjuter jag skrivandet framför mig. Gör annat för att distrahera tankarna. Kanske inte så jättebra om man vill komma någon vart. Men är det inte så de flesta av oss gör? Distraherar tankarna alltså?

Vissa skulle nog tycka att jag borde släppa farmor nu 

En del av mig håller med 

En punkt kommer man i livet när man måste bestämma sig 

De döda eller de levande 

Man kan inte leva bland de döda allt för länge 

Då blir man själv död till slut 

Alltså inte i kropp utan sinne 

Och man kommer ingenstans i livet 

Förutom just den punkt man befunnit sig på hela tiden 

Ta mig inte fel; jag har släppt farmor! 

Det är först på senare tid jag skrivit om henne 

Därför att det är enda sättet att bearbeta sorgen 

Därför att, oavsett hur lång tid det går, så finns det en tanke på att ta reda på mer, forska mer, på vem hon var 

Och varför hon blev som hon blev