WordPress undrar vad som får mig att fälla en glädjetår. Jag vet inte riktigt. Kanske att se någon lyckas i något. Det behöver inte vara något stort bara det är något. Det kanske är viktigt för personen som klarar det. Som när lillebror tog körkort. Då kanske jag fällde en glädjetår. Fast mest var jag nog avundsjuk. Men det får jag inte vara så jag antar att jag bara ska var glad då. Och hoppas det går bra att själv ta körkort…

WordPress undrar varför jag bloggar. Och svaret på det är väl att det gör jag inte så mycket. Jag brukar mest vara inne på Facebook. Det är mest på senare tid som jag bloggat eftersom ni har sådana här ”uppgifter” som vi vill att man ska svara på. Men annars har jag ingen anledning till att blogga egentligen. Det mesta jag får reda på, får jag reda på Facebook, och inte WordPress så jag vet inte vad jag ska ha bloggen till egentligen. Om det nu inte är så att jag kanske ser något slags värde trotts allt i att blogga för i så fall kan jag ha kvar bloggen. Men det måste vara värt att blogga också. Helst hade jag velat tjäna pengar på bloggandet också så att jag slapp jobba. Men jag vet inte om det är att begära för mycket. Hoppas kan man göra i alla fall…

WordPress undrar vad det senaste var som jag sökte efter online. Och varför jag sökte efter det. Det var ju den där klyftpotatisen då. Och jag sökte efter den eftersom jag ville ha ett tillbehör till den här vinägerchipsen jag hade. Sen vet jag inte riktigt om det funkade som jag hade tänkt mig. Det är väl smartare att bara köpa vinägerchips i affären om man nu är så sugen på det…

WordPress undrar vad som är mitt favoritrecept. För tillfället är det klyftpotatis. Jag gjorde några idag med någon rödbeta, salt, peppar och vitvinsvinäger. Jag tänkte att det skulle efterlikna vinägerchips men det var svårt att få vinägern att stanna kvar på potatisen. Man fick göra det bästa av situationen och dricka upp all vinäger som blev över efteråt. Inte för att det gjorde mig så mycket. Jag ville ju åt den där syran…

WordPress vill att jag berättar för dem om det sista jag blev exalterad över. Det måste ha varit när jag badade för sista gången på Orsa camping. Det kan ju hända att jag badar igen men det var i alla fall sista gången för det tillfället. Sen kanske jag skulle kunna säga att jag var exalterad över att börja jobba igen. Men då tycker jag nästan att jag blir lite väl tråkig och jag vet inte om någon vill läsa om att jag börjat jobba igen. Men jag var väldigt exalterad över det i alla fall. Jag hade varit ledig så väldigt länge. Åtta veckor. Att jag kände att jag ville göra något igen. Det vill jag nu också. Jag ska jobba imorgon också…