En uppdatering angående misshandeln i Nyköping
En anmälan upprättar polisen gällande misshandel samt rån. Exakt vad som hänt eller vad som kan ha tillgripits är i nuläget inte klarlagt. Frihetsberövats har inga personer.
Källa: Polisen.se
En uppdatering angående misshandeln i Nyköping
En anmälan upprättar polisen gällande misshandel samt rån. Exakt vad som hänt eller vad som kan ha tillgripits är i nuläget inte klarlagt. Frihetsberövats har inga personer.
Källa: Polisen.se
De första gångerna jag var i Tiberget var jag inte så liten längre. Jag har för mig att jag började högstadiet och vi hade skaffat får och en massa andra djur. Jag vet inte hur vi hamnade i Tiberget från första början. Jag tror det var en i Venjan som ägde en stuga i Tiberget och därför tyckte att vi kunde vara där. Jag tror han heter Gunnar. Den största uppståndelsen skapades när vi skulle gå från Kättbo till Tiberget vilket skulle ta hela dan. Vi skulle gå med hästen, fåren och getterna. Jag, Micke och Yvonne. Vi hade väl med oss en liten matsäck men inte särskilt mycket. Jag kan minnas somrarna i Tiberget. Det var ett välkommet avbrott från högstadiet. Jag brukade läsa mycket när jag var där. Förutom att ta promenader, gå längs med stenrösen, känna historiens vingslag. En sak jag kan komma ihåg alldeles särskilt mycket var den där vändhållplatsen i början av fäboden. Av någon anledning är det den som blivit en stor del av berättelsen. Men inget annat. Var tanken att jag skulle fortsätta vandra in i fäboden? I vilken bok då? En natt i Mora? Skattungbyn? Bonäs? Känns som jag har mycket att gå igenom. Men En natt i Nyköping tänkte jag skulle vara en nystart för mig. Jag tänkte i början att det nästan enbart skulle handla om Nyköping. Men nu när jag tänker efter så skulle det kunna vara lite Stjärnhov och kanske lite Tiberget i det. Jag vet inte hur jag ska implementera det bara. Jag vet inte. Vad vill ni att jag skriver? Tråkigt blir det om jag inte får ha något journalistmöte imorgon. Men jag kan ju alltid skriva dagboksanteckning efter varje arbetsdag. Vill ni att jag skriver det? Jag har inte fått så mycket respons på det jag skrivit hittills. Men jag skulle så klart bli glad om jag fått det. Så vad var det jag tänkte skriva om egentligen? Jag vet inte riktigt. Jag antar att jag får återgå att göra något annat som spela minecraft eller läsa tidningen Skriva eller liknande…
Misshandel, Nyköping
Efter larm om misshandel en till sjukhus. Polisen får kännedom runt klockan 17:30 om en befarad misshandel som ska ha ägt rum i centrala Nyköping. Där ska en man blivit misshandlad av en eller flera personer som efter händelsen ska ha försvunnit från platsen. Tagit sig ut har polis till området för att bilda sig en uppfattning om vad som inträffat och för att söka inblandade personer. Man anträffar väl där en man som ska ha utsatts för misshandeln. Till sjukhus har denne förts. Inga uppgifter finns i nuläget som tyder på att han ådragit sig några allvarliga skador. Till följd av händelsen har ingen frihetsberövats. En uppdatering klockan 20:15. En anmälan upprättar polisen gällande misshandel samt rån. Exakt vad som hänt eller vad som kan ha tillgripits är i nuläget inte klarlagt. Frihetsberövats har inga personer.
Källa: Polisen.se
I Stjärnhov finns det många ställen att vara på. Det första stället du kommer till när du åker buss till Stjärnhov är en busshållplats i centrala Stjärnhov. Härifrån kan du antingen gå till pizzerian, ICA eller ta en promenad runt en av Stjärnhovs många sjöar. Stjärnhov har en varierande natur. Du kommer bli överraskad över hur varierad den är för inget ställe är den andra lik. Det finns både tallskogar, björkskogar, alskogar, granskogar, träsk och gamla ekar som till synes står helt ensamma i ett gräslandskap som är enormt. De flesta minnen jag har av Stjärnhov är från när jag var liten och bodde i ett blått hus och bråkade med min storebror Pontus. Men jag har ju tänkt att jag ska hämta andra föremål till mitt skrivande, som den gamla eken i gräslandskapet, eller eken som hänger ut över en stor sjö. Andra grejer jag tänkte hämta till mitt skrivande är den där skogen med den där bäcken jag kom till när jag rymde hemifrån. En fäbod som ruttnar sönder. En tätbevuxen skog som jag såg en gång i Bonäs. Så det finns mycket att hämta till mitt skrivande. Frågan är vad det har med Stjärnhov att göra? Inte så mycket kanske. Men nu skulle jag inte prata om mitt skrivande utan om Stjärnhov. Och det mesta av mitt skrivande utgår ju från Brunnsvik. Nu var det ett tag sen jag var i Stjärnhov faktiskt. Kanske att jag skulle kunna fråga pappa om vi skulle kunna vandra i Stjärnhov igen. Så som jag gjorde när jag var väldigt liten. Mitt naturintresse kom nog från det. Att jag vandrade mycket i naturen när jag var liten. Och jag såg mycket av träsklandskapen, gräslandskapen, ekarna, tallarna, granarna, björkarna och alarna. Jag tänker att bara jag har det som utgångspunkt i mitt skrivande så kommer mitt skrivande gå mycket enklare. Inte bara ha med det mörka, blodiga, köttsliga och höga höghusen. Vilket det har blivit mycket av den senaste tiden. Eftersom jag föreställt mig att jag drömt om Nyköping. Men om jag kan lägga in ett gräslandskap, en tätbevuxen skog eller ett träsk blir det med ens mycket intressantare. Det tror jag att jag ska göra!
Jag kan minnas när jag var liten och skulle följa med till Finland. Det kunde ske antingen med bil eller till fots. Jag var så liten då men kan fortfarande minnas hur jag satt och spelade tv-spel på Finlandsbåten. Jag tyckte det var så kul och vi hade ju inga sådana tv-spel hemma så jag passade på när jag hade chansen. Sen önskar jag att jag mindes spelen lite bättre än jag gjorde. Ett spel var Pacman, ett annat var Croc, men det hade jag ju även hemma i Stjärnhov så det var ju inget nytt spel att spela. Men kul var det. Väl i Finland fick vi skjuts av farmors bror Stig till Venjervi. Där sommarstugan låg. Farmor brukade alltid bo i Finland på sommarhalvåret. Så när vi kom dit hade hon redan varit där en lång stund. Under de här perioderna så åt vi gott, badade bastu och i sjön, löste korsord, spelade kort, åt godis, plockade smultron och blåbär, fällde träd, gjorde något slags äventyrsbana med pinnar som väl fick sin inspiration från något sommarprogram eller liknande. Grejen var väl den att när jag kom hem till Kättbo sen, och det här var senare under min barndom, så visste ingen vad jag hade gjort i Finland. Jag försökte desperat hitta på egna saker att göra som att bygga koja eller gå till bäcken. Men Micke hade nästan alltid något jobb till mig, som att hugga ved eller utfodra djuren, borta var sommartänket jag hade haft i Finland. Att jag var ledig från någonting. Att jag inte behövde tänka på skola och jobb. Men jobb gjorde jag aldrig i Kättbo. Det skulle jag inte kalla det. Det var mer frivilliga sysslor. Men nu var det inte Kättbo jag skulle prata om utan Finland. Förutom Venjervi så var vi till Tallbacka. Vi var på många äventyr i Finland. Tog långa promenader. Både i naturreservat och över bäckar där vi fick lov att ha badbyxor på oss och kasta över kläderna före oss. Grejen var den att jag alltid hade det så bra i Finland. Att farmor skulle gå och få cancer och kort efter gå bort i cancer kunde ingen förbereda sig på. Det fanns ingen anledning att ha kvar sommarstugan i Venjervi så den såldes. Farmor kremerades och hennes aska hälldes ut i havet. Så nu blev hon en del av havet som hon alltid hade velat bli. Och nu, härnäst, gick ju Stig bort så vad jag har hört ska Agneta ha tagit över Tallbacka efter honom…