Har precis sett Madame Webb. Den var mycket bra. Den tar sin början i Peru där en viss kvinna letar efter en speciell spindel som har speciella effekter. Hon hittar spindeln men en viss person vänder sig emot henne och skjuter de personer som är där. Inklusive henne själv. Ett folk som kallas spindelfolket tar hand om henne och precis när hon är på väg att dö så läggs hon i vatten. De tar fram en viss spindel som biter henne i bröstet och på något sätt överförs förmågan till hennes dotter. Scenen därefter är hon vuxen och kör ambulansbil. Deras patient har ingen puls så de får lov att göra hjärtkompretioner. Flera gånger tutar hon på folk som hon tycker är långsamma. Första gången hon får kontakt med sina krafter är dock när hon är nära på att dö. Hon befinner sig vattnet efter att ha försökt rädda en person från bil och hamnar själv i bilen. Hon får en massa syner om vad som kommer hända i framtiden och eftersom läkarna inte ser något fel med henne så får hon ta ledigt resten av veckan och se på gamla filmer. I en syn så krockar en duva med fönster så att glasrutan går sönder och duvan dör. Hon lyckas dock hindra det genom att öppna fönsterrutan innan duvan kommer och den flyger in i lägenheten och sen ut igen. Jag vet inte hur mycket jag ska avslöja av filmen dock. Det är ju först när hon träffar på de här tre tjejerna på tåget som filmen verkligen börjar tycker jag. Hennes krafter, att se in i framtiden, räddar dem flera gången från den här personen som kan klättra på väggar och tak och vars handtag är giftigt. Det är mycket av en resa inombords och hon får själv lov att ta sig till Peru för att upptäcka sig själv. Där hon också finner sin mamma och får se hur hon dör och en scen där man får reda på att hon har en muskelsjukdom och enda sättet att bli frisk från den, anser hon, är att åka till Peru och få det där bettet från spindeln som läker alla sjukdomar och gör dem till supermänniskor. Filmen slutade inte som jag hade väntat mig dock. Hela tiden väntade jag på att de här tonårstjejerna skulle få superkrafter men i slutändan är det bara Madame Webb som har superkrafter vilket är bra nog. Hon hinner rädda alla tjejerna från att dö och någon gång kommer nog de också få krafter. Det kan hon se i framtiden i alla fall. I slutet förlorar hon dock sin syn. Men inte sin möjlighet att se in i framtiden. Så den slutar med en positiv cliffhanger men jag hade ändå velat veta vad som händer efteråt. Men jag antar att jag får vänta tills nästa film för att göra det. Till dess får jag försöka skriva för mig själv om mina berättelser om Pajas Pyjamas och Kasper…

En uppdatering angående misshandel i Nyköping

Rättsläget ändrat till grov misshandel.

Källa: Polisen.se

Misshandel, Nyköping

För misshandel i Nyköping man misstänkt. Klockan 16:28 larmades polis och ambulans till en adress i Bergshammar, Nyköping. Av flera inringare hade en man setts misshandla en kvinna i ett trapphus. Därefter hade kvinnan tagits in i en säker lägenhet av en utomstående person. Klockan 16:41 lägenheten med misstänkt säkrad med patrull utanför dörren. Klockan 16:46 Misstänkt, en man i 60-årsåldern, under kontroll. Förhör påbörjas för att utröna vilket rättsläge som kan gälla. Klockan 16:50 kan patrullen se misstänkt blod och glaskross i lägenheten. Mannen grips som misstänkt för misshandel. Målsäganden är förd till sjukhus för vård och förhör. Oklart är det ännu hur skadeläget ser ut. Platsen spärras av för teknisk undersökning. Att om mäns våld mot kvinnor vi pratar är viktigt då mörkertalen är höga. Fler behöver känna att de vågar prata om, tipsa polisen och anmäla brott. Ju tidigare brott anmäls och ju fler tips polisen får, desto större möjligheter finns att våld kan förebyggas och brott klaras upp. En uppdatering klockan 17:30. Rättsläget ändrat till grov misshandel.

Källa: Polisen.se

Arbetsplatsolycka, Nyköping

I Nyköping arbetsplatsolycka. Klockan 16:00 larmades polis och räddningstjänst till Arnö, Nyköping med anledning av en befarad arbetsplatsolycka. Skadat en fot ska en man ha i en maskin. Oklart är ännu skadeläget, dock sitter den drabbade personen inte fast. Patrullen på olycksplatsen dokumenterar och kontrollerar skyddsutrustning med syfte att klarlägga vad som inträffat. Vidare kontrolleras vilka vittnen som kan förklara vad som inträffat. Klockan 16:30 är den drabbade förd med ambulans till sjukhus. Enligt uppgifter initiala inte allvarligt skadad.

Källa: Polisen.se

Idag började jag dagen med att gå upp på morgonen. Jag väcktes lite väl tidigt, typ halv tio tror jag, då de skulle kolla brandvarnaren och brandsläckaren sa de. Men av någon anledning kollade de bara brandsläckaren. Jag hann vila en liten stund i alla fall innan jag gick upp igen. Och då gjorde jag mig ett par Runda björnen-mackor, pulverkaffe och såg på någon video av The JNX. Efter det gjorde jag mig en Varma koppen med grönsakssmak och spelade lite minecraft innan jag gick iväg till bussen. Det var inte många personer på bussen från Brandholmen. Jag tror jag satt där själv till och med. Desto fler satt på bussen till Harg så jag fick sätta mig längst bak för att få plats. Väl på jobbet så var det bara att byta om och börja jobba. Vilket var att vi skulle skotta snö. Men mest förde vi över vatten till avloppen. Jag har svårt att hålla ihop allt som jag gjorde men jag minns att jag skottade framför några porter i alla fall. Vi var mycket utomhus och även fast det hade snöat igår så märks det att det börjar smälta bort igen. Pumpaplantan hade klarat sig fint förresten! De hade vattnat den regelbundet så den växte bra. Men tillbaka till jobbet. Det var inte så mycket jobb idag. Mest skottande och sopande av snö. Sen ställde vi in snöskyfflar och borstar i garaget. Efter det gjorde vi mycket annat än att sitta där och göra ingenting. Det är det jag tycker är så svårt. Att fråga när man kan gå. Men jag bytte om i alla fall och jag ringde mamma. Hon hade precis duschat så hon kunde börja gå med hunden Bella tio över två. Jag tror jag började gå närmare tjugo över två. Men innan dess tog jag en bättre bild på pumpaplantan. Det är något jag kan längta till. Till att vi kan sätta ut pumpaplantorna. Nu kommer det ju ta ett tag för att det har snöat men det borde inte ta allt för lång tid innan det blir bart igen. Och jag kan sätta ner egna små frön i den jord och krukor jag har hemma. Det gäller bara att vattna regelbundet. Vilket jag gjorde på jobbet. Med vatten från min vattenflaska. Och när jag hade gjort allt det där så kunde jag äntligen gå från jobbet. Jag mötte mamma med hunden Bella när de nästan var på mitt jobb. Men vi vände och gick hem till mamma i stället. Medan mamma lagade mat så tittade jag på tv. Hon sa att hon inte lyckades få igång vanlig tv men jag kunde casta så jag tittade på Story om Atefeh Sebdanis liv. Jag kommer ju också läsa hennes bok men det var en bra dokumentär i alla fall! Till mat fick jag chilli con carne som fick värmas i mikron, ris, någon slags hemlagad pytt i panna på köttbullar och potatis. Det blev i alla fall rätt fullt på fatet. Också mamma fick se på den där dokumentären. Vilket var ”intressant” sa hon. I alla fall tittade vi på annat efter det. Peltsis vildmark. Och till efterrätt åt vi någon slags kaka och drack pulverkaffe. Jag måste bara nämna hur besvärlig hunden Bella var som slickade mig i ansiktet så att jag knappt kunde andas. Hon slickar alltså i mina näsborrar. Och i öronen. Och överallt som hon kommer åt. Om man inte flyttar på henne så kommer hon fortsätta. Så det fick jag göra till slut. Flera gånger. Men det är väl så med hundar att man måste var envis för annars fortsätter dem. Med vad de nu skulle fortsätta med. Man får ju inte så mycket personlig integritet precis när de slickar en i ansiktet så där. Men det måste i alla fall vara ett bra tecken på att de tycker om en i alla fall. Så det är väl bra. Men till slut fick jag lov att flytta undan Bella så hon fick göra något annat som att tugga ben eller liknande. När vi skulle gå så hade lillebror värsta höga musiken på i sitt rum och jag frågade mamma om han inte skulle få tinnitus om han hade så hög musik. Hårdrocksmusik. Men hon verkade inte bry sig om det särskilt mycket så vi gick ut och rastade hunden Bella. Och efter det åkte vi och handlade och jag handlade mjölk, snacks, dricka, paj och choklad. Efter det fick jag skjuts hem och sen dess har jag inte gjort så mycket. Jo just det; jag har ju packat upp satt på P3. Också har jag sett en livestream av Matinbum. Sen tänkte jag spela ett spel som heter Starship simulator och Tomb raider. Till snacks har jag haft Doritos. Men jag funderar mycket kring vad jag ska skriva om egentligen. De här dagboksanteckningarna är väl ett bra sätt att hålla koll på mitt liv. Men vad jag vill skriva i övrigt vet jag ju inte. Jag kan bara tänka på nästa you tube-klipp som jag skulle vilja se härnäst. Men det är viktigt att ta sitt skrivande på allvar. Min skrivarlärare säger att berättelsen om Pajas Pyjamas är en berättelse jag borde fortsätta med. Men jag tänker också att jag skulle vilja skriva om Kasper och hans äventyr i drömlandskapen. Just nu sitter jag och lyssnar på Genesis-We can´t dance i alla fall. Det har jag för mig att jag lyssnade på när jag bodde i Mora. Den korta perioden då jag höll på att ta körkort och söka jobb. Vad hände under den perioden egentligen? Det skulle jag vilja ta reda på. Alla känslor och alla viljor jag hade under den här korta perioden. Bakom mig hade jag ett turbulent år på Brunnsvik och jag visste inte längre vad jag skulle skriva. Eller så kanske jag gjorde det utan att tänka på det. Det finns mycket att hämta ur dagboksanteckningar. Hämta ur minnen. Man har. Av den platsen. Nej jag vet inte vad jag skriver längre. Jag har i alla fall två alternativ att skriva om. Antingen Pajas Pyjamas eller En natt i Nyköping. Och om jag ska gå efter min skrivarlärares råd så ska jag skriva om Pajas Pyjamas. Den blev ju mörkare än jag hade tänkt mig. I och med att Pajas hålls fången och visas upp som ett cirkusdjur. Jag kan jobba med det mörka. Hur det tär på honom. Gör honom utmärglad. Det är i alla fall så jag vill ha berättelsen för tillfället…