Förskräckligt oväsen

Ur En svältkonstnär

”Jag sitter i mitt rum, högkvarteret för allt oväsen i lägenheten. Jag hör hur det slår i alla dörrar, på så sätt besparas jag visserligen ljudet av springande steg mellan dem, men jag kan ändå höra hur ugnsluckan i köket smäller igen. Min far rusar in genom dörren till mitt rum med nattrocken släpande efter sig, i rummet intill är det någon som rakar askan ur kakelugnen, Valli frågar – man hör vartenda ord eka genom hallen – om fars hatt är borstad, någon hyssjar, förmodligen av hänsyn till mig, men följden blir bara att den som svarar skriker ännu högre. Dörrhandtaget trycks ner och låter som en rosslig hals, varpå dörren öppnas med ett ljud som påminner om en sjungande kvinnoröst och när den slutligen stängs är det med en dov, manlig smäll som inte direkt hör till de hänsynfullare. Far har gått ut, och nu hörs ett svagare, mer sporadiskt men ännu odrägligare oväsen anfört av de två kanariefåglarna. Redan tidigare hade jag funderat på det, och när jag hör kanariefåglarna överväger jag återigen att öppna dörren på glänt och likt en orm kräla in i rummet intill för att nerifrån golvet be mina systrar och vår trotjänarinna om lite lugn och ro.”

Dagboksanteckning den 10/2 – 2026

Idag började jag dagen med att göra mig ett par rostade pågenmackor och pulverkaffe. Jag spelade lite minecraft och gjorde mig en Varma koppen sparris. Jag skrev även en dikt och skrev färdigt dagboksanteckningen för igår. Jag tog bussen som skulle ta mig till jobbet men väl på jobbet behövde jag inte byta om. Vi bara tog en promenad och kort därefter kunde jag ta bussen in till stan igen. Jag hade ringt mamma men hon behövde ingen flytthjälp som tur var. Jag gick till biblioteket och åt min baguette. Satt och läste lite En svältkonstnär och kan säga att hans texter på ett sätt är ett avtryck från en tid som inte finns längre. Den här gången handlade det om att flyga. Jag tog även en kaffe från kaffeautomaten. Jag tog också kaffe när poesiträffen började men förvånande nog var vi bara två deltagare och bibliotekarien. Det verkar som det går mycket sjukdom nu men det var inte tråkigt för det! Tvärtom var det mycket kul och jag kunde prata om mit favoritämne låttexter. Egentligen skulle vi prata om Kristina Lugn och jag hade också läst upp mina dikter. Men jag nämnde det att vi hade fått lära oss skriva låttexter i Brunnsvik. Dock var det ingen som ville sjunga mina. Vi kom in på Jenny Wrangbrog, Mares, Håkan Hellström, Misty mountains cold, Hoola bandola band bland mycket fler. Vi fick även höra tonsättningar av Kristina Lugn och nästa poet som jag inte kommer ihåg namnet på men som är välkänd. Efter poesiträffen så tog jag bussen hem och väl hemma satte jag på radion, datorn och värmde mig en paj. Jag har sett det som jag tror är sista avsnittet av Hitlers DNA och funderar på att titta på Tron; Ares. Bland mycket annat. Det känns rätt värdelöst att göra dessa dagboksanteckningar dock. På fyra dagar har jag haft noll visningar. Jag vet inte om jag kommer skriva någon dagboksanteckning imorgon men det är ju svårt att motivera sig själv när man haft så dåliga siffror. Eller jag har inte ens haft några siffror. De har varit ickeexisterande. Sitter ni och väntar på att jag ska dö eller vad är det frågan om? För jag hade inte tänkt dö än precis om man säger så. Men man blir ju fundersam när man inte haft någon statistik för ett tag. Det gör ju automatiskt skrivandet tråkigare. I alla fall. Nu ska jag sluta prata. Och förhoppningsvis skriva lite…

Texterna jag skrev på poesiträffen

Alla dessa piller

Mitt liv verkar mest bestå av piller nuförtiden

Någon är mot oro, någon för sömn, någon för magen och någon mot psykos

Hur blev det så här?

Jag vet inte men jag skulle nog inte kunna leva utan alla mina piller

Man skulle nog kunna säga att jag blivit beroende av dem

Men då andra skulle protestera mot den beskrivningen så skulle jag säga att det är ett skydd mot ett bottenlöst mörker

Om jag hade haft någon…

Alla mina piller

Under en dag tar jag flera piller

Jag tror de är emot psykos, oro och för magen och sömn

Egentligen vill jag inte ta några piller men nu när jag gör det känner jag mig nästan beroende av dem

Jag kommer inte ihåg hur livet var före jag tog mina piller

Men jag vet inte om jag skulle ta några piller då

På sin höjd pollenmedicin

Men de här pillrena har blivit ett gissel

Och verkar aldrig

Ta slut

Dagboksanteckning den 9/2 – 2026

Idag började jag dagen med att göra mig ett par rostade pågenmackor med pulverkaffe. Jag gjorde ingen Varma koppen eftersom jag åt lunch på jobbet idag men däremot så spelade jag lite minecraft. Jag gick alltså upp halv sju. Känns som en evighet sen. Har hänt så mycket sen dess. Men just då packade jag ner matlådan och tog bussen som skulle ta mig till jobbet. Bussen mot Harg tog en så konstig väg eftersom vägen förbi lasarettet var avstängd. Jag kom dock i tid till jobbet och väl på jobbet var det bara att byta om. Vi skulle byta sopsäckar i tvättrummen och när vi hade gjort det så monterade vi av ett hjul på en vagn. Vi åkte till en cykelaffär som lagade hjulet eftersom det hade punktering. Efter det åkte vi tillbaka till arbetslokalen och jag var rätt otålig att få börja äta eftersom jag lagat så god mat. Men vi skulle vänta till tolv sa Patrik. Så jag fick sitta och läsa i stället. Men sen fick jag äta och jag hade verkligen med mig jättemycket mat. När de andra hade ätit färdigt så satt jag och försökte få i mig det sista. Efter maten bjöd de på kaffe så det var bra i alla fall. Det sista vi gjorde på jobbet var att betala för lagningen av däcket. Efter det ringde jag mamma som hade fullt upp med flytten och Micke hade kommit också. Så jag fick skjuts hem till mamma och fick hjälpa till att flytta jag också. Först skulle jag ta lite kaffe och kaka och jag kommer inte ihåg om vi redan börjat fylla på släpet men Micke skulle i alla fall åka iväg och köpa pressening och nät att sätta fast i släpet. Sen började vi fylla på släpet allt eftersom vi gick upp på vinden och hämtade banankartonger och påsar med grejer i. Efter ett tag så skulle vi åka till mammas nya ställe i Oxelösund. Frösäng. Men det känns förstås som jag har en massa andra saker att skriva om. Som hur jobbigt det var att gå upp och ner för trapporna. Det berodde ju också lite på vad man bar på. Vissa saker var lätta medan andra var tunga. Då blev man lätt andfådd. Jag tyckte dock inte att Micke var krävande. Om det var någon som var krävande så var det jag mot mig själv. Men jag tyckte faktiskt inte att det var så jobbigt att gå upp och ner för trapporna. Inte om man hade den takt jag hade. Att räkna stegen. Typ hålla koll på andningen. Så var det gjort och behövde inte göras igen. För vi var på väg till Oxelösund och där fanns det också trappor. Som tur var så behövde vi inte gå upp för trapporna vid mammas nya lägenhet utan behövde bara gå en liten bit för att fylla förrådet med grejer vi tagit med oss från mammas gamla lägenhet. Jag fick även se mammas nya lägenhet som kändes modernt med lite skavanker. Vi höll på att bli kvar där när både Micke och mamma satt ner. De ville dock äta och jag var mer osäker på om jag ville äta eller inte. Jag hade blivit så mätt av matlådan. Men beslutade mig till slut för att ta något litet i alla fall. Jag tog vårrullar med dricka medan mamma och Micke tog en tallrik för två. Vilket bestod av ris, orange chicken och något som jag inte kan namnet på. Jag åt ytterst lite av orange chicken och ris eftersom jag fortfarande var rätt mätt. Efter maten packade vi det sista och den här gången fick vi hjälp av lillebror också. Han bar en hel säng med en hand. Så man kan minst säga att han är stark. Men vad är jag då? Jag försöker hjälpa till bäst jag kan. Och andra gången var det inte lika mycket att packa. Bara det som fanns i källaren och lite i lägenheten. Och den här gången hade vi hjälp av lillebror också. Som bar sängen själv. Vissa grejer kom inte med men det gjorde inget för vi kunde ta de senare sa Micke. Så vi fick gå upp med dem igen. Sen åkte vi Oxelösund igen. För att flytta in grejer i källaren och lite i lägenheten som sängen och tv;n från förra gången. Sen åkte vi tillbaka till Nyköping och jag fick nästan bli lite militäristisk när mamma skulle hämta sina grejer och klockan var åtta. Jag fick lov att meddela personalen att jag skulle komma senare och sen hämtade vi hunden. Sen åkte vi till ICA knuten där jag handlade baguette, mjölk, fanta, Mer apelsin- och svatvinbärs/hallondricka, pajer och choklad. Sen fick jag skjuts hem och väl hemma så satte jag på radion, datorn och packade upp alla varor. Sen dess har jag inte hunnit göra så mycket annat än att duscha. Jag kan skriva lite om gårdagen också. Den bestod utav att jag åt frukost som var två enkla mackor, att jag läste lite (något som jag borde göra nu också, men när ska man ha tid?), att pappa och jag åkte in till Gnesta och handlade lite. Det jag handlade var grädde, mjölk och makaroner. Sen tog vi farväl av varandra med en varm kram och jag satt lite på Pressbyrån men skulle snart ta bussen till Nyköping igen. Så det gjorde jag och snart var jag hemma och jag spelade väl lite minecraft men när klockan blev sex så lagade jag mat. Och det blev den där korvgrytan med makaroner som jag också tog kort på men där ett av korten försvann. Jag åt lite av den maten samma dag men nästa dag skulle jag äta den som matlåda. Den var mycket god! Den heter falukorvsgryta med spetskål, tomat och kummin och finns på koket.se! Kan jag verkligen tipsa om! Men det finns ju så många fler rätter som jag hade velat prova att göra någon gång så det får dröja ett tag innan jag gör den igen. Men vi hittade den när vi tittade på matlagningen på Nyhetsdagen på tv 4. I alla fall. Jag hade tänkt skriva något mer men jag skriver det här dagen efter. Jag har gott om tid dock. Och jag har sagt det här förut men de här dagboksanteckningar hjälper ju mig verkligen att reda i mina tankar. Skrev precis en dikt också om Alla mina piller som jag kanske läser upp på poesiträffen. Annars finns det andra tävlingar i tidningen Skriva som jag måste komma ihåg att skriva till. Jag har ju gott om tid nu men just nu tror jag att jag bara vill göra en grej. Spela minecraft. Jag har en tridentfarm jag behöver bli klar med…

Dagboksanteckning den 6/2 – 2026

Idag började jag dagen med att göra mig ett par rostade pågenmackor och pulverkaffe. Jag spelade lite minecraft och gjorde mig en Varma koppen grönsak. Packade ner lite datorgrejer. Jag hade redan packat ner skrotkläder sen tidigare. Tog bussen som skulle ta mig till jobbet. Väl på jobbet tog vi en promenad och sen fick jag gå hem igen. Men först handlade jag passerade tomater, chips, Mer svartvinbärs/hallondricka och cola på ICA knuten. Sen åkte jag hem och satte på radion och packade upp alla varor. Jag hade P3 igång först men bytte till P2 så att jag skulle ha lättare att läsa. Jag fortsatte att packa och diska. Pappa tror jag kom någon gång vid halv fem-tiden. Så jag tog med alla mina grejer och följde med till Gnesta. I Gnesta handlade vi lite och nu är jag i Grinda. Till mat åt vi någon slags halloumitortillas och jag såg på stream. Jag har tänkt att jag ska dela lite av det jag skriver. Jag vet inte när som blir rätt tillfälle dock. Jag tänker att det får bli när det blir men jag vill att ni ska vara förberedda på det. Att det kan bli rätt dramatiskt. Eftersom mitt undermedvetna var dramatiskt. Och förmodligen också är nu men jag har inte skrivit så mycket om nutiden och hur den ter sig. Jag hade ju delat lite om hur jag tänkte att nutiden skulle te sig. Den där texten där jag är på Tonys pizza och diskar plåtar och upptäcker att allt är så tyst och jag viker kartonger och upptäcker att väggen är gjord av papper och att ett snölandskap gömmer sig bakom den. Och hela den här boken kommer förmodligen handla om hur jag upptäcker det här snölandskapet och att det är alldeles iskallt och att jag förmodligen försöker hålla värmen på något sätt. Fast än jag inte kan det så ett passande namn hade förmodligen varit Infruset eller något liknande. Men nu ska jag fortsätta läsa bok så vi syns imorgon!