WordPress undrar vilket tilltugg jag skulle vilja ha just nu. Åh många. Jag har precis ätit mandarin men päron, äpple, apelsin och mango hade också varit gott. Det är i alla fall de frukter jag kan. Förutom kiwi och banan dock och någon annan frukt jag inte kan namnet på. Så tror jag att jag fått med de flesta…

WordPress vill att jag kommer på en galen affärsidé. Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva här. Så bra fantasi har jag inte att jag bara kan komma på en affärsidé hur som helst. Men gratis bananer då. Det får bli en affärsidé. Och jag får ge bort många bananer för att kunna gå med vinst…

WordPress vill att jag beskriver ett föremål som jag var otroligt fäst vid i min ungdom. Och vad som hände med det. Ett föremål som jag var otroligt fäst vid i min ungdom var en pinne som verkade tåla hur mycket stryk som helst. Jag gjorde allt möjligt med den; kastade upp den i luften, i marken, svingade den och försökte bryta den i mitten men det gick inte. Den var helt för stark. Och jag var helt chanslös mot dess styrka. Så vitt jag vet så hände inget speciellt med den. Men sen jag flyttade till Mora så var en sån sak som en pinne helt enkelt inte något man tog med sig. Och jag kände mig nog lite barnslig att jag lekte med pinnar i högstadieåldern. Efter det började jag gymnasiet och då hade jag fullt upp med att tänka på det. Men det kunde hända att jag tänkte på den där pinnen. Lite så där i förbifarten…

WordPress undrar vad jag kan göra annorlunda. Jag kan ju alltid skriva mer. Det är något man aldrig verkar kunna få för mycket av. Skrivandet alltså. Och jag har tänkt att jag ska skriva men det har kommit annat i vägen. Som Ung Vänsters veckokurs eller jobb. Den senaste tiden har det nog mest varit jobb som varit i vägen för mitt skrivande. Fast jag har ju skrivit om jobbet också. Det har varit mitt sätt att bearbeta allt jag får vara med om. Och imorgon lär vi ju få skotta. Det lär ju bli kul…

Idag började jag dagen med att gå upp, göra mig ett par polarknäckemackor, pulverkaffe och se färdigt ett videoklipp av What about it. Efter det tittade jag lite på UFOsxms video innan jag gjorde en Varma koppen med sparrissmak och spelade lite minecraft. På bussen var det rätt många idag. Det satt två gubbar med mörka kläder som såg lite suspekta ut. Men jag tänkte inte så mycket på det just då i alla fall. Allt eftersom så klev det alla möjliga personer ombord. Och väl på jobbet behövde jag inte byta om. Vi skulle ta en promenad. Och hunden Bosse var på jobbet också. Det blev en liten promenad och det tog inte lång tid innan vi var tillbaka igen. Väl på jobbet gjorde jag inte mycket annat än att scrolla Facebook och Instagram. Jag hade missat mycket som Atefeh Sebdani hade lagt upp. Kände att jag behövde ta igen mycket där. När jag hade suttit en stund så frågade jag om det gick bra om jag gick iväg och det gjorde det. Jag gick inte till mamma idag eftersom hon hade jobbat natt och förmodligen inte ville bli väckt just då. I stället gick jag och handlade och jag handlade Varma koppen, mjölk, bregott, pulverkaffe, Coca cola, Mer lingondricka, snacks, crispies och choklad. Efter det tog jag en buss hem. Och sen dess har jag inte gjort så mycket annat. Jag har tänkt mycket om Tonys pizza och när jag jobbade där. Jag hade en dröm, till och med, om Tonys pizza. Självaste Tony bad om ursäkt för att det blev som det blev. Och nu när personalen kom så kom det en kille. Han verkade inte vara medveten om att han var en kille och jag fick några otäcka vibbar av det. I alla fall; nu tänkte jag köra parkourrace på parkourservern. Jag kommer nog ha mer att skriva efter det. Så mycket som jag vill skriva. Den där drömmen om Tonys pizza var så konstig. Tony var så konstig. Vad hade han gjort med ansiktet? Och vad hade han på ansiktet? När det kommer till personalen så förväntade jag mig att det skulle komma en tjej. När det inte gjorde det så kändes det lite konstigt och tillgjort. Man får för sig att någon vill se en död. En otäck känsla jag inte blir av med. Var ska man ta vägen? Var ska man ta vägen när det inte finns någonstans att ta vägen? Det finns ingenstans att ta vägen och det skrämmer livet ur mig. Men nu lät det som att det skulle komma en tjej på kvällsstödet. Så då gjorde det inte så mycket att det var en kille som var på matlagningen idag då. Tyckte han. Men jag vill ändå hålla kvar vid det ett litet tag till. För jag tycker det är problematiskt att det kommer killar hit. Eller jag kan bara undra var alla tjejer är. Är det verkligen meningen att vi ska arbeta tills vi dör? Jag är så trött på killar. Jag vill bara kunna få känna kärlek igen. Är det så mycket begärt?