I femte avsnittet får vi följa en bror och hans bror. De försöker gömma sig från övriga befolkningen som börjat döda allt i sin väg. Det stöter på Joel och flickan som de ser genom ett fönster ovanför en dörr. De följer efter dem tyst utan att märkas och när de stöter på varandra så hotar de varandra med pistoler. Efter ett tag kommer de fram till att de inte är något hot dock och att de kan samarbeta. Den här brodern och brodern hade bara mat för elva dagar men när de träffar på Joel och flickan så får de mat av dem. Planen är att de ska ta tunnelvägen ut ur staden eftersom ytan konstant dag efter dag vaktas av andra människor. Det visar sig vara en bra plan och de stannar till på ett ställe med målningar på väggarna. Tydligen var det ett gammalt tillhåll för människor som ännu hade överlevt. Efter ett tag måste de dock fortsätta och kommer till ytan där de först tror att de är säkra. För att efter tag upptäcka att de blir beskjutna. Joel gör upp en plan där han går in i huset där skyten befinner sig och tar ut honom. När han kommer in till där skyten befinner sig så får han dock lov att skjuta honom också. Och efter det upptäcker han att han hade en kommandradio där någon börjar prata och frågar den nu döde personen om vad som sker. Efter det kommer det en massa bilar som kör rakt igenom alla övergivna bilar och de som är kvar, alltså flickan, brodern och brodern, får lov att springa därifrån. Joel skjuter en av förarna så att bilen kör in i en byggnad. De övriga människorna vet att flickan, brodern och brodern är där och ber dem att komma ut. Någonstans där så börjar det välla ut infekterade när byggnaden med den inkörda bilen plötsligt rasar sönder och skapar ett stort hål i marken. Alla personer som ännu inte blivit infekterade än skjuter hejvilt för att inte själv bli infekterade. Ut ur hålet kommer också den största infekterade som man sett hittills i serien i alla fall. Både flickan, brodern och brodern får en chans att springa därifrån och Joel springer ut för att möta dem. När de träffas så möter de på den här kvinnan som på något sätt är ledaren över den här människogruppen. Hon hotar dem med en pistol men blir sedan själv attackerad av en infekterad. Joel, flickan, brodern och brodern tar sig till ett säkert ställe där de kan sova under natten. Allt verkar bra och flickan och brodern läser tidningar. Tills det blir natt och båda ska gå och lägga sig. Då visar brodern att han blivit biten av en infekterad. Flickan visar att hon också blivit biten och att hennes blod är medicin. Hon skär sig i handen och smetar blod på betet. Efter det går båda och lägger sig. På morgonen märker Ellie dock att brodern sitter upp och frågar vad han håller på med. Efter det attackerar han Ellie och de slänger sig ut ur rummet där Joel och den här brodern befinner sig. Brodern får lov att skjuta sin egen broder och efter det skjuter han sig själv. Ungefär där lämnas vi i det här avsnittet, medan de begraver de båda bröderna och ska fortsätta vandra västerut till Wyoming. Jag har lämnat lite av avsnittet till betraktaren att själv ta reda på. Men i början får man följa de här två bröderna medan de försöker överleva på de burkar de hade kvar. De försöker överleva och gör allt för att stå ut med det. Den lilla brodern tycker om att måla och målar väggarna med en massa teckningar på superhjältar och andra människor. Efter att de stöter på Joel och Ellie så får den lille brodern någon att leka med och när de får chans så både läser de tidningar och spelar fotboll. Det är lite synd sättet som det slutade på dock. Och jag har för mig att det slutade på samma sätt i spelet. Nu har inte längre Ellie någon att leka med och både Joel och Ellie är ensamma. Jag undrar vad som kommer hända härnäst i serien och ser fram emot att fortsätta följa den…

Idag har jag städat källarvåningar. Så mycket mer hände inte på jobbet. Utan mest hände efter jobbet. När jag tänkte gå till mamma. Men inte fick något svar på telefon. Så chansade jag lite och gick hem till henne i alla fall. När jag kom hem till henne så var toalettdörren låst, hårdrock spelades högljutt ur högtalarna och min lillebror satt och spelade våldsamma tv-spel. Jag kunde inte be honom att stänga av allt det där utan det fick mamma göra när hon hade duschat färdigt. Linus hade varit snäll nog att göra pizza som jag kunde äta sen också. Ironiskt nog så var temat för SVT forum Tinder och dickpicks. Med tanke på hur stökigt det hade varit där alldeles nyss. Men frågan de väl ställde sig är om romantiken är död och det kan jag ju också undra ibland eftersom jag inte hittar någon att dela mitt liv med. En annan grej som togs upp var om folk var för rädda för att binda upp sig med relationer men i så fall kan jag undra vad tjejer är så rädda för att jag ska göra. Jag har inte ens varit på någon dejt än så jag kan ju inte veta hur det är att binda upp sig. Efter SVT forum var det rapport där de prata om rasmassorna i Turkiet och Syrien. Efter det var det hundra procent bonde och efter det Peltsis vildmark. I det här avsnittet var han i nordligaste Norge och fiskade. Han fick upp riktigt stora fiskar men hans mål var att få upp en Hälleflundra. Också den var riktigt stort. Upp emot tjugofem kilo. Efter det var det dags att åka hem. Tanken var att vi skulle handla men vi stötte på Linus, hans flickvän Ellinor och hans kompis Pontus. De höll på att panta. Så vi gick och handlade. Jag handlade mjölk, mellanmål, Coca cola, pajer, matlåda och choklad. Mitt i affären stötte jag på Linus, hans flickvän Ellinor och hans kompis Pontus igen. De skulle handla något, kanske pizza, för panten de hade pantat. Så jag gick och betalade för mig. Och sen fick jag skjuts hem av mamma. Sitter och funderar vad jag ska göra härnäst. Fick nyss reda på att en nära släkting till mig, Stig Holmberg, gått bort. Jag kan inte riktigt ta in det eftersom han var så levande när jag kände honom. Men jag får lyssna på riktigt sorgsen musik, som Batman Begins av Hans Zimmer, för att bearbeta sorgen…

Rasmus vill att vi skriver lite om vad som händer i hagen. Så vi skriver lite om vad som händer hagen då. Det händer inget särskilt i hagen. Vi bara står här dag ut och dag in. Vad finns det att säga? Jag önskar att våra liv såg mer intressanta ut. Men nu gör det inte det och det finns inget jag kan göra åt det. Fast något kan jag väl göra åt det genom att skriva om det. Men jag tror ni fattar vad jag menar. Så livet i hagen har varit rätt händelselöst. Men ibland har vi lyckats rymma och då blir det rätt kul. När de försöker fånga in oss och vi bara smiter iväg. Ett flertal gånger har det hänt nu. Men nu tror jag att jag ska ta det lite lugnare med rymmandet för jag börjar bli rätt trött nu. Jag tror jag ska ta och vila en liten stund och somna gör jag ju lätt för det är ju bara att räkna får. Alltså mina medkamrater…

Fåret Ingeborg