Trafikolycka, personskada, Nyköping

På länsväg 800, Stavsjö, frontalkrock. Klockan 11:20 larmades polis och räddningstjänst till länsväg 800 i höjd med Stavsjö, med anledning av en trafikolycka. Två bilar har enligt larmet frontalkolliderat. Drabbade är två personer. En person, en man i 65-årsåldern, är medtagen för provtagning då denne är misstänkt för rattfylleri. Medtagen är en person med ambulans för vård. I nuläget har polisens presstalestjänst inga ytterligare uppgifter kring skadeläget. Kallad till platsen är bärgare. En uppdatering klockan 14:36. Mannen är, förutom misstanken för rattfylleri, misstänkt för vållande till kroppsskada samt för att ej ha iakttagit väjningsplikt. Gällande skadeläget finns ingen ny information.

Källa: Polisen.se

Det här avsnittet kommer jag ihåg. Det är när de klättrar på den här isväggen och väl uppe på den får se en magnifik utsikt. Men innan dess får vi följa Maise Williams och hennes kamrater. Det är en person där som borde ha dött men som räddats av ljusets gud. Hon som kommer dit tror först inte på dem men blir övertygad när hon får se mannens ärr. Vi får även följa en torterare och den han torterar. Jag tror att den torterade är en Stark och att han blir torterad för att han svek en person. Det blir en rätt otäck scen dock när torteraren skär in med sin kniv i den torterades lillfinger. Och vi får följa med andra kungligheter och drottningar men kanske att det inte kommer gå så bra som jag tror. Så är det i alla fall som jag minns när jag såg på det senaste avsnittet som ligger mycket längre fram än jag är nu…

Jag funderar vad jag vill skriva om nu. Funderar väl på om jag ska sluta skriva så där långa texter utan något egentligt innehåll. Och faktiskt ta och skriva något som verkligen betyder något. Något betydelsefullt. Det skulle väl inte vara för mycket begärt av mig själv? Samtidigt vet jag ju att man är sin egen hårdaste domare över sina egna texter. Så jag får försöka vara lite snäll mot mig också. Hellre ofta än sällan. Annars kommer jag aldrig ta mig igenom det här skrivandet. Men jag gör det ändå på något sätt. Det är min livsluft. Mitt sätt att leva. Och jag har använt det länge nu. Skrivandet alltså. Jag skulle kunna skriva något om Tonys pizza. Om när jag jobbade där. Om hur jag, när jag vek kartonger, plötsligt upptäckte att väggen var gjord av papper och att jag kunde gå igenom den. Väl på andra sidan kom jag till ett snötäckt landskap som jag hade varit i förut. Men jag kan arbeta med texten mer senare. Nu måste jag komma på var jag har mig själv någonstans i livet. Och jag har väl mig på en ganska bra plats i livet? Jag har ett jobb och det går jag till varje måndag och torsdag. Jag är lite rädd för en viss person där dock. Och jag vet inte hur jag ska utrycka den här rädslan utan att det blir förnedrande eller liknande. Men hon börjar komma lite för nära min privata sfär. Att det varit brand i Nyköping hade hon kunnat skriva om men skrev inte om. Istället får jag skriva om det och det börjar bli lite jobbigt. Men som sagt tar jag mig igenom det på något vis. Jag funderar mycket på vad jag vill skriva och varför jag vill skriva det. Kanske jobbet på Tonys pizza är en bra start? Om den gången då jag stod och vek kartonger? Också plötsligt blev väggen gjord av papper och jag kunde gå igenom den. Jag hamnade i ett snöklätt landskap och utan att veta om det var jag ute på tunn is. Så den sprack och jag föll igenom. Jag sprattlade i iskallt vatten för ett tag tills jag upptäckte att jag var i en säng. Eller kanske snarare i en fängelsecell. Där hade jag låst in mig själv en gång för länge sen. Stängerna som skulle hålla mig inlåst hade rostat sönder och det växte mossa på golvet. Så nog har jag någon slags ide på vad jag ska skriva för något. Det gäller bara att få ner det på papper…