Idag började jag dagen med att göra mig ett par rostade pågenmackor och pulverkaffe. Jag spelade lite minecraft och tog bussen som tog mig till jobbet. Väl på jobbet behövde jag inte byta om eftersom vi skulle få besök. Vi satte ut stolar och satte oss i solen. Efter ett tag kom besöken och de blev rundvisade av vår arbetsledare. De ville följa med oss på en tur och få skjuts hem så vi åkte ner till stan. Jag hade satt mig längst ut för jag trodde att jag skulle av först men när det visade sig att jag inte skulle göra det så fick jag gå ur och sätta mig fram i stället. Sen släppte vi av Veronika och sen blev jag avsläppt på ICA knuten. Vi hade kollat vilka busshållsplatser som fanns vid God morning hotell när jag väl ska börja jobba där det vill säga. På ICA knuten handlade jag nudlar, Yakisoba, mjölk, sylt, chips, Mer päron- och svartvinbärs/hallondricka, paj och choklad. Sen tog jag bussen hem och väl hemma satte jag på radion, datorn och packade upp alla mina varor. Jag såg färdigt Kraven the hunter på HBO max. Tog en paj till middag, såg en video om rymden på youtube och spelade en del minecraft. Har av och till försökt skriva något men det är som att det inte kommer ut något. Inte om jag verkligen tvingar mig själv och det vill jag ju egentligen inte göra. Sen har jag varit rätt trött också och beslutade mig någon gång för att gå och lägga mig. Men det tog sin lilla stund och under den här stunden låg jag och vred mig en massa. Kanske är det lite oro för hur framtiden ska bli? Om jag ska trivas på det nya stället? Och om jag ska orka köra jiu jitsu? Mest vill jag nog inte vara ensam. Det är så sjukt tråkigt att vara singel! Men jag har inte bråttom någonstans. Det får ta den tid det tar och om det inte skulle ta någon tid så skulle jag också bli väldigt glad. Folk får inte gör kriminella saker bara. Det är väl där skon klämer oftast. Och jag vet att det finns men är så sinnessjukt trött på det. På ett sätt är det som vi går bakåt i utvecklingen genom att göra så. Och det vill ju inte jag! Jag vill att vi går framåt i utvecklingen! Jag har märkt att vissa börjat intressera sig för journalistiken. Är det för att det inte bara är kriminalitet? Jag kanske inte kan allt om journalistik trotts allt trotts att jag tror det. Men jag vet att journalistik också kan vara sport, kultur, bild, opinion och man kan till och med vara utomlands. Så nej; jag vet inte allt om journalistik. Men jag kan grunderna i alla fall och det är det viktigaste när man ska skriva journalistik. Det jobbiga är ju att bli den jobbiga och den svåra. Och jag vet inte om jag någonsin kan ägna min tid åt att bara skriva låttexter men jag hoppas det. Jag orkar inte med allt elände som händer i världen. Så jag tar det i omgångar, en sak i taget, ett ord i taget. En mening i taget…

Idag började jag dagen med att göra mig ett par rostade pågenmackor och pulverkaffe. Jag spelade lite minecraft och tog bussen till jobbet. Väl på jobbet så skulle vi åka till God morning hotell. Det är alltså där jag ska börja efter jobbet på Spindelplan. Det är beslutat så, så om ni undrade vad det var som jag inte kunde berätta, så var det just det. Väl på God morning hotell så fick jag en rundvisning. Det fanns en entré och ett kontor och ett spelrum. Man kunde spela biljard eller pingis. Det fanns ett omklädningsrum, en bastu, massor av duschar och toaletter och ett kök. Arbetsuppgifterna verkade inte så jättesvåra heller. Man skulle dammsuga receptionen och korridorerna men det gjorde vi tillsammans. Ibland plockade vi skräp ute och ibland slängde vi skräp. Men jag kan inte undkomma känslan att det känns konstigt. Jag har tänkt att jag kanske ska passa på att gå på jiu jitsu. När jag ändå är där liksom. Det var ju flera år sen. Och jag hade nog behövt repetera en hel del tekniker för att komma i form igen så att säga. Vi åkte tillbaka till lokalen och sen fick jag skjuts hem. Jag har kollat till cykeln som verkar vara i bra form. Annars har jag inte gjort så mycket idag. Jag lagade till lite nudlar och till middag åt jag den stekta spetskålen. Det är rätt tråkigt att vara singel. Man vet inte riktigt vad man ska göra. Eller vad man gör för fel. Har börjat se Kraven the hunter på HBO max också. Får se vad jag tycker efter att jag sett den. Men som sagt; den mesta av tiden ligger jag i sängen. Vet inte vad jag ska göra. Är det meningen att man ska ha det så här? Vad är det jag gör fel?

Idag började jag dagen med att göra mig ett par rostade pågenmackor och pulverkaffe. Jag tittade lite på The hobbit: Smaugs ödemark på HBO max och tog bussen till jobbet. På bussen hörde jag något mycket sorgligt. Jag hörde ungdomar generalisera kineser genom att säga ”chin chong”. Ja jag hörde alltså detta år 2026. Det är vad vi har att se fram emot i valrörelsen framöver. Alltså det är inget alls att se fram emot utan det är grov rasism ur en så pass djup dynga att inget ljus når ner dit. Varför har det blivit så här? Jag känner sån sorg över mänskligheten. I alla fall. Väl på jobbet var det bara att byta om. Sen fick vi ett besked som jag tänkte vänta med att ge när jag fått reda på mer om det. Vi sopade grus. Jag läste bok. Just nu är jag på något universitet i boken. Huvudpersonen har beslutat att bryta med sitt ursprung och gå sin egen väg. Vilket har gjort hans föräldrar rätt ledsna men har ändå accepterat hans beslut. Annars skulle han fortsätta med lantbruk. Nu får han hålla på med litteratur. Längre har jag inte kommit. Jag återkommer när jag läst mer. Jag kunde läsa lite innan jobbet. Efter jobbet så tog vi en tur så att vi kunde släppa av en arbetskamrat. Efter det kunde jag läsa lite till. Sen kunde jag äntligen äta min lunch beståendes av spetskål, glaze, grönkålssallad, örtcrunch och tahiniyoghurt. Något jag eventuellt skulle få ångra eftersom magen inte fungerade som den skulle. Någon gång var vi och hälsade på City gross också. Jag vet inte om det var något jag hade sagt men någon hade blivit så ledsen över det här beskedet som jag inte tänkt ge än att hon fick lov att tröstas avsides. Så man kan säga att det varit en händelserik dag. Minst sagt. Vi jobbade lite till. Sopade lite grus till. Bytte om och sen fick jag skjuts till Stadsvakten. När jag släktforskade på min finska sida så tänkte jag att det var vissa av mina farfars förfäder som jag inte visste något om. Så jag forskade på dem. Och hittade fler platser jag vill besöka. När jag kommer och tänka på det så har jag sidor på Facebook som jag vill besöka och meddelanden att skriva även om jag inte är så bra på engelska. Men just då fick jag avsluta mitt i arbetet. Jag åkte hem och hörde det igen. ”Ching chong”. Jag undrar om de är medvetna om vilka mörka krafter de leker med. Sådana krafter går det inte att ta sig levande ur. Det säger jag bara! Hur kommer valrörelsen se ut? Kommer de ironisera kineser på det där obehagliga sättet? Jag har känt att jag vill riva ner SD;s flaggor. Riva dem i stycken. Nåja; nu har jag ätit och är mätt. Jag har sett färdigt The hobbit: Smaugs ödemark och ätit en paj. Den här valrörelsen kommer bli tuff, minst sagt! Vi tar en dörr i taget. Men hur gör vi med de här ungdomarna som säger ”ching chong”? Hur ska de någonsin kunna ”helas”? Om man nu kan säga så. Jag vill ändå tro på mänskligheten. Men den tron svajar. Får inte ge upp hoppet om mänskligheten. Får knacka en dörr i taget som förut. För det är det enda sättet att nå ut. Att synnas. Att vinna. Förhoppningsvis vinner vi. Vi som tror på mänskligheten…