Idag började jag dagen med att ta medicin. Eftersom jag hade hunden hemma så började den skälla. Jag bäddade sängen och stängde av datorn. Jag hade lyxen att få åka med mamma till jobbet. På grund av det kom jag väldigt tidigt till jobbet. När jag knackade på hos arbetsledaren så berättade han att en arbetskamrat hade migrän och en annan väntade på bussen. Jag förstod att hon skulle få ta en senare buss eftersom bussarna till Gripenskolan inte går längre. Jag tog i alla fall frukost beståendes av macka med salami och gurka, yoghurt med puffar och musli, äppeldricka, apelsin och kaffe. När jag hade ätit frukost så var det dags att dammsuga. Efter ett tag kom tjejen till jobbet. Hon fick frukost medan jag fortsatte dammsuga restaurangen. Jag blir nästan lite blyg av att det är så många tjejer på jobbet. Men det kanske är att vänta sig. Killar kanske inte är lika bra på att jobba på hotell. Jag tycker i alla fall att det går lätt att samarbeta med tjejer. Nästan mer än det går med killar. Också får jag som jag vill också; nämligen se mindre killar. Jag har ju varit så trött på det förut. Men man behöver inte göra stor sak av det. Det är i alla fall vad jag tror. Det finns en tjej i receptionen. Hon har hand om saker som man har hand om i en reception. Så ser vi varann varje gång jag städar lobbyn. Jag vet inte om jag har några speciella känslor för henne. Jag bara gör mitt jobb och sen är jag nöjd sen. Och när jag dammsugit färdigt så fick jag reda på att det gick en buss från Gumsbacken 11:43. Vilket var väldigt tacksamt för jag ville inte gå i störtregnet. Men misstänker att jag får göra det imorgon. Jag tog bussen till busstationen och gick till Hemköp och handlade knäckebröd, baguette, Yakisoba, mjölk, iskaffe, pajer, chips och dricka. Tog bussen hem och har inte gjort så mycket mer efter det. Jag satte på radion, datorn och packade upp alla mina varor. Jag såg på Kalla faktas SD-fixaren och senare på dan ett avsnitt av She-hulk på Disney plus. Just nu funderar jag på vad jag ska göra. Jag borde väl skriva, men kan också läsa. Det verkar som jag läst ut tidningen Skriva dock, men jag skulle ju alltid kunna läsa gamla Skriva-tidningar, vilket jag funderat på att göra. Allt för att bli bättre på att skriva. Det kan väl inte vara annat än bra?

Den här arbetsmoralen kväver mig!

Jag försöker vara ledig när jag är ledig

men hur är man ”ledig”?

Nej jag begriper mig inte på det här som vi kallar helg

men jag skulle inte vilja jobba på helgen heller

det är bara det att

jobbet kväver kreativitet och

jag kommer inte längre ihåg varför jag skriver från första början

men jag skriver något, det gör jag!

Det är bara någon slags hatkärlek jag har till skrivandet

så att jag när jag inte skriver

känner att jag borde göra något, förmodligen skrivande

och det mycket

men det blir inte mer än några meningar och det jag skriver

kan knappast sägas vara läsvärt

så vad driver mig att skriva egentligen?

Ett behov av att berätta och prata

om det jag tycker om att prata om

oavsett om någon tycker om det eller inte

det viktiga är

att det betyder något för mig