Varför ska det alltid handla om mannen för? Man, man och man. Är det de enda jag tänker på? Jag önskar att jag kunde tänka på något annat för en stund. Men jag är väl obotlig mansbebis. Tyvärr. Men jag borde kunna skriva ur en tjejs perspektiv också. Om jag vill det. Och det vill jag. Det var så länge sen dock. Som jag var ihop med en tjej. Om jag ens har varit det. Jag hoppas att jag varit det. Jag står inte ut med tanken att inte ha varit det. Att allt bara var en lögn. Också lever man på med livet och med allt vad det innebär. Men man har fortfarande inte fått svar på frågan; var vi ihop? Den kommer man aldrig få svar på. Men det viktiga är väl att gå vidare. Och skifta fokus från sin mansdominerande sittplats och ge plats till den feministiska rösten. Den som säger att kvinnor är människor…