Spruten gick upp och ner, upp och ner. Ångan åkte upp mot ansiktet och gjorde det vått. Han tog plåt efter plåt, plåt efter plåt. Han hade en slags rytm i sig. En rytm som hade inövats. Det var en av arbetskollegorna som hade visat hur man skulle göra. Hon hade varit så snabb hade han tyckt. Men nu var han minst lika snabb. Och han diskade plåt efter plåt som bildade en hög med färdiga plåtar… 

Musiken hördes i lokalen. Den var hög och lite speciell. Han visste inte riktigt vad hon fått musiken ifrån. Men det var bara att acceptera musiken för vad den var. De andra höll på att rulla deg så de blev runda bullar. Och vissa plattade ut dessa bullar så att de blev pizzor. Han förstod inte riktigt hur det gick till eftersom ingen riktigt hade förklarat för honom hur det gick till. Men ibland fick han hjälpa till där också om han var envis nog. Han tittade på klockan. Den var inte så mycket. Hade någon stängt av musiken? Det enda han kunde höra var när han sprutade med spruten och det var inte alltid han gjorde det. All annan tid var det totalt knäpptyst. 

Jag har funderat fram och tillbaka hur jag ska beskriva det jag känner. Man vill ju känna sig framgångsrik, men när jag är på jobbet och pratar om att jag vill jobba mer så kommer jag att tänka på Tonys pizza. Det är ju lätt att säga att man vill få ett avslut, desto svårare att säga att man vill fortsätta jobba där. Men jag vill fortsätta jobba där. Helst hade jag väl velat sätta mig ner med Tanja och Tony och reda ut det här en gång för alla för det känns inte som det här har gått rätt till. Vissa säger att jag ska glömma och gå vidare, men hur ska jag kunna göra det när allt jag varit och uppgått i en gång i tiden har varit Tonys pizza? Nej jag tänker inte glömma och gå vidare. Vissa av mina texter kommer handla om Tonys pizza. Men det här är något annat. Det här är rent utav bedrövligt hur vissa har betet sig mot mig. Att gå bakom ryggen på mig så som hon har gjort borde inte någon få göra. Jag kan komma ihåg när jag tog cykeln och cyklade genom Hålletskogen, centrum och till Tonys pizza. Hur jag frös och kämpade för att få vara kvar där. Men hon ville ta mitt jobb. Det var så det var. Och nu lyckades hon. Eftersom hon är Tonys syster. Hör ni hur fel det låter? Man kan inte favorisera folk så som man gjort här. Och jag kunde arbeta med de andra. Jag la på ingredienser på pizzor och fryste in dem och plastade in dem. Och det gamla vanliga diskade plåtar och vek kartonger. Det kan hända att jag är fördomsfull men då får jag vara det då. På grund av att jag inte fått jobba på Tonys pizza längre har jag fått leta jobb på andra håll och det skulle inte förvåna mig att en som bestämmer på Fia-verksamheten fått höra att jag använt mobilen och missbrukat alla arbetsuppgifter av en på Tonys pizza. Så enligt henne så är det ett avslutat kapitel för mig. Så är det bara. Glöm och gå vidare. Så under de senaste åren har jag klätt på mig andra arbetskläder. Jag har gjort andra arbetsuppgifter och jag har sagt att jag trivs med det men jag vet att jag har ljugit för mig själv. Det är lätt att glömma, när man går omkring med en gågräsklippare eller trimmer, hur pizza luktar. Men jag glömmer aldrig! Tänker aldrig glömma! Att jag jobbade på Tonys pizza! Den här texten är enbart mina åsikter och om någon såras över den får man ta det med mig. Jag har varit tyst alldeles, alldeles, för länge om detta ämne. Och nu vet ni i alla fall vad jag gått och burit på de senaste åren… 

Idag började jag dagen med att göra mig ett par Runda björnen-mackor med kaviar på och pulverkaffe. Jag började dagen i princip med att slänga sopor. Jag tyckte det var så tyst i området att det blev obehagligt. I alla fall såg jag färdig Beetlejuice 2 och såg på ett avsnitt av His dark materials vilket jag inte gjort på något jag tror är två år. Jag skällde ut personalen för att de aldrig kunde komma med något nytt. Att det bara var samma gamla vanliga händelselöshet som det alltid hade varit. Men jag vet inte om hon tog till sig av kritiken. Jag tycker i alla fall att det är skönt att jag sett ett till avsnitt av His dark materials. Då känns det som jag kan koncentrera mig på annat. Jag vet inte vad riktigt än men jag kommer säkert på något… 

Nu har jag sett avsnitt sex av säsong två av Maktens ringar. Under det här avsnittet har vi fått följa människor, dvärgar, hårfotar och trollkarlar. Celebrimbor försöker desperat smida nio ringar till människorna. De behöver tydligen Mithril. Som de bara kan få hos dvärgarna. Men på något sätt lyckas de få det i alla fall. Sauron är listig. Mixtrar med sinnena. Får folk att se saker som inte är där. Och orcherna tror att enda vägen framåt är krig. Det är minst sagt mycket som pågår i Midgård. Och jag ser fram emot att fortsätta följa den här serien. Speciellt med tanke på att det i princip är den enda serie jag följer på Prime video… 

Trafikolycka, Nyköping

På E4, Jönåker buss i olycka. Klockan 12:33 larmas SOS om att en buss ska ha vält. Befinna sig ska bussen på E4 i höjd med Jönåker. Till platsen kallas ambulans, räddningstjänst och polis. På sidan ligger bussen i norrgående riktning. Spärras av kommer vägen att under tiden räddningsarbete pågår. I bussen färdades 15 personer. Polisens arbete på plats består initialt av att vara behjälpliga personal från räddningstjänst och ambulans. Klockan 13:47 bedöms fyra personer vara allvarligt skadade. Avförts har en av dessa med ambulanshelikopter. Till sjukhus har resterande personer förts med ambulans. De personer som allvarliga skador inte har har antingen lindriga skador, eller är oskadda. En privat idrottstransport ska bussen ha varit från södra Sverige, och alltså inte en buss i linjetrafik. Brandstationen Jägarhåller 1 Nyköping har öppnat som uppsamlingsplats för anhöriga. Uppdatering 14:19 E4 i norrgående riktning kommer vara avspärrad under åtminstone två timmar till. Om leds trafiken. Uppdatering 14:45 kommer polisen att utreda händelsen för att ta reda på vad som orsakat olyckan. Bland annat innebär det att undersöka platsen, undersöka bussen, och prata med inblandade och vittnen. Ingen är i nuläget misstänkt för något brott.

Källa: Polisen.se