WordPress undrar om jag har något favoritställe som jag har besökt. Och var det är i så fall. Jag brukar alltid nämna Brunnsvik när det kommer till den frågan. Men inte som det är nu utan som det var förut med fullt med folk och sådana saker. Har jag haft några drömmar om Brunnsvik den senaste tiden? Jag vet inte om det var en dröm eller något jag tänkte på bara men jag föreställde mig hur det skulle vara om det var en badplats precis nedanför de röda byggnaderna. Också skulle jag ta kort för att använda i mitt eget berättande men inget kort blev det andra lik. Så det slutade med en enda röra och jag vet inte om det symboliserar hur jag är men det känns som det. Och jag är okej med det. Seriöst; jag vet hur rörig jag kan bli! Inte konstigt att folk tappar tråden när de läser mina texter. Så hur ska jag undvika det då? Att folk tappar tråden? Jag vet inte riktigt. Jag har liksom ingen universallösning på världens alla problem. Tänk om jag hade det! Då hade jag kunnat lösa alla problem som någonsin funnits på den här planeten. Men sen jag inte har det så blir mitt svar att nej; jag kan inte få folk att sluta tappa tråden. På något sätt måste nog det här borttappandet av sig själv beskrivas i texten. Som att visa på hur skör man är egentligen. Om man inte skriver skört så blir texten självuppfylld och narcissisk. Och det tror jag inte någon vill läsa om…

Idag började jag dagen med att göra mig ett par Runda björn-mackor, pulverkaffe och se på när UFOsxm spelade något konstigt matlagningsspel. Efter det gjorde jag mig en Varma koppen med sparrissmak och spelade lite minecraft där jag äntligen lyckats låsa upp lagnings-böcker på en villager men jag gick i alla fall till busshållplatsen. Där jag mötte dessa killar som var stökiga. Jag vågade inte riktigt gå ända fram och det kändes som jag riskerade att bli nedslagen bara genom att stå där. Jag har försökt beskriva hur deras beteende är. Jag har använt ord som ”elakt”, ”retfullt” och ”trollande”. Jag skulle nog kalla det elakt trollande. De skrek på varandra. Och jag funderade på om man skulle behöva ringa polisen. Men det är ju inget man vågar när man står mitt i skottgluggen så att säga. I alla fall klev jag på bussen och det gjorde de stökiga ungdomarna också. Nämnde jag att det bara var killar som var stökiga och att tjejerna bara kunde stå och se på? De led nog minst lika mycket som jag gjorde och jag kunde inte fatta att de här killarna kunde stå ut med sig själva. I alla fall satt jag längst fram och jag kunde väl höra de stökiga pojkarna bakom mig men allt mindre ju mer folk som klev på bussen. Till slut kunde man inte höra dem längre och man trodde de hade gett upp med sitt elaka trollande. Jag vet inte men vad händer om de ska åka samma buss igen? Kommer de att slå ner mig då? Jag har ingen aning om vad som kommer att hända men jag hoppas verkligen att de inte slår ner mig. Det kändes som att det lätt kunde blossa upp till ett slagsmål. Om man typ la sig i deras elaka trollande. Det är ju typ därför man trollar. För att få en reaktion. Och sedan kan fortsätta säga något irriterande som att ”men du då?” eller ”vad då då?” som ett svar på ens konstaterande att de trollar. Den som trollar är ju väl medveten om det själv och det hjälper oftast inte att konfrontera en trollare. Det tror jag i alla fall. Då råkar man dit för trollandet själv. Och man hamnar i en ond cirkel. På bussen till Spindelplan var det lugnare i alla fall. Och det tog inte lång tid innan jag var på jobbet. Väl där bytte jag om och sedan inspekterade vi soprummen som behövde städas en del. Det låg skräp på golvet och det sopades och flyttade sopkärl. När vi var färdiga med det så var det inte så mycket mer att göra än att byta om och när jag var färdig med det så gjorde jag inte så mycket annat än att sitta där och vänta. Mamma ringde efter ett tag och sa att jag kunde komma till henne. Hon skulle bada men sa att hon skulle lämna dörren öppen så att jag kunde komma in. Väl hemma hos henne så hade hon redan badat färdigt. Jag satte mig och tittade på tv. Något om narkotikapolitiken handlade det om på SVT forum. Sen var det Rapport och sen kan jag inte riktigt komma ihåg vad det handlade om. Men det gjorde inte så mycket heller för sen var det mat också. Och hon hade lagat till chicken nuggets med pomes frites och wokade grönsaker. Till det kunde man ha sötsur sås på och sen dröjde det inte länge förrän vi skulle åka hem. Men jag glömde nämna att hunden Bella var glad över att se mig också. Hon brukar alltid slicka en i ansiktet för att visa att hon älskar en. Så det gjorde hon på mig. Och jag kunde knappt få någon luft men det gjorde inget. Också gick vi ut. Bella skulle kissa och bajsa. Fast hon kissade bara. Att skrapa bilen var mycket svårt. Isen satt mycket hårt på bilen och mamma fick kämpa en hel del bara för att få bort lite is. Jag försökte hjälpa till bäst jag kunde men kände väl att jag inte var mycket till hjälp. När vi var färdiga med det i alla fall så åkte vi till ICA knuten och där handlade jag Varma koppen, mandariner, mjölk, makaroner, Coca cola, Mer pärondricka, pajer och choklad. Efter det åkte vi till Stadium och där fick Bella följa med i affären. Där råkade hon bajsa mitt på golvet men som tur var hade mamma bajspåsar på sig som hon snabbt kunde plocka undan bajskorven med. Vi skulle köpa ett par täckbyxor och jag fick prova några gånger innan jag hittade rätt storlek. Mamma ville att jag skulle köpa en jacka också men jag sa att det skulle bli för mycket om jag skulle köpa en jacka också. Så vi nöjde oss med täckbyxor och nog var det bra det. Efter det fick jag skjuts hem och nu sitter jag här och funderar vad jag ska göra härnäst. Jag lyssnade på P3 ett litet tag men bytte till P2. Jag funderar mycket på det jag fick var med om på tolvtiden idag. Det faktum att det hade varit så stökiga ungdomar där var så irriterande men jag visste inte vad man skulle göra åt det. Jag försöker att inte reta något eller göra ett helvete av någon annans liv. Men sen att det finns andra som gör det gör ju inte saken bättre. Borde man ha ringt polisen vid ett sådant tillfälle? Fast de hade inte hotat eller skadat någon. De hade bara skrikit. Vilket borde vara skäl nog att anmäla dem för någonting. Det är så tråkigt bara, hur vissa beter sig. Men jag tror det bryter ner sig till den enkla frågan; hur står det till med relationer egentligen? Hur beter vi oss mot varann? Och när ska jag någonsin hitta någon tjej?

WordPress vill att jag delar fem saker jag är bra på. Vilket är kul eftersom det ger en kick i baken att skriva i övrigt. I alla fall är jag bra på att skriva. I alla fall när jag känner för det. Och att berätta. Historier. Vad man annars ska berätta om vet jag inte. Men kanske är det just därför som man skriver också. För att komma underfund med varför man berättar. Också är jag bra på att lyssna också. Jag har en kvar och jag vet inte riktigt vad jag ska skriva om där. Kanske något om att protestera mot orättvisor; precis som vi gjorde i Brunnsvik. Annars vet jag inte riktigt vad man ska protestera mot. Kanske man kommer på det ju mer man skriver? I alla fall brukar det va så att man kommer på det ju mer man skriver…

WordPress undrar vad en sak är som jag skulle förändra med mig själv. Jag vet inte riktigt. Det känns som jag lever ett hyfsat bra liv i alla fall. Om det är något jag skulle vilja förändra i mitt liv så är det väl hur mycket jag skriver. Det känner jag väl att jag hade kunnat göra mycket mer. Men nu är det som det är med den saken och det går inte att göra så mycket åt det. Så jag fortsätter att skriva men jag gör det inte så mycket. Bara någon gång ibland när jag känner för det. Men nu var det länge sen jag skrev något i över huvud taget. Oftast skriver jag om vad jag gör om dagarna och är nöjd med det. Men om jag skulle skriva något annat så skulle jag behöva få in det i rutinen. Typ tänka på det när jag går upp, gör frukost eller går till jobbet. Just nu kan jag inte tänka på något annat än jobbet jag ska göra imorgon. Jag hoppas ju att det går bra. Jag hoppas att alla konflikter löser sig…

Idag började jag dagen med att göra mig ett par Runda björn-mackor, pulverkaffe och tittade på när UFOsxm spelade något konstigt spel. Efter det gjorde jag mig en Varma koppen med sparrissmak och spelade lite minecraft innan det var dags för mig att gå till jobbet. Och vi var inte så många som klev på i Brandholmen men desto fler klev på allt eftersom. Så bussen blev full när vi väl kom till busstationen. Och på bussen till Spindelplan var det också ganska mycket folk. Väl på jobbet behövde jag inte byta om. Så jag satte mig bara i soffan som fanns där. Hon som satt bredvid mig hade jag jättemycket att prata med om. Men en grej som fastnade lite extra var att hon sa att hon ville att vi glömmer den konflikt som varit och lägger det bakom oss. Jag blev lite paff och visste inte riktigt vad jag skulle svara. Men vi pratade om andra saker också. Som det faktum att jag hade pratat om studiecirkel i journalistik på adventsfikat igår. Och hon höll med mig om att det var tråkigt att de liksom svarade så. Att ingen var intresserad. Men jag kunde inte sluta tänka på det hon hade sagt att vi skulle glömma konflikten och lägga det bakom oss. Det kändes nästan som att hon skulle flyga på mig ett tag där. Men mest satt vi bara tysta där. Vi visste väl inte riktigt vad vi skulle prata om. Och efter ett tag beslutade jag mig för att gå därifrån. Jag gick inte till mamma men jag hade ringt henne utan att få svar. Jag promenerade till affären med mina kängor och jacka. Väl där handlade jag kanel, flingsalt, mjölk, bregott, vaniljsocker, mjöl, Coca cola, Mer apelsindricka och choklad. Jag skulle handla glykossirap också men jag hoppas det går bra ändå att göra smörkola eftersom jag inte hittade någon glykossirap. I alla tog jag bussen där i närheten och stod där ute i kylan. Jag är rätt glad ändå att bussen går så ofta som den gör. Då hinner man inte frysa sönder några kroppsdelar och så kan man värma upp sig på bussen också. Väl på bussen så ringde mamma också. Hon frågade var jag var någonstans och jag sa att jag var på bussen. Jag har för mig att jag precis hade bytt buss till buss mot Brandholmen. Och hon berättade att hon hade jobbat helg och hade vilat. Man kunde höra att hunden saknade mig i bakgrunden. I alla fall så kanske jag ska till dem på onsdag. Men jag kan inte sluta tänka på det hon hade sagt som jobbar med mig i Spindelplan. Att jag skulle glömma konflikten och gå vidare. Hur länge hade hon egentligen tänkt på den konflikten i så fall? Varje gång jag hade varit på jobbet? Utan att säga någonting? När är det läge att ringa polisen? När det känns som att man blir hotad. Jag vet inte riktigt hur man ska göra. Det här är nytt för mig. Men jag är lite rädd för att gå till jobbet nu. Jag är lite rädd för vad hon skulle kunna göra mot mig. Men nu ska jag inte tänka mer på det. Sen jag kom hem så har jag mest lyssnat på P3. Och Pink Floyd. Jag tror de flesta vet vad jag lyssnar på annars också. Jag delar jämt vad jag lyssnar på annars. Liksom jag delar andra tankar jag har. Som jag gör nu. Men nu ska jag nog göra något annat. Som att spela minecraft…