Rummet i Kättbo. Det var där jag bodde när jag bodde i Kättbo. I hela fem år. Första tiden gick jag på byskolan och sista tiden på högstadiet Morkarlby i Mora. Jag kan minnas hur jag låg där och försökte skriva en berättelse för hand. Det var mitt första försök att författa något eget och jag kallade projektet Myrens guld. Det skulle handla om Ulf som upptäckte någon nedslagskrater av något slag och därefter kan förvandla sig till en fågel och flyga därifrån. Och därefter handlade det om hans syster som hade kraften att förvandla sig till en växt. Men jag tänker på rummet och hur det var där. Jag hade en massa växter och ett akvarium med fiskar. Jag hade många intressen. Jag har för mig att jag provade att rida en gång. Men det övergick till ett intresse att sjunga i kör. Det gjorde jag i Fidhemskyrkan i Mora och jag var ensam kille bland en massa tjejer. Jag kan ofta fundera på hur den tiden var för mig. Jag kan också minnas att det var under den tiden som Anna Bergendahl var med på Melodifestivalen och sjöng ”This i my life…”. Efter kören i Fridhemskyrkan så började jag på Orsa Ungdomskör. Där fick jag en massa nya vänner vilka en var Martin och en annan Björn. Efteråt, när jag började i Älvdalen, var Orsa Ungdomskör det enda jag hade kvar från den gamla tiden. Där var jag med på showerna ”In the name of love”, ”Come together” och “Vart jag mig I världen vänder”. Jag hade en person till som gick i Älvdalen samtidigt som han gick samma hör som jag! Jag kan minnas att jag tyckte hyfsat osannolikt att något sådant skulle hända men det gjorde det och det var ju bara kul för mig. Nu minns jag inte vad han hette men han hade gått samma utbildning som mig som hette Naturguidesutbildningen i Älvdalen…

När jag var till Kättbo så var vi en sväng till Tiberget. Kanske att det var det jag tänkte på. Jag kan min lillebrors pappa Micke visade oss en potatisodling han hade där. Men det kändes litet krystat och stelt. Kanske att det blev lite för mycket? Jag vet inte riktigt. För att ta oss dit fick vi lov att byta bil i Venjan. Och en gammal pensionär följde med som Micke kände väl. Och efter det så plockade vi hjortron på ett ställe som låg nära Kättbo. En myr av något slag. Men sen kommer jag inte ihåg så mycket mer. Jag vet inte om jag vill komma ihåg så mycket mer. För mig räckte det med att jag hade tagit kort på Kättbo. Tyckte jag. Men att Micke ville visa Tiberget gick ju också bra. Då fick jag vara med på ett litet äventyr. En resa. En dröm. Numera är det här nog platser som jag bara skulle drömma om. Som jag skulle resa i. Resa i drömmarna. Det som kallas att drömma. Och jag drömmer att jag är Tillbaka i Tiberget. Genom skrivandet…

Har gjort rätt mycket nu. Var ner till 24/7 och handlade mjölk, mellanmål, choklad och Cola. Innan dess så har jag skrivit om en trafikolycka i Nyköping. Det kan man läsa om här: https://nykopingsnytt.wordpress.com/. Annars kommer jag nog gå på glöggfika klockan sju. Jag vet inte hur folk kommer reagera när jag säger att det varit en trafikolycka i Nyköping. Men jag hoppas att det inte blir så konfliktfullt som det brukar bli. Det blir det när man bortförklarar det som ”intresse” eller ”vilja”. Det jag skriver alltså. Det som heter journalistik. Men jag hade velat skriva om något annat. Något som har med Kättbo att göra. Där bodde jag ändå i fem år. Vad gjorde jag egentligen där i fem år? Det var väl en massa olika saker. Men mot slutet så var vi även i en fäbod som heter Tiberget. Jag kan inte sluta tänka på den fäboden eftersom i boken så har jag en scen där jag befinner mig i just Tiberget. Och det var en vändhållplats. Så nog har jag att skriva utan att jag själv tänker på det. Det gäller bara att komma igång med det…