Trafikolycka, Nyköping
På E4 trafikplats Bergshammar olycka. Klockan 15:16 en bil har av okänd anledning kört in i mitträcket och står trafikfarligt i södergående körfält. Initialt ser föraren inte ut att vara skadad enligt inringare från platsen.
Källa: Polisen.se
Jag brukade gå upp morgonen, tända eld i spisen, göra gröt och gå till anslagstavlan där minibussen hämtade upp mig. Därifrån åkte vi till alla möjliga byar och ställen som jag aldrig hade sett förut men som andra barn bodde i. Ett sådant ställe var Kättboåsen som Jonatan bodde i. Honom skulle jag lära känna mycket sen när jag hade gått i den lilla byskola som hette Siknäs skola sen. Men till en början kände jag mig bara som en främling. Som någon som inkräktade på andras privata område. Hur skulle man leva i en by när man förut bott i en stad? På sjätte våningen dessutom? Hur skulle man vänja sig att bo så ensamt som vi gjorde då? Jag gjorde aldrig det. Jag bara var där för att jag var där och kunde inte göra någonting åt det. En ofta frustrerande känsla att inte kunna påverka sin närmiljö. Men när jag började högstadiet skulle allt förändras. Då skulle jag istället tycka att det var för mycket folk. Och jag skulle fly ut i skogen. Varje dag efter skolan i tre års tid. Hur stod jag ut med det livet? Jag gjorde nog inte det egentligen. Jag vantrivdes nog något oerhört. Men det bara när jag var i högstadiet. All annan tid var nog bara en frihet. Att kunna vara var som helst. Men så hade jag dessa läxor. Alla dessa läxor. Det tog aldrig slut med den här pinan. Så jag fick vänja mig. Vänja mig vid den här pinan. Det var enda sättet att ta sig igenom livet i högstadiet…
Det är svårt att leva ett normalt liv när vår husse Rasmus är borta. Man försöker liksom göra sina vardagsbestyr, gå upp på morgonen, gå till jobbet och laga någon kvällsmat. Eller laga och laga; vi har ju vårat hö som vi tuggar i oss. Jag och Lill-greta. Vi har gjort det rätt länge nu. Det börjar liksom att bli en vana. Att idissla. Men det är ensamt i hagen utan vår husse Rasmus. Så tyst. Jag fattar inte att någon vill leva i den här tystnaden. Jag har brukat vara ett väldigt festglatt får. Jag har ofta varit på ravefest ute i skogen och blivit så full att jag inte kunnat stå på benen. Det var andra tider det. Men vem säger att tiderna inte kan förändras? Vem säger att det inte kan bli fester igen? Om det blir fest igen så kommer jag bjuda in en massa olika får från när och fjärran. Får jag inte träffat på länge. Jag tror att det är det som också våran husse Rasmus skulle göra om han vore här…
Fåret Ingeborg
Fortsatt samverkan ska öka tryggheten i Nyköping
Det samarbete nära som polisen och kommunen haft i flera år förlängs ytterligare. Idag, den 25 november fredag tecknade lokalpolisområdeschef Johan Levin en ny, långsiktig samverkansöverenskommelse med kommunstyrelsens ordförande Urban Granström. Lokalpolisområde Nyköpings kommun och Nyköping samarbetar i det brottsförebyggande arbetet och har gjort det under många år. Nu finns för arbetet ett nytt gemensamt avtal, en samverkansöverenskommelse, om att arbeta för att skapa trygghet och förebygga brott i kommunen. Under perioden 2023-2024 gäller samverkansöverenskommelsen och är ett sätt att gemensamt kraftsamla och agera mot de problem där man bedömer att det är nödvändigt att samverka för att nå framgång. Man pekar ut i samverkansöverenskommelsen ett antal brotts- och trygghetsproblem som kommer att prioriteras i det gemensamma arbetet:
Trygg ungdom är ett arbete som syftar till att minska våldsbrott bland unga. Tillsammans har kommunen och polisen tagit fram flera förslag på åtgärder i syfte att ta bort eller minimera orsaker som skapar situationer där våld kan förekomma.
Effektiv samordning för trygghet (EST) är en metod där kommunen och polisen tillsammans med andra samarbetsaktörer samlar in uppgifter om bland annat skadegörelse, ordningsstörning och otrygga platser. Man tar fram utifrån det en aktuell lägesbild en gång i veckan. Sedan 2020 har metoden använts.
En samverkan är SSPF mellan skola, socialtjänst, polis och fritidssektor. Utvecklats har metoden för att upptäcka ungdomar i risk att begå brott eller med en begynnande kriminalitet.
Utöver samverkansöverenskommelsen undertecknades också nästa års medborgarlöfte. Från medborgarnas uppfattning utgår medborgarlöftet om sin situation och sitt lokalsamhälle, samt den lokala lägesbilden som tagits fram av kommunen och polisen. Medborgarlöftet 2023 handlar om grannsamverkan. Syftet med grannsamverkan är att förebygga och minska brottsligheten och på så sätt skapa en trygg och trivsam boendemiljö. En effektiv brottsförebyggande metod är det som minskar risken för inbrott med i genomsnitt 26 procent enligt Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Polisen ska utifrån medborgarlöftet och kommunen ska skapa förutsättningar, uppmuntra och underlätta för medborgare att starta och bedriva grannsamverkan i kommunen. Bakgrunden till prioriteringarna är många, bland annat polisens egen trygghetsundersökning och tidigare medborgardialoger. Även medarbetare inom polisen och kommunen har lyft fram vad de ser för behov av olika insatser. Nyköpings kommun och polisen har länge haft ett väldigt bra samarbete. Med en långsiktig överenskommelse säkrar vi ett gott samarbete för Nyköpingsbornas trygghet, säger kommunstyrelsens ordförande Urban Granström. Polisen i Nyköping och Nyköpings kommun har under lång tid haft en bra samverkan i det brottsförebyggande arbetet och den här samverkansöverenskommelsen är en bekräftelse på det då den har arbetats fram tillsammans. Det här gör att vi fortsatt kommer att ha ett effektivt arbete med att öka tryggheten i kommunen, säger lokalpolisområdeschef Johan Levin.
Källa: Polisen.se
Nu har jag sett A cure for wellness. Den har innehållit allt sådant som man kanske tycker är undanstötande. Speciellt de där ålarna. Man vet inte om de är en illusion eller på riktigt. Ibland är de en illusion, ibland på riktigt. Slutet var en riktig avslutning. Men själva filmen i sig innehöll en massa saker som många skulle anse sig vara anstötande. De tror att de är där för att få en bottning men blir istället sjukare och sjukare. Tänder lossnar. Och det sägs att något finns i vattnet. Något som får dem att bli uttorkade. Under ett tillfälle åker huvudpersonen med den tjej som bott där hela sitt liv till byn i närheten. Hon får uppleva hur utomvärlden ter sig. Hon får tag på ett läppstift och får lyssna på musik som hon aldrig lyssnat på förut. Samtidigt upptäcker huvudpersonen att när han är hos en veterinär så har de en ko där som är sjuk. Det visar sig att dess mage är fylld av dessa ålar när han skär upp magen. Alltså avlivar kon. Så något är verkligen fel på vattnet. Men andra saker är anstötliga också. Som att någon som verkar vara död egentligen inte är det. Och att det är en ganska vanlig sak som de håller på med på det här stället. Det finns en massa behandlingar, vissa mer märkliga än andra. Som en gång när huvudpersonen är i en tank som fylls med vatten. Han andas genom en syrgastub medan de som har hand om behandlingen har fyllt upp att onanera. Det är alltså en kvinnlig och manlig personal och de märker inte av när huvudpersonen håller på att kvävas. Den kvinnliga personalen klär av sig medan den manliga runkar låtsandes att de har sex. Men sedan upptäcker att han håller på att kvävas och släpper ut honom. Men där är de där ålarna. Fast när de ska kolla efter om ålarna är kvar så är de inte det. Det här var en väldigt lång film. Men den handlade mycket om det tråkiga börslivet som många människor lever. Det fick till exempel huvudpersonens pappa att ta livet av sig. Och i slutet vet man inte om livet på institutionen eller börsen var rätt. Det spelar heller ingen roll. Det enda man tänker på är att det var ett så bra slut och att allt blev så bra avslutning trotts allt. Trotts allt de hade varit med om. Trotts alla märkligheter de varit med om. Som man inte vet om de är verkliga eller inte. Men som är en stor del av vad filmen är. För det är så mycket märkligt som händer i den. Jag tycker också att huvudpersonen gör en bra insats i filmen The amazing spiderman 2 och hade hoppats att det kom en uppföljare på den. När jag googlar på det så ser jag att han heter Dane DeHaan. Men nu handlade den här recensionen om den här filmen och jag måste säga att den var väldigt bra. Speciellt avslutningen var helt underbar. Mer säger jag inte. Annars är jag rädd att jag försäger mig. Eller säger något som jag inte vill säga. Så jag nöjer mig med att säga att det var en väldigt djuplodad film. Tog upp många viktiga ämnen. Nu börjar det bli lite mycket skrivet men jag tyckte den var så pass bra att jag vill hålla kvar den ett litet tag till. På många sätt var den anstötlig men bra. Mycket bra…
