Nu har jag sett In the tall grass igen. Senast var ett tag sen men inte så länge sen. Filmen handlar om en bror och en syster som åker för att göra en abort. När de hör någon ropa på hjälp inifrån gräset går de in för att ta reda på vad det är för något. Vilket de inte skulle gjort eftersom de aldrig verkar kunna komma därifrån efter det. De får uppleva hur de dör gång på gång. Och det på många olika sätt. Vissa som kommer in dit blir som frälsta över gräset medan andra bara försöker komma därifrån. Det är dock bara genom frälsning som de hittar vägen ut och det är ett litet barn som hittar vägen ut. Filmen beskriver gräset som något ondskefullt och något som de aldrig kommer ut. Vilket de ju inte heller gör. Det som är dött stannar dock kvar och en massa lik ligger här och var. Eftersom ingen av dem hittar ut så dör de gång på gång. Också fortsätter det tills de ger upp. Ger upp att leta efter vägen. Men på något sätt lyckas de ju hitta vägen ändå. Det genom en annan familj som hittar in i gräset. En mäklare, hans fru, son och hund. Det är dock mäklaren som blir den frälsta personen och som dödar i princip allihopa. Jag ska väl inte avslöja för mycket men det slutar i princip med enbart en överlevande…
Det känns som jag ska skriva något jätteuppseendeväckande om den här filmen här. Men jag kan inte komma på något speciellt. Förutom det faktum att den tar upp det lite otäcka med att befinna sig i ett landskap som ser likadant ut vart man än går. Och att det är också det som får det att gå så illa från början. Det är ju dock en skräckfilm och likt andra skräckfilmer så måste den ju ha skräckelement i sig. Jag vet dock inte om det jag skriver har skräckelement i sig. Jag skulle kunna hålla tyst och bara skriva. Men det känns inte som det hade gett så mycket heller. Så jag säger som det är att det jag skriver har en del av det som finns In the tall grass och en del inte. Den har den här känslan av att befinna sig i ett landskap som inte tar slut. Men inte på samma sätt som In the tall grass. Eftersom det är en egen film och att den filmen handlar om skräck…
Ibland är skrivandet övermäktigt. Men då tänker jag mig att det bara är för mig själv. Och då kanske vägen blir lite lättare att se framför sig. Vad det har med den här filmen att göra vet jag inte riktigt men det brukar väl var lite lättare att ta till sig en film än en skriven text…
