Idag började jag dagen med att göra mig ett par mackor och pulverkaffe. Jag såg ingen video på youtube utan gjorde nästan med en gång Varma koppen grönsak. Spelade lite minecraft och gick till bussen. Som var så där lagom full. Både till busstationen och Harg. Väl på jobbet så behövde jag inte byta om. Vi gjorde inte så mycket annat än att ta en promenad och kolla till soprummen. Och när det hade gått ett tag och jag hade spelat en del My little universe så ringde jag mamma och frågade om jag fick komma och jag fick komma. Hon skulle börja gå ut om tio minuter och möta upp mig sa hon. Så jag gick ganska kort efter det och jag mötte dem ungefär när jag var framme vid deras lägenhet. Vi gick en liten sväng så att mamma kunde slänga bajspåsen och sen gick vi in. Mamma var nästan färdig med fisksoppan, det var bara fisken som skulle i, och på tv såg jag Nyhetsdagen på tv4. Det handlade om sprängningar och de som drabbas av dem. När vi skulle äta så satte mamma på Ett enklare liv. Första avsnittet handlade om en man som bosatt sig i en avlägsen del av Irland. Andra delen om en kvinna som bosatt sig i en avlägsen del i Sverige. Det fanns saker i programmet som jag vänder mig emot. Såna saker som att vissa väljer att inte ha sociala medier eller dumpstrar sin mat. Jag kan inte begripa hur människor kan leva utan sociala medier. Det har jag några stycken dock som lever utan. De måste tycka det är jättejobbigt att inte ha någon kontakt med sina nära. Speciellt en grej var jobbig att höra i programmet. Att hennes föräldrar trodde att hon var död. Jag kan inte föreställa rädslan man känner över att eventuellt förlora sitt barn. Och att sen välja att leva så där anser jag vara mycket förnedrande. Oavsett om man förbättrat kontakten med sina nära. Man gör ett val och det valet är ett liv på gatan. Efter det, i alla fall, så åkte vi till ICA knuten där jag handlade Varma koppen, mandariner, mjölk, chips, Mer äpple- och apelsindricka och choklad. Efter det fick jag skjuts hem och väl hemma så satte jag på radion, datorn och packade upp alla varor. Jag hade sett att de skulle sända judisk högtid efter 100% bonde så jag satte på det på SVT play och det måste jag säga var mycket bra! Att fira växandet och frukterna som de gör där nere i Israel eller Palestina. I alla fall jag blev djupt berörd av det! Jag tänkte pröva att gå upp sex imorgon också så jag får känna på hur det känns. Jag ska lyssna lite på morgonpasset och förmodligen kommer jag gå och lägga mig kort efter det igen men jag måste läsa lite också. För även om jag inte hinner läsa alla sidor som jag ska läsa till imorgon så är det en väldigt intressant bok. Liksom den judiska högtiden så firar de i boken med sina egna grönsaker och gud och såna saker. Den har inte haft något tydligt tema eller någon tydlig fiende. Den är väl lite mer mitt sätt att skriva på. Hemma heter den förresten. Jag hoppas inte de blir allt för arga för att jag inte läst klart den… 

En annan dröm jag hade var i Stjärnhov. Det var i farmors gamla lägenhet på något vis men det såg inte alls ut som det brukade. Jag har svårt att beskriva hur det skulle se ut men det närmaste jag skulle komma att beskriva lägenheten är väl typ Folkhemmet i Brunnsvik. Alla trappor och alla lägenheter. Det måste var Brunnsvik! Också var det zombieapokalyps och jag befann mig mitt i den. Vilket väl gick så där. Men vi försökte i alla fall fly ifrån den på något vis. Vilket gick så där. Sen kan man ju undra vilka de andra var. Jag tror det var random personer från Ung Vänster. Men det var svårt att säga; det kan ha varit vår arbetshandledare Patrik från jobbet också. Som kunde handleda hur man överlever en zombieapokalyps. Jag är osäker. Men nu ska jag fortsätta se Smile 2 i alla fall… 

En dröm jag hade räddade jag Helga från en massa destruktiva förhållanden. Det blev lite jobbigt efter ett tag och jag visste inte hur jag skulle orka. Men jag fortsatte ändå och till slut så var hon väl fri på något sätt. Eller jag vet inte riktigt vad drömmen handlade om men det var något om att rädda Helga i alla fall. Någon gång befann jag mig på en övergiven asfaltsgård av någon anledning och visste inte riktigt vad jag gjorde där. Men hela tiden var viljan att träffa henne igen starkare än de pojkvänner och asfaltshinder som jag stötte på vägen…