Brand, Gotland

I Stenkyrka garagebrand. Från en kamin sprider sig eld i ett garage/en verkstad och går vidare upp i taket. Till sjukhus åker en person för kontroll, men annars uppstår inga personskador. Vid 15-tiden meddelas att branden är släckt och polisen spärrar av platsen för teknisk undersökning. Utredas kommer branden att som allmänfarlig vårdslöshet.

Källa: Polisen.se

Brand, Södertälje

På Oxelgrensvägen brand på restaurang. Brand uppstår i köket till en restaurang på Oxelgrensvägen. Branden släcker personalen i köket men räddningstjänsten upptäcker att branden spridit sig i ventilationen och låter utrymma lokalerna. Med avspärrningar biträder polisen. Rapporterats har inga personskador och i nuläget är det oklart vilken anmälan som kommer att skrivas.

Källa: Polisen.se

Explosion, Nyköping

Explosion var larm om hög smäll. 21:52 klockan 21:33 slår flera personer larm om en hög smäll som ska ha hörts i området Stenkulla i Nyköping. Till platsen åker polis med ett flertal patruller för att kontrollera detta. Man kan på plats konstatera att något orsakat en explosion utomhus nära en fastighet. Inga uppgifter finns det om att någon person ska ha kommit till skada. Intensivt arbetar nu polisen med att skapa en lägesbild, och platsen för explosionen kommer att spärras av. Det bedöms inte vara någon fara för allmänheten. Klockan 22:07 är brottsrubriceringen i nuläget allmänfarlig ödeläggelse. Då händelsen skett på en plats och vid en tidpunkt där det är troligt att det finns vittnen som kan ha sett hela eller delar av händelseförloppet är polisen intresserad av att höra vittnen och kommer att kontrollera och prata med personer i området. En uppdatering klockan 23:02. Platsen för explosionen är fortsatt avspärrad och polisen arbetar med spårsäkring i området. De kan i nuläget inte kommentera vilka eventuella fynd som gjorts. Med dörrknackning arbetar polisen också för att samla vittnesuppgifter. Då utredningen i ett känsligt läge är, är det viktigt att eventuella vittnen får höras tidigt och inte har färgats av olika uppgifter. Klockan 23:12 är polisen intresserad av vittnesuppgifter från händelsen. Om man har sett något avvikande, personer eller fordon, som skett innan eller efter händelsen vill de att man hör av sig till polisen på 11414 eller via polisen.se. Mer information kan inte i nuläget lämnas med hänvisning till pågående förundersökning. En uppdatering 15/1 klockan 7:45. Under natten har polisen gjort flera utredningsåtgärder i området. Avspärrningen på platsen kunde hävas vid 02-tiden i natt. Gripits har en person i 18-årsåldern misstänkt för allmänfarlig ödeläggelse. Därefter har personen anhållits av åklagare. Åklagarlett är ärendet och vidare frågor hänvisas till åklagarmyndigheten. Lokalpolisområdeschef Peter Linde kommer att finnas tillgänglig för medias frågor mellan klockan 10:30 och 12:30. Bokning sker genom att skicka ett mejl till media.ost@polisen.se . LPO-chefen kommer sedan att ringa upp och bestämma tid och plats för intervjuer.

Källa: Polisen.se

Gladiator 2 bjöd på många saker som första filmen inte gjorde. Bland annat en överraskning där det visade sig att Maximus var Lucius far. Filmen beskrev egentligen ett Rom i förfall. Det var infekterat och behövde väl på sätt och vis botas. Lucius hade flytt till en by i Afrika. Han hade varit kär. Romarna kom och tog ifrån honom den kärleken. På vilket sätt ska jag inte avslöja här utan det får den som ser filmen upptäcka själv. Rom var verkligen korrupt. De tog till och med in gladiatorer i finrummen. Där de dödade för sport. Första gången Lucius är i Rom så fightas de med babianer. Lite senare vattenfylls hela arenan och vattnet gömmer sig hajar. Det är helt enkelt många som dör på både det ena och andra brutala sättet. En grej som jag önskade var att verkligen inte såg ut så mycket som filmen. På vilket sätt kan jag beskriva senare, men det har med det här prisandet att göra. I filmen är det väl Lucius som prisas på något sätt. I verkligheten är det en personal som lite för mycket ser upp till mig tycker jag. Om jag skulle beskriva det han sa så skulle jag beskriva det som att jag har lika stor rätt att prata journalistik som att andra har att prata om tvättmaskiner. Jag sa det att jag förmodligen ses som den dryge och tjatige och att jag inte vill det. Inte heller vill någon i bostadsområdet prata med mig. Jag önskar att livet inte såg ut som en film men ibland är jag rädd för mitt. För att någon ska döda mig. Men det blir väl aldrig riktigt som i Gladiator 2. Där blir man skjuten med pil i stället. Men att bli skjuten av en pistol låter på något vis värre. Något jag aldrig tror skulle hända mig. Men jag är ingen Messias. Jag kommer inte med något svar på livets svåra frågor. Jag liksom Lucius vill bara ha fred. Se ett slut på dödandet. I Lucius fall är det dock mer påtagligt. Han faktiskt dödar personer. Flera stycken faktiskt. Han sticker in svärdet i en annan mans mage. Hugger huvudet av en person. Den person som hade ridit på en noshörning. Jag tyckte verkligen om den här filmen! Och skulle rekommendera den som vill gå och se den här filmen att gå och göra det! Det finns inget att vänta på! Bara gör det! För det finns så mycket att lära sig av den här filmen. Bland annat hur makt korrumperar. Hur den infekterar samhällskroppen. Avslutningsvis så kändes det som att slutet på filmen var slutet på en era. Det kändes som det var slut med dödandet då. Efter alla som dött. Man tyckte att den eller den personen inte hade behövt dö. Men ändå gjorde de det. Gladiator 2 är en blodig film. Men den börjar inte i Rom som jag trodde den skulle göra. Däremot slutade den i Rom. Det blev några actionscener i vattnet där det såg hopplöst ut för ett tag. Jag ska inte berätta hur det går. Det får ni ta reda på själva när ni går och ser den här filmen. För det kommer ni väl göra nu? När jag berättat för er om den? Jag tvingar ingen men som vanligt är det en möjlighet, precis som journalistiken är en möjlighet, att lära sig något nytt. Att faktiskt göra skillnad. Och att inte vara en maktgirig person. Såna har vi alldeles för många av som det är. Som Trump och Musk. Men raketer kan han bygga i alla fall. Det ska jag se uppskjutningen av imorgon. Om jag inte missar det för att jag jobbar det vill säga. Men det borde gå att spola tillbaka annars. Slutligen har jag inga mer ord att beskriva filmen och samtiden. Ibland blir det helt enkelt för mycket. Och jag önskade att verkligheten inte såg ut så mycket som en film. Inte som den här filmen i alla fall. Det tror jag inte att den gör. Det är bara mina hjärnspöken som håller på och spökar… 

Idag började jag dagen med att göra mig ett par Runda björn-mackor med kaviar på och pulverkaffe. Jag såg på en video av UFOsxm och gjorde en Varma koppen sparris. Spelade lite minecraft innan jag gick till bussen som tog mig till Spindelplan. Väl där var det bara att byta om och sen var det dags att arbeta. Idag skulle vi skotta snö och grusa. Det gick så där. Vi fick hacka is med järnspaden. Vilket vi fick turas om att göra. Till slut var vi färdiga i alla fall och då kunde jag byta om igen. I gemenskapsrummet så hade jag ett samtal med en arbetskamrat som fick mig att tänka till. Vi pratade om journalistiken, skrivarkurser, körkort och god man. Jag kan inte påstå att jag kände mig särskilt upplyft av det samtalet dock. Om alla saker man ska göra. Jag fick intrycket att hon mest ville skuldbelägga än hjälpa och sådana personer har jag inte mycket till övers med. Det är också anledningen till att jag funderar att byta god man. Till en som inte skuldbelägger en för att köpa en ny gamingstol. Han hade kunnat välja att kommentera så mycket annat! Men varför just den grejen? Hade han velat att jag använt den gamla kontorsstolen som gjorde märken i golvet? Som i så fall skulle kosta betydligt mycket mer pengar att laga än vad en gamingsstol skulle kosta. Nej jag får ta upp det med överförmyndarnämnden i så fall och se hur man går till väga när man byter god man. Arbetskamraten kommenterade något med att hon själv hade förstört golvet med dubbar men jag hade inte riktigt koll på var samtalet var någonstans. Jag ringde i alla fall till mamma och hon sa att hon kunde möta upp mig. Så jag gick och mötte upp mamma och hunden Bella ungefär halvvägs. Vi gick en extra lång väg så att Bella fick springa av sig lite. Sen gick vi in och jag kunde ha hjälpt till men det fanns inget att hjälpa till med. Mamma hade gjort kålpudding och sås så hon skulle bara steka och koka potatis. Jag satte på tv;n och såg först Folk och försvar. När det sen var dags att äta så satte jag på en video från youtube. Det var ChrisWhippit som spelade Indiana Jones. Det kan jag väl säga att mamma var lagom intresserad av. Men sen kom lillebror också. Jag har för mig att han skulle hämta några grejer från lägenheten. Så då passade han på att skjutsa mig, efter att vi hade sett den där videon, och efter att vi hade klätt på oss. Vi åkte till ICA knuten där jag handlade Varma koppen grönsak, salami, mjölk, pistagenötter, chips, Mer päron- och hallon/svartvinbärsdricka och hushållspapper. Efter det fick jag skjuts hem. Jag behövde inget matstöd, skrev jag till personalen. Så den mesta av tiden har jag tillbringat med att spela My little universe på mobilen. På youtube har jag sett hur det gått för Kimmypower efter operationen och när Zlice nuddade worldbordern i minecraft. Jag håller på att se när Olof nuddade worldbordern i minecraft och skulle kunna se på när Stamsite, Stitiana och Itsmebex gör samma sak. Jag funderar också på att se någon video från Marcus house och Scott Manley om SpaceX. Men, och det här är ett stort men, jag är fortfarande singel. Jag hade trott att jag, vid det här laget, hade hittat någon i alla fall. Och jag vet att personalen inte vill prata journalistik, men kan vi prata känslor i alla fall? Jag är rädd för att något mycket allvarligare kan hända i Nyköping om vi inte ser upp. Kriminalitet är inget att leka med. Är det så det är att vara journalist? Man är ensam. Det blir lättare att mörda en då. När ingen vet om vad som sker runt omkring en. Det pratas bakom ryggen på en. Och sen helt plötsligt är man död bara. Vem skulle sakna mig om jag gick bort? Min pappa, hoppas jag. Det är en person som jag hoppas att jag kan prata om allt möjligt med. Det kunde jag göra i söndags i alla fall när jag hade köpt rödsprit och tändstickor till vandringen. Men samhället känns alldeles för mycket som en scen från Kafkapaviljongen för att det ska kännas bekvämt. Och att ignorera journalister är något man oftast bara brukar se i diktaturer. En liten tanke från mig mitt i allt vardagsbestyr…