Idag började jag dagen med att göra mig en skål med yoghurt och Crunchy. Jag såg på en video av UFOsxm och gjorde mig en Varma koppen grönsak. Jag tror inte jag hann spela något minecraft men jag såg i alla fall färdigt videon av UFOsxm. Eller när jag tänker efter så var det nog ChrisWhippit. Han hade så mycket att göra. Jag antar att det är därför som det tog så lång tid. I alla fall gick jag till bussen och tog bussen till busstationen och Spindelplan. Väl på jobbet var det bara att byta om men det var inte precis något att göra så vi åkte ut på tur i stället. Och vi skulle till Elgiganten för en av oss skulle ha en ny laddsladd. Efter lite övertalning från både mig och ledarens sida. Det var ju trotts allt en bit att åka. Jag vet heller inte hur det kommer bli med körkortet men jag kommer inte ha bråttom med det så det får vänta. På Elgiganten hittade vår ledare ett spel som han ville köpa men det var fel plattform. Själv tittade jag på andra spel och blev lite sugen på att köpa något själv. Men jag har varken något tv-spel eller några spel att spela så jag fick nöja mig med att titta på det. Jag såg också någon slags laptop som verkade jättebra men jag antar att jag är nöjd med det jag har. Innan vi åkte iväg, på parkeringsplatsen, tittade jag mot de andra parkerade bilarna och kom på mig själv hur en vanlig människa lever. En vanlig människa kanske har en bil som de åker till Willys med. Till Willys av alla ställen. Men är det inte så att vi alla är maskiner egentligen. Eller i alla fall förlitar vi oss på våra maskiner av metall. Det var lite som jag drömde i natt att den innersta kärnan av vårat medvetande är en glödande metallboll. Eller i alla fall drömde jag något om smide. Jag antar att det var från när vi hade smide i Skattungbyn. I alla fall åkte vi till arbetslokalen för Patrik skulle hämta sin plånbok och sitt körkort. Efter det körde vi ner på stan och gick på Elgiganten i Nyckeln. Patrik fick sitt spel och jag var sugen på en Ipad. Men jag köpte inget. Vi körde vidare och vi körde till Biltema. Där jag köpte talgbollar och en hållare för bollarna. Efter det åkte vi till arbetslokalen och jag ringde mamma och bytte om. Jag fick komma sa hon. Hon kunde börja vandra mot mig med hunden Bella sa hon. Så jag gick mot henne och mötte henne när jag nästan var i lägenheten. Och vi gick upp och mamma började laga mat medan jag satte på tv;n. På ettan var det något intressant program om några överlevare av förintelsen har jag för mig. Men jag bytte kanal i alla fall till tvåan. Där det var SVT forum. Till mat fick jag ris och kyklinggryta. Och pizzasallad och vanlig sallad. Och när vi skulle sätta oss och äta så bytte mamma till SVT play där det spelades upp fjäll i väglöst land eller liknande. I alla fall ett av programmen hade jag sett tidigare. Efter det såg jag att det fanns något K-special program om författardrömmar. Så det ville jag se på. Jag har för mig att det handlade lite om författare som blivit lurade av hybridförlag. Det var, i vilket fall som helst, mycket intressant. Och efter det åkte vi till ICA knuten och handlade. Eller jag gick och handlade. Jag handlade rapsolja, mjölk, Runda björn, chips, Mer päron- och apelsindricka och choklad. Efter det fick jag skjuts hem men eftersom Bella var så omöjlig och gnällde hela tiden fick de följa med upp i lägenheten. I alla fall för en liten stund då jag satte på radion, datorn och packade upp varorna. Mamma och hunden Bella var här för en liten stund. Efter att de har gått så fortsatte jag se på Titanic på Disney plus. Så att jag fick gråta lite. Ni kanske undrar varför jag tog det där kortet i tisdags. Jag tog det för att jag var trött på folk som inte läser tidningen. Trött på folk som inte vill ta del av samhället och som varken är intresserad av idrott, kultur eller allmänbildning. Jag har fått skriva 69 trafikolyckor. Alltså SEXTIONIO trafikolyckor! Förmodligen fler vid det här laget. Jag hade önskat att någon annan kunnat skriva dem så att jag hade kunnat göra något annat. Men det finns saker som jag inte är trött på också. Jag är inte trött på min pappa. Och jag vet att jag är bortskämd när jag inte vågar ringa honom för han har alltid ringt mig. Och nu har han inte ringt mig på ett tag. Jag hade en tanke och det var att vi kanske kunde gå ut på tur någon dag. Men först behöver jag väl komma till honom. Och jag vet inte varför han inte ringer mig. Jag klarar inte av att ringa honom. Jag klarar det inte. Så man kan säga, minst sagt, att jag är bortskämd. Jag vill bara vara det lilla barnet som följer med pappa på promenad. Men jag måste vara vuxen också. Kanske ringer jag körskolan imorgon. Eller så väntar jag lite tills att jag ringt pappa. Eller att pappa ringt mig. En annan grej jag tänkte på efter att jag hade tagit den där bilden i tisdags var att jag verkligen inte visste vad jag skulle skriva då. Jag visste ju vad jag skulle läsa och det var tidningen. Och nu borde jag läsa tidningen Skriva. Men vad ska jag skriva? Idén har blivit någon slags länge bortglömd dröm. Har jag någonsin vetat vad jag ska skriva? Egentligen? Jag tror inte det va. Man bara försöker och försöker. Göra någon slags ordning i oredan. Men nu ska jag gå och lägga mig. Och förhoppningsvis kommer jag drömma något som jag inte har tänkt på väldigt länge. För det är ju oftast så drömmar funkar. Om det nu fanns något att drömma om. Så borde jag drömma om det i natt. När alla bitar faller på plats. Om det nu fanns några bitar till att börja med. Jag tror jag återkommer när jag vet vad det är jag babblar om…

Trafikolycka, Nyköping

I Nyköping har en personbil och en A-traktor krockat. Klockan 16:10 en trafikolycka inträffar i korsningen länsväg 612 och länsväg 800 i Bergshammar väster om Nyköping. En sidokrock är det med en personbil och en A-traktor. Drabbade ska tre personer vara, räddningstjänst arbetar tillsammans med ambulans och polis på platsen. I nuläget är korsningen helt avstängd under räddningsarbetet. Stor är påverkan på trafiken, och polisen uppmanar till stor försiktighet eftersom det blir köer och begränsad framkomlighet. Uppdaterad 16:56. Åter igång är trafiken och inga personskador rapporteras från platsen. En anmälan om trafikolycka utan misstanke om brott har upprättats.

Källa: Polisen.se

Idag började jag dagen med att göra mig ett par polarknäckemackor med kaviar på och pulverkaffe. Tittade på en video av UFOsxm och gjorde mig en Varma koppen sparris. Spelade lite minecraft och gick till bussen. Väl på busshållplatsen såg jag ett ungdomsgäng. En bar på en kvist som kändes väldigt obehagligt. Nästan hotfullt. Borde man ha ringt polisen? Eller hur ska man göra i sådana situationer? Tänk om killen med kvisten skulle få för sig att attackera någon med den där kvisten? Det var olustigt minst sagt. I alla fall så slapp jag tänka på vad det där grabbgänget gjorde när jag klev på bussen. Det gjorde jag också när jag åkte till busstationen och till Spindelplan. Väl på jobbet så bytte jag om även fast vi inte hade så mycket att göra idag. Vi skulle göra en brukarundersökning, fast egentligen ville stödpedagogen som kom dit bara ha ett ansikte på oss, så det blev ingen brukarundersökning idag. Vilket var lite synd eftersom vi inte precis hade något att göra. Men när hon hade varit där så gick vi i alla fall till garaget och gjorde inget speciellt. Och gick tillbaka och gjorde inget speciellt. En åkte iväg med sin A-traktor som lät som en gräsklippare och vi beslutade att åka ut på tur. Vi åkte runt i stan. När vi nästan var vid Tonys pizza så tänkte jag på alla de gånger jag diskat plåtar och vikit kartonger för dem. De gick fort vidare. Behöver inte tänka på mig i över huvud taget eftersom de har sitt jobb. Men jag glömmer aldrig. Alla dagar och alla timmar jag slitit på det jobbet. Varför fick jag inte gå kvar där? Jag förstår det inte. Varför fick jag inte gå kvar där? Jag hade inte gjort någon illa och jag hade definitivt inte misskött mig på jobbet. Det kan jag dock säga att den här personen som ville bli av med gjorde. Grovt till och med. Brände degen. Tog mitt jobb. Vi körde även förbi Körkortscenter. Den skola jag mejlat med. Jag försökte verkligen säga något om körkortskolan eller Tonys pizza men jag kunde inte få ord i min mun. Det var som jag hade blivit stum. Kanske för att jag koncentrerade mig på körningen? Kanske det. I alla fall så var vi också till ett ställe där de höll på att bygga hyreslägenheter. Det så riktigt snyggt ut och när vi var färdiga med det så åkte vi tillbaka till arbetslokalen igen. Jag ringde mamma och jag fick komma sa hon. Hon satt i någon slags telefonkö. När jag väl skulle till att gå så ringde mamma igen och då sa jag att jag var på väg. Jag gick hem till mamma och väl där frågade mamma om jag ville äta tacos eller hamburgare. Jag sa hamburgare så det fick det bli. Tydligen hade mamma varit till veterinären med Bella eftersom hon hade ätit något olämpligt. De hade fått lov att få henne att spy så att hon spydde ut det olämpliga. I alla fall satt jag mest och tittade på tv. Det mesta handlade om Estoniakatastrofen. Men det fanns även någon slags livesändning på SVT play om att vi fått en ny överbefälhavare. Mikael Helden tror jag han heter. När det väl var mat så blev det hamburgare med vanligt bröd, sallad, tomater, rödlök, bearnaisesås (som vi hade köpt uppe i Dalarna), dressingar, ketchup och senap. Och lite stekt potatis till allt det där. Vi åt och tittade på det här evenemanget för Estoniakatastrofen. Efter det blev det nyheterna och ett finskt program som har för mig hette Ute på slätten. Efter det var det gudstjänst som ingen tittade på. Vi hade väntat på att lillebror hade kommit hem så att vi kunde åka iväg med mammas bil. Eftersom lillebror tappat bort nycklarna till sin egen bil. Tror jag. Fast när vi skulle åka iväg så sa han att han visste var nycklarna var så han hade kanske inte tappat bort nycklarna trotts allt. Vi var ute och kissade Bella. Åkte till ICA knuten där jag handlade mjölk, pulverkaffe, chips, Mer päron- och apelsindricka och choklad. Efter det fick jag skjuts hem och sen dess har jag inte gjort så mycket. Jag har pratat lite om körkortet med mamma men jag är osäker på om jag kan ringa den där körskolan imorgon eftersom jag ska träffa god man på banken imorgon. Och medan jag är nere på stan så kanske jag vill köpa någon av debutanterna på bokhandeln. Jag kommer i alla fall ihåg att den ena hette Däggdjur. Men jag har inte gjort så mycket annat idag. Sen jag kom hem så har jag spelat minecraft. Men jag spelade mer minecraft igår när jag byggde slimefarm. Jag känner väl att jag borde läsa igenom de där bankpapprena jag fick från banken så att min god man inte blir sur på mig. Och tidningen Skriva. Men det känns som jag slösar bort mitt liv när jag gör det. Slösar jag inte bort det mer genom att spela minecraft? Eller så kan jag spela Black mesa. Det spelet tröttnar jag aldrig på. Jag skulle vilja skriva men vet inte vad jag ska skriva. Igår skrev jag om nakna kroppar och idag känner jag bara för att skriva om mörka vatten. Jag vet inte varför men det känns som det är där jag hamnar efter att jag varit i snölandskapet. Och efter det mörka vattnet kommer Hålletskogen och de höga höghusen. Någonstans där så tappar jag min verklighetsuppfattning fullständigt om jag nu hade en sådan till att börja med. Jag vill beskriva känslan av att vara så oerhört liten att man känner sig som en liten lus. Som att byggnaderna når upp till rymden där man står. Och valmöjligheterna ger en svindel. Vilken byggnad ska man egentligen gå in i när alla ser likadana ut? Och vad finns det i dem? Från utsidan ser de rätt lyxiga ut. Som att det är en rik person som byggt dem. Men det vet vi ju att det bara är det undermedvetna som byggt dem. Och de står där för att någon har byggt dem någon gång. Med sina sinnen. Omedvetet. Skapandes. Det är en tom stad men det behöver inte betyda att det är en livlös. Det var bara så oerhört länge sen som några människor bodde här. I de röda byggnaderna. Som plötsligt träder fram. Och sätter allt ur balans. Vågar jag närma mig de minnena igen? Allt är så dött. Brunnsvik är dött. Min lärare dog för ett tag sen. Och förmodligen är fler som jag kände från den tiden avlidna. Jag trodde att jag skulle kunna närma mig de minnena. Men nu är jag mer osäker. Platsen bär på en tung historia. Och den historian har tyvärr blivit en del av mig. Mina försök att skriva ifrån mig den historian har varit svår. Men missta mig inte; Brunnsvik är ett bra ställe att börja på. Men sen vill jag skriva om allt annat. Som Kättbo, Stjärnhov, Fyriberg, Älvdalen. Fast mest vill jag nog bara sörja de döda. Det går inte att göra något annat. Man förlorar så mycket när en människa dör. Deras personlighet och stil. Örjan tyckte om att lyssna på arbetarsånger. Men jag kan inte sluta lyssna på Batman begins av Hans Zimmer. Vad mer kan jag göra? Kanske att jag ska passa på att spela Black mesa trotts allt. När jag ordnat upp i röran. När jag har hittat det stilla nedåtgående ljuset som är en solnedgång medan jag kämpar för att hålla mig ovanför vattenytan. Eller vad är en dröm? Egentligen? Kanske att jag skulle skriva om något annat men vad ska jag skriva om i så fall? Skulle jag ha låtit bli att lägga in egna minnen i de där texterna? Vilka minnen kanske ni tänker? Nej för jag har ju inte skrivit om dem än. Men jag ska! Ta det lugnt! Jag lovar! Jag behöver bara lite tid för mig själv. Och reda ut bland mina tankar. Jag har inte gjort det på väldigt länge. Faktiskt inte sen jag gick i Brunnsvik. Och vad är det; tio år sen? Och hur mycket hinner inte hända på den tiden? Nej jag har mycket att reda i. Men jag kanske kan börja med en idé. En tanke. Att jag har något på gång men inget avslöjat. En cliffhanger om man så vill. På så vis håller jag er på hölster. Och vinner lite tid att reda ut allt som är i oreda…

Alkohollagen, Köping

På alkohol bjöd man barn. Polisen kontaktade en anmälare då denne sett att en man försökt bjuda barn på alkohol i Köpings kommun. Inga uppgifter finns det om att barnen ska ha druckit alkoholen. Polisen ryckte ut för att kontrollera ärendet och mannen i fråga. En anmälan om brott mot alkohollagen upprättas.

Källa: Polisen.se

Om jag hade drömt hade jag drömt

Att vi låg nakna med varandra

Kanske att vi gned oss mot varandra?

Nej förmodligen bara låg där

Nakna

Tysta

Hur nära hade vi vågat gå varandra?

Efter alla dessa år, efter alla dessa platser?

Som vi har varit ifrån varandra

Jag har drömt om dig

Vet du

Men just nu är du bara en sedan länge bortglömd dröm

Jag vet inte vad jag ska tro på längre

Men jag tror på det här

Att vi behöver finnas för varandra

När det blåser som starkast

När vi faller omkull…