Skottlossning i Stockholm

Skottlossning, Stockholm

Av flera skott träffades en person från skjutvapen inne på en restaurang vid Midsommarkransen. Till sjukhus fördes mannen med livshotande skador. Stor resurs har polisen på platsen för att säkra spår på brottsplatsen och för att söka efter gärningsmannen eller gärningsmännen. Kunnat lämna uppgifter har flera personer som är värdefulla för utredningen.

Källa: Polisen.se

Brand i Gotland

Brand, Gotlands län

Gripits har en man av polis och därefter blivit anhållen av åklagare efter det att polisen inlett en brottsutredning om mordbrand i Roma. I en villa utbröt branden men kunde släckas ganska snart. Avspärrad är brandplatsen och det ska genomföras en brottsplatsundersökning av kriminaltekniker. Ingen person rapporteras vara skadad i branden.

Källa: Polisen.se

Dagboksanteckning den 3/8 – 2024

Nu är vi på väg. Jag har inga bilder så jag får använda mig av orden. Jag har kommit en bra bit på Alejandro. Också. Kommer nog läsa ut den någon gång så småningom. Igår klippte vi hunden Bella. Vi åt frukost som vanligt och åkte iväg till hundfrisören. När hundfrisören var färdig så var det inte mycket hund kvar av Bella. Efter det åkte vi till Biltema för mamma skulle handla något. Sen åkte vi till Max och åt ett riktigt vrålkäk. Mamma ringde Tomas och Carina som var på Orsa camping. Så det blev lite badande också. Jag orkade inte bada så länge dock. Och var lite feg i början. Men när jag väl vant mig vid kylan så badade jag för ett tag. Jag måste ju träna bort fettet. Har både ätit churros och glass så jag ligger lite back på träningssidan. Men förhoppningsvis kommer jag igång med det snart. En grej jag tänkte göra är att fylla tre dunkar med vatten och lägga i min jättestora ryggsäck. Efter det skulle jag kunna gå någonstans, var som helst, bara för att vänja mig med den extra vikten på ryggen. Jag kan komma ihåg att jag gjorde det någon gång i början av Naturguidesutbildningen. Ett litet minne men likväl ett minne. Det enda som tar emot lite är att det skulle kännas lite konstigt att gå runt med en jättestor ryggsäck utan någon egentlig anledning. Jag får börja med att ta körkort så får vi se vad jag gör sen. Efter badet gjorde vi nog inte mycket mer än att basta och läsa. Jag har för mig att jag såg ett videoklipp av Chriswhippit också. Efter det läste jag. Och jag gick och la mig. Drömde inget. Idag åt jag frukost beståendes utav yoghurt, cornflakes och tunnbrödsmacka. Det har blivit mycket packning idag. Alla grejer som jag har tagit till Rädbjörka har jag behövt ta ifrån Rädbjörka. Jag gjorde en liten matsäck bestående av Pågenmacka och dricka. Vi åkte till Hansjö där vi skulle köpa tunnbröd men de hade stängt. Så vi åkte tillbaka och slängde sopor och åkte till Bonäs där vi köpte potatis. Där mötte vi även Tomas och Carina och för ovanligheternas skull köpte också jag potatis. Vi tog farväl av mamma och hunden Bella efter att ha flyttat över packningen till Tomas bil. Det var ju inget att vela över; det fanns ju gott om plats i Tomas bil. Och nu sitter jag. Middag äter vi nog på något McDonalds någonstans. Och som sällskap har jag boken Alejandro. Det är därför jag skriver så mycket. Det ger mig så många tankar att läsa den där boken. Men vad är det jag ska skriva om egentligen? Det känns som jag mest kommer se på youtube-klipp, spela minecraft, Skyrim och Fall Out 4 när jag kommer hem så det känns inte som det kommer vara så värt att skriva om. Jag ska nog fortsätta läsa Alejandro. Sen får vi se vad jag hittar på. Inget är ju hugget i sten. Men det vore ju synd om jag inte tog det där körkortet trotts allt…

Dagboksanteckning den 1/8 – 2024

Idag började jag dagen med att göra mig en skål med yoghurt och corn flakes. Mamma skulle åka iväg och handla så jag var ensam hemma. För det mesta lyssnade jag bara på radio. Ibland gick jag ut också. Jag visste inte vad jag skulle göra egentligen. Jag satt mest och väntade på att filmen Deadpool and Wolverine skulle börja. Efter ett tag kom mamma hem igen. Och vi gjorde i ordning grillen. Hällde på grillkol och tändvätska. Mamma gjorde i ordning köttbitar på spett. Grönsaker som tomater, paprikor, lök och chaminjoner på spett. Vi satte eld på grillen och Tomas, Carina och Roland kom. Vilket var lite förvånande eftersom jag trodde att Roland hade åkt hem redan. Men tydligen ska han åka hem imorgon. I alla fall så grillade vi och åt det grillade med satsiki och bearnessås som var jättegod. Och sedan åkte jag, Tomas och Roland iväg. Roland släppte vi av i Bonäs. Sedan åkte vi till Mora för att se på bio. Jag vet inte hur mycket jag borde berätta om den utan att jag spoilar något. Jag hade kunnat skriva en separat recension men jag vet inte om det är värt det. Jag kan säga så mycket som att det var mycket kaosartad action och man undrade om det kunde bli så mycket konstigare än det var. Eller konstigt skulle jag inte säga att den var. Däremot som jag förväntade mig den. Och nu när jag sett färdigt filmen kan jag koncentrera mig på mitt eget skrivande igen. Jag kom och tänka på det att när jag stod på Orsayran så fick man lov att koncentrera sig en hel del när man stod och filmade de som stod och spelade musik. Precis som att man stod i en skog någonstans med all sin packning på ryggen och var på väg någonstans. Alltid detta vandrande. Som jag kommer ihåg. Det tar aldrig slut. Det bara fortsätter och fortsätter. Även när jag tagit körkort så kommer det fortsätta och fortsätta. Det är ett liv jag får ta och vänja mig vid. Däremot tycker jag nog att det är behagligare att vandra i ett spel som Skyrim. Men ibland behöver man ta sig ut lite längre bort än man är van vid och det kan vara obehagligt i början men man vänjer sig nog. Jag vänjer mig nog. Jag behöver nog vänja mig om jag ska ut på lite längre turer sen som tar mig till vildmarken. När jag tänker efter så undrar jag varför jag inte skulle vänja mig för. Om jag har allt, körkort och en vilja att vara ute, så blir det väl så mycket enklare att göra längre resor. Även om det är själv. Jag behöver inte vara själv heller. Jag kan ha någon annan med mig. Jag vet bara inte vem det är. Om det är någon som jag skulle vilja ha med mig. Framtiden är ovis. Jag vet ännu ingenting om den. Förutom att jag vill skriva. Och berätta. Om hur det är att vara ute. Så långt ute. I samhällets ytterkanter. Där död råder. Det är en risk man tar genom att röra sig i dessa områden. Att man faktiskt dör. Livet är obarmhärtigt. Men jag har ingen dödlig sjukdom i alla fall. Jag har möjlighet att åka ut till dessa platser som man skulle kunna kalla ödelagda. Kanske någon annan plats jag drömt om att besöka länge. Genom orden kan jag besöka platser som jag inte besökt på länge. Kanske gå in i husen. Undersöka alla vrår och kanter. För nånting måste jag väl ändå ha att skriva om? Nu börjar det stora jobbet när jag kommer hem. Att skriva om alla drömmar man kan och önskar ha. Den stora frågan är; vilken dröm vill du ha?