Dagboksanteckning den 25/6 – 2025

Idag började jag dagen med att göra mig ett par rostade pågenmackor och pulverkaffe. Gjorde en Varma koppen sparris och tog bussen till jobbet. Väl på jobbet behövde jag inte byta om eftersom det regnade ute. Jag behövde heller inte ha med stora väskan eftersom vi inte skulle iväg idag. Däremot så fick jag skjuts till ICA knuten där jag tog farväl av mina arbetskamrater eftersom jag inte skulle få se dem på mycket länge. Jag skulle kunna skriva hur mycket som helst om vad det betyder för mig. Bland annat att minnena från Tonys pizza blivit extra starka nu. Men det här är en dagboksanteckning och jag tror inte ni vill att jag svävar iväg för mycket. På affären så handlade jag i alla fall Varma koppen, mjölk, chips, dricka och choklad. Efter det åkte jag hem och satte på radion, datorn och packade upp alla varor. Jag såg på Ironheart på Disney plus och en video om SpaceX av Whataboutit på Youtube. Mycket tid har gått åt till att packa men jag tänker mig att jag packar mycket imorgon också då mamma ska komma vid 14-16-tiden…

Dagboksanteckning den 24/6 – 2025

Idag började jag dagen med att göra mig ett par rostade pågenmackor och pulverkaffe. Jag tittade på ett videoklipp av UFOsxm där han spelade minecraft och gjorde mig en Varma koppen grönsak. Jag gick till bussen och väl på jobbet behövde jag inte byta om eftersom det regnade ute. En arbetskamrat gick iväg lite tidigare så till slut var det bara jag och Patrik där. Jag hade mest spelat och skulle spela Mars survivor. Efter ett tag ringde jag mamma också som sa att bilen hade gått sönder och var inne på verkstaden. Hon var på Chop chop och jag fick skjuts av Patrik ända hem. Jag satte på radion och datorn. Har packat en hel del men eftersom jag inte vet om vi kommer iväg imorgon så har jag inte packat allt. Jag ringde mamma och hon sa att vi kanske kunde åka med lillebror på torsdag. Men då har vi ju fortfarande det där problemet att vi är beroende av någon annan för att ta oss någonstans. Vilket jag förvisso är nu också. Jag hoppas, alltså verkligen hoppas, att jag får ta körkort igen. Eller jag fattar inte hur det ska gå att leva utan körkort. Om mamma somnar bakom ratten är jag körd. Och om det blir olycka, som jag för guds skull inte vill att det ska bli, så måste jag ringa polisen och hantera en massa motstridiga känslor om någon skulle råka dö i den olyckan. Kanske först då att psykiatrin och Transportstyrelsen inser att man inte kan förbjuda mig att ta körkort hur som helst? Jag vet inte jag. Jag har för mig att de skulle ha boendemöte på onsdag. Kanske man kunde prata journalistik då? Om det nu inte blir någon avfärd imorgon trotts allt? Jag vet inte jag. Jag vill nog förmodligen göra annat då. Jag har till exempel börjat se på Sagan om ringen de två tornen. Men jag har en extrem lust att spela minecraft. Kanske har jag något att skriva om det också? Ja jag har byggt en blazefarm. Funderar på att gå i grottor och bara minea diamonds. Bara slippa tänka för en stund. För det är de man gör när man spelar minecraft. Men ibland känns det som man slösar bort sitt liv. Kanske det är då som man vill skriva? Alltså verkligen vill skriva? För det är det enda som håller en vid liv. Också kanske man upptäcker att det är det enda man vill hålla på med. Förutom att resa. Det kan jag aldrig få nog med. Men nu ska jag spela. Spela minecraft… 

Dagboksanteckning den 23/6 – 2025

Idag började jag dagen med att göra mig ett par rostade pågenmackor och pulverkaffe. Jag gjorde mig en Varma koppen sparris och tog bussen som skulle ta mig till jobbet. Väl på jobbet behövde jag inte byta om eftersom det har varit dåligt väder den senaste tiden. Vi gick i alla fall soprundan och det var en hel del skräp att plocka upp. Så pass mycket skräp att det blev övermycket skräp. Frågan är om det kan bli för mycket skräp när det man gör är för en god sak. Vi blev klara ganska snabbt och jag fick skjuts till ICA knuten där jag köpte vitvinsvinäger och chips. Efter det tog jag bussen hem och väl hemma satte jag på radion, datorn och packade upp alla varor. Så mycket mer har jag inte gjort idag. Ja just det! Jag har sett Final destination! Men det tar jag upp i en separat text… 

Recension: Avsnitt 2 av säsong 2 av The last of us

Jag vet inte hur mycket jag kan avslöja av avsnittet utan att det blir för mycket. Det var väldigt likt spelet i alla fall. De infekterade hade tydligen blivit smarta och gömt sig under andra döda. De var så många att de bröt sig in i samhället. Det var ett väldigt kaosartat avsnitt. Men eldflugorna fick sin revansch. Och samhället hade i princip kollapsat. Hur ska det fortsätta? Hur ska de någonsin kunna bygga upp samhället igen? Och när brodern får se sin döda bror; hur kommer han reagera? Förmodligen med ett väldigt hämndbegär. Man kan minst sagt säga att jag ser fram emot att se resten av serien! 

Släktträd Karlsson

Farmors mormors släkt

Morfar Halvar Lundström

Mormor Ruth Helen (gift Lundström)fick sju barn varav ett tvillingbarn dog. Tvillingen fick krupp (andningssvårigheter), läkaren hann aldrig fram. Barnen var:

Rakel (mor till farmor, gifte sig med Gunnar), Paul, Märta, Eja, Kurre och Margareta. Kusiner Anders och Göran var också på momos sida.

Eja blev sjuk när hon fick sitt andra barn, fick blodpropp. Stina (är för övrigt nyhetsuppläsare, Helsingfors) och Nils Johan (jobbar på Stockman, gammalt antikt allvaruhus, Helsingfors).

Kurre (f. Norrkulla, 1922)

flyttade tidigt till saltsjöbaden, Sverige.

(Ruth Helen, Kurre)s Barn: Han fick två flickor: Astrid som jobbade inom barnomsorgen och Lisbeth som jobbade på ett lasarett, Karolinska sjukhuset.

Margareta (f. Norrkulla

gifte sig i Finland med en lärare och fick två flickor: Gun och Stina var krigsbarn, skickades båda till Sverige. Stina skickades till fosterhem. Jobbade senare som operationssköterska (skickade fram verktyg till läkarna). Gun gifte sig med Lasse Sandberg som var volvo-entreprenör (han startade fabriker lite här och där). Bodde först fyra år i Malaysia, två år i Schweiz, två år i Brasilien och sista två åren i Virginia, Amerika och startade volvo-fabriker i dessa länder. Sen blev de för gamla för att skickas ut, bosatte sig i Åland på en gård som heter Mellangård, ärvd av mormor.

Margaretas Barn:

Birgitta blev kvar i Virginia, gifte sig med en dansk. Camilla bor i Uppsala, jobbar eventuellt på universitetssjukhus som ögonläkare.

Paul (f. Norrkulla)

bodde på hemgården, Norrkulla, jobbade som jordbrukare. Gifte sig med ladugårdspigan (ladugårdspiga var en piga som gjorde alla sysslor i ladugården) som hette Judit. Momo (mormor) blev jättesur över detta eftersom det var som att stiga ner i graderna (rik=kung, greve, storbonde mellanklass= vanligt arbetande, fattig= dräng, piga, hjon). Han ägde gården och var därför storbonde. De fick tillsammans fyra barn, första dog. Gösta som var yngst tog över gården. Hans jobb är spannmålsodlare. Som spannmålsodlare får man ploga, harva och så. Han har haft kossor, han har får och ridhästar. Mikael är gift med en estniska och bor i Estland, nu. Då gift med en finska och har tre barn med henne, kallades Bi.

Uffe som var äldst hade inga barn. Han var gift med Zenita och jobbar som bankdirektör i Helsingfors. Jobbade tidigare på sparbanken, Borgå, som bankdirektör. Zenita har dålig rygg och det kan vara därför som de inte har några barn.

Märta (f. Norkulla,):

gift med rektor för Vörå samskola. Fick inga barn, adopterade Ejas Nils Johan. Märta var hemmafru (hemmafru var man om man gifte sig med en herre som hade bra betalt).”

Rakel (f. Norkulla):

Hon gifte sig med Gunnar som ägde Tallbacka, fick fyra barn: Stig, Eva, Hasse och Lena. Eva (min farmor) gifte sig med en sjöman (Runar)och fick två barn: Roger och Susanna (farbror och faster). De skildes efter sex år (en anledning till det kan ha varit att han var borta så ofta på sjömansturer, men hon har även berättat att Runar var otrogen mot henne, det var på dessa turer som hon trodde att Runar var på). Senare gifte jag om mig med Johan Karlsson (farfar) och fick barn: Mårten (pappa)och Nina. Johan var bonde; hade en häst och två kor, hästen hette för övrigt Poju. Senare sålde han kossorna och skaffade sugga som fick kultingar. Johan var utbildad jordbruksinspektor (arbetsledare). Eva och Johan träffades när Johan skulle leda inspektörer att inspektera gården (Homarnäs, Nuförtiden är det farmors kusiners gård, då: fasters gård). 68 flyttade vi till Sverige. Johan började jobba som svetsare istället eftersom det gav bättre betalt, jobbade hela tiden. Jag var första fem åren piga för greven i Malmsjö. Ekonomibiträde (städerska)75-80 blev ryggen paj. Omskolade sig till barnskötare, gick i pension i 60 års ålder. Skilde sig med Johan 77, Johan bor för övrigt i södra Spanien (nuförtiden). En anledning till att de skilde sig var att Johan tyckte att kvinnor bara skulle var hemma och föda barn och hålla på med hushållssysslor.’’

Evas barndom (f. Borgå BB, 1937):

’’Kriget, när alla sprang fram till hallfönstren för att se efter storbranden i Helsingfors 1942. En hund, Schäfer, blev inskickad som vakthund till ett fabriksområde, blev tillbakalämnad. Jag minns hur hunden ylade efter att ha sprungit löst på gården. Vi fick även lov att lämna in två hästar. Vi hade fläsk nersaltat i tinor (stora bollar), ägg i vattenglas (Natriumsilikat…), mjölk, mjöl, fisk betalades med, tygkuponger, köttkuponger, ”allt-i-allo”-kuponger. De sågade upp stora isblock som kördes hem för avkylning av mjölken. 50-liters kannor, bassäng med vattennivå precis vid kanten på kannorna. Isen lades krossad i bassängen.

Stig Gunnarsson (f. Borgå BB, 1936):

När man ramlade från en kärra och benet vid armbågen brast. Gipsades vid 47-48. En allmän mörkläggning i hela Finland och vi var i Borgå. Det föll ner en bomb i närheten som fick. 30 stycken dog på en gång eftersom de aldrig hann till Våmskyddet. Vi gick till potatiskällan som var under jord. Man kunde få sitta där ett par timmar. När man stod ifrån Tallbacka kunde man se hur de släppte ner brandbomber som lyste upp landskapet. De släpptes ner för att man skulle se var de skulle släppa ner bomberna. 44 var sista krigssomaren. Vinterkriget slutade 1940.

”Natt och dag”-släkten antas vara en del av Johans släkt