Recension: Blood diamond

Nu har jag sett hela Blood diamond-filmen. Det var ett lite speciellt sätt jag hittade den på. Jag lyssnade på albumet om Batman Begins av Hans Zimmer till sista låt och då spelades ett antal låtar upp från random filmer. En av dem var London från Blood diamond. Själva filmen i sig är rätt brutal och är baserad på verkligheten. Det handlar om ett krigiskt Afrika. Och man vet inte riktigt vem man kan lita på. I början så raidas en by och en gängledare beordrar några andra att hugga av vissa människors armar. Förutom en person som vi kommer lära känna som Solomon. Han hittar en diamant i storleken av ett litet ägg. Resten av filmen går ut på att hitta den här stenen till varje pris. En annan grej jag gillade med den här filmen var hur den visade hur journalismen kan avslöja korruption som den här diamanthandeln är. Folk dödades för diamanter som sedan såldes vidare till rikare länder. Om jag åker till Afrika någon gång, för det hoppas jag att jag får göra, så hoppas jag att jag inte behöver se barnsoldater. För det hade nog varit det värsta att se. Men det stod ju att det fortfarande fanns barnsoldater i Afrika så man vet ju aldrig. Vad jag hoppas jag får se i Afrika är allt möjligt egentligen. Men vem ska jag åka med egentligen?

Dagboksanteckning den 23/8 – 2024

Idag började jag dagen med att göra mig en skål med yoghurt och Crunchy. Eftersom min god man skulle komma så fick jag gå upp extra tidigt. Jag tänkte gå upp nio men klockan blev nog snarare halv tio innan jag gick upp. Jag tror jag såg en video av JNX innan jag gjorde mig en Varma koppen och sen kom min god man. Jag visade honom problemet jag hade med att jag inte kunde skriva i kortuppgifterna men efter att han ringt banken så fick vi reda på att man behövde kryssa i så att man kunde göra internetköp så var den saken löst. Jag har rätt många sidor registrerade för internetköp så det var viktigt att det löste sig. Men det är ingen idé att jag går igenom alla sidor för er. Det finns ingen mening med det liksom. Men jag tyckte att det var givande. Att god man kom hit. Då kunde jag för en gång skull få gå igenom allt som jag hade tyckt var ett problem men som visade sig inte vara ett så stort problem trotts allt. Det var nästan så att jag inte kom iväg till arbetet eftersom jag var mitt inne i att skriva i kortuppgifterna i varje sida som förut inte fungerade men som nu fungerade utmärkt då jag bara hade kryssat i något på bankens hemsida. Jag åkte i alla fall till jobbet och på vägen tyckte jag mig se Dick Lundberg och Patrik Renfors i Oppeby. Jag undrade vad de gjorde där. Men sen fortsatte vi bara till Spindelplan och sen var det inget mer med det. Väl på jobbet så skulle Patrik göra något som jag inte förstod vad det var. Hunden Bosse var på jobbet också och den skällde på mig när jag kom. Sen skällde den inte mer på mig när jag hade suttit där för en liten stund. Jag satt där för en ganska lång stund innan det var dags att gå ut på promenad. Vi gick till garaget eftersom det var där vi trodde att vår arbetshandledare var. Men det var ingen där. Och jag försökte ringa men han svarade aldrig. Så vi gick tillbaka och mötte Patrik på vägen. Vi tog en till promenad och efter det satt vi mest i arbetslokalen och gjorde ingenting. Jag har för mig att jag spelade lite Bloons td 6 också bara för att göra någonting. Till slut sa Patrik att det var okej om jag ville gå hem så jag gick hem. Jag ringde mamma och hon sa att hon precis hade vaknat så då sa jag att vi kunde ta Chop-chop någon annan dag. Jag ville inte att hon skulle missa jobbet bara för att jag ville få skjuts någonstans så jag gick till ICA knuten och jag handlade dip, oliver, mjölk, yoghurt, bregott, chips, Doritos, aloe vera-dricka, Mer pärondricka, Coca cola, paj och choklad. Sedan fick jag bråttom då bussen skulle gå om bara någon minut så jag sprang med min tunga ryggsäck och min kasse i handen. Bussen var dock försenad så jag stod där flera minuter, andfådd, innan bussen kom. När den väl kom så öppnade jag en flaska med dricka då jag var så törstig efter springandet. Efter det var det bara att åka hem. Och väl hemma packade jag upp, satte på datorn och radion. Om jag minns rätt så satt jag mest och spelade minecraft innan personalen kom. Det var en man så det var lite tråkigt. Men vad ska man göra liksom? Här går man och jobbar en hel dag och så kommer det en man? Var är alla tjejer liksom? I alla fall så värmde jag på en paj. Och han verkade ju nöjd så jag antar att det var bra då. Sen så var det parkourrace. Jag körde ett eget race i Fängelshålorna först men efter det skulle vi rösta om vilken värld vi ville köra och då vann, förvånande nog, värld två. Så det körde vi och efter parkourracet körde jag event på 90gqopen. Personalen som kom klockan halv nio var också en man. Jag fick lite känsla av att jag befann mig i något slags läger i Auschwitz eller liknande. Det var mycket otäckt. Och jag blev som paralyserad. När han sa att jag kanske behövde sänka musiken när det blev senare. Inte stänga av utan sänka musiken. Själv tänkte jag inte på att jag spelade hög musik, men så klart gjorde jag som han sa och bytte kanal till P2 och sänkte musiken, vilket var tråkigt och just nu är jag mest arg för att jag inte får leva mitt liv fullt ut bara på grund av några grannar som inte kan bete sig ordentligt. Nu är en annan dag dock och jag har satt på P3 igen och höjt volymen. Jag ringde ju personalen också eftersom jag tyckte att jag blivit orättvist behandlad. Jag frågade var alla tjejer är och han svarade att det bara var en slump att det bara var killar som jobbade just idag. Sen pratade vi om att vi skulle fixa så att det inte skulle komma personal hit i över huvud taget. Han pratade om att vi kunde sitta ner i söndag och prata om det. Jag bara funderar; gör det mig fördomsfull genom att göra så? Börjar jag hata mina grannar för att det inte kommer någon personal hit och jag börjar se ner på dem på något sätt? Jag tror inte det va? Jag kommer ju fortfarande se dem på jobbet men jag kan undra vad det är han vill prata om imorgon. Chrille alltså. Det verkar som det är en hel del som behöver fixas innan jag kan bli helt självständig. Det mesta har med medicinen att göra, verkar det som, men det kan vara andra saker som att man kanske behöver prata med några pedagoger om hur man ska gå vidare. Målet är dock, fortfarande, att personalen inte ska komma hit längre. Jag vill dock fortfarande gå på boendemötet på onsdag och hoppas att jag blir bjuden på framtida boendemöten även fast jag inte längre har någon personal här. För jag har så mycket att prata om. Sen kanske inte alla vill lyssna på det jag har att prata om men det kan jag inte göra så mycket åt. Ibland måste man lyssna på det som är obekvämt, och journalistik är obekvämt, jag har för mig att jag skrev journalistik när jag gick i Brunnsvik också. Jag tror det var också därför som jag drömde så levande; för att jag höll på att bli utbränd. Men nu är jag inte utbränd. Och jag har ju fortfarande jobbet i alla fall. Och idag tänkte jag mest spela minecraft och eventuellt slänga kompost och vattna. Men jag kan hålla kvar tanken om att jag har något att skriva om den där drömmen jag hade Brunnsvik. Det kan tyckas som att det var länge sen jag hade den nu men jag har den fortfarande i färskt minne. Jag kan inte tänka på något annat. Om jag inte tänker på något annat jag gjorde i Brunnsvik. Som att lyssna på när Helga spelade piano i Storstugan, se på när någon spelade Fall Out på X-box i ett överfullt rum i något internat någonstans, sitta i ett kontor bredvid bokstugan och försöka skriva någonting och festa till långt in på natten…

Försvunnen person i Oxelösund

Försvunnen person, Oxelösund

Efter en försvunnen person söker polisen. Efter en försvunnen kvinna söker polisen och önskar hjälp med eventuella iakttagelser från allmänheten. En sjukdomsbild har kvinnan som gör att det är angeläget att hon anträffas. Polisen använder i sökandet både helikopter och UAS (drönare). Från centrala Oxelösund försvann kvinnan och sågs senast runt kl. 20:00. 75 år är hon och är troligen klädd i en rosa jacka och mörkblå byxor. Ca 150 cm är hon lång och har vitt hår. Den som iakttagelser har kring försvinnandet ombeds ringa 112. En uppdatering klockan 1:55. Anträffad vid liv är kvinnan, insatsen avslutas.

Källa: Polisen.se

Rattfylleri i Mora

Rattfylleri, Mora

I Venjan har mopedist kört i diket. SOS-alarm skickade ut ambulans på en singelolycka med moped. Till olycksplatsen beordrades även polispatrull för att utreda omständigheterna bakom olyckan. Utredningsåtgärd gav för handen att föraren kan misstänkas för rattfylleri. En kvinna i 45-årsåldern är misstänkt och fördes till sjukvården, skadeläge okänt. Inledd är förundersökning med rubricering rattfylleri.

Källa: Polisen.se

Dagboksanteckning den 21/8 – 2024

Idag började jag dagen med att göra mig en skål med yoghurt och Crunchy. Jag såg någon video av UFOsxm och gjorde mig en Varma koppen. Bäddade sängen, spelade lite minecraft, stängde av datorn, radion och gick till bussen. Kan inte påstå att det varit särskilt mycket folk på bussen. Varken från Brandholmen eller busstationen. På busstationen såg jag en humla som krälade med en vinge på snedden. Det kändes så symboliskt för samtiden på något vis. Man försöker göra bra saker, som en humla, men hamnar med sned vinge längst ner i botten av samhället. Jag vågade inte riktigt hjälpa den heller eftersom jag var rädd att bränna mig. Så den fick fortsätta kräla omkring på backen utan möjlighet att flyga iväg eftersom vingen var sned. Jag gick i alla fall på bussen till Spindelplan och tänkte inget mer på det just då i alla fall. Väl på jobbet var det bara att byta om och sen åkte vi med våran skruttiga bil och skulle slänga lite kompost. Det var något blött illaluktande. I påsar så vi fick ta en påse i taget och lyfta in i bilen. Jag trodde vi skulle åka till Björshult först men vi åkte till Rosvalla. De har ett ställe där man kan slänga grenar, kompost, löv och fallfrukt. Så det gjorde vi. Sen åkte vi till City Gross. Egentligen skulle vi möta upp Fia-gruppen där men de var inte där. Jag kollade upp vattenkanna som vi kunde ha på jobbet. Men det var för dyrt tyckte Patrik så det blev inget. I stället åkte vi till Rusta men inte heller de hade vattenkanna så vi åkte tillbaka till arbetslokalen. Det hade regnat på morgonen så jag hade långbyxor och regnjacka på mig utifall att det skulle börja regna igen. Men på jobbet hade jag shorts och t-shirt. Vilket jag tyckte räckte eftersom det inte regnade just då i alla fall. Jag rensade lite ogräs och vattnade i landet. Ringde mamma och gick hem till henne kort efter att jag hade ringt henne. De mötte upp mig ungefär halvvägs. Hon och hunden Bella. Som var så glad att se mig. Det brukar hon alltid va. Och väl hemma hos mamma så började hon laga mat. Såg på Antikrundan och sedan var det mat. Pasta med köttfärsås. Och någon jättegod sallad till beståendes av tomater, rödlök och sån där vit ost. Efteråt såg vi på En kvinnas slav men eftersom mamma tyckte att det var rätt segt så bytte vi till tvåan där de sände utrikesbyrån. Vi åt glass och pulverkaffe och såg lite på Skattjägarna innan vi åkte därifrån. Mamma slängde sopor och jag rastade hunden Bella. Vi åkte till ICA knuten där jag handlade paprikakrydda, soltorkade tomater, kaviar, mjölk, chips, aloe vera-dricka, Mer pärondricka, paj, glass och choklad. Eftersom jag hade glass så kunde vi inte stanna till på Blomsterlandet så vi åkte direkt hem till mig. Och sen dess har jag inte gjort så mycket annat. Mest spelat spel och sett UFOsxm på youtube. Jag funderar mycket på de här dagboksanteckningarna och vad jag ska skriva i dem. Nu var det ju andra dagen jag arbetade men jag vill ändå skriva lite mer om hur det är att arbeta. Jag känner att det saknas någon i mitt liv. Jag trodde jag var ihop med någon en gång i tiden. Men det är länge sen. Just nu känner jag mig mest vilsen. Och det är så dramatiskt att leva som journalist. Men inget har hänt i Nyköping. Än. Vad jag har att se fram emot framöver är att god man kommer klockan elva imorgon och hjälper till så att vi kan flytta över alla överföringar till Sparbanken. Sedan blir det väl promenad på jobbet och om mamma orkar så kanske vi handlar och äter på Chop-chop. Men det är imorgon det. Som ni kanske märker så skriver jag inte om onsdagen längre. Jag orkade helt enkelt inte skriva färdigt dagboksanteckningen igår. Och idag har jag också gjort en massa saker. Jag såg att skrivarutbildningen startat på Jakobsbergs folkhögskola. Det var några bilder som betyder allt för mig. Men jag har fortfarande tidningen Skriva att läsa. Men jag hade bra gärna velat gå en skrivarutbildning. Som jag gjorde i Brunnsvik. Det börjar bli allt svårare att skriva om de röda byggnaderna. Det liksom kommer ingenstans. Inbillar jag mig själv. Självklart kan jag skriva om de röda byggnaderna. Om jag vill. Men just nu kan jag inte tänka på annat än att jag missat skrivarutbildningen i Jakobsbergs folkhögskola. Men jag har ju tänkt göra annat också som att ta körkort och öka på arbetstiden så att jag jobbar på morgonen också. Sen läste jag att Musikhjälpen kommer äga rum någon gång i december. Så jag har mycket att se fram emot. Trotts allt…