Dagboksanteckning den 12/6 – 2024

Idag började jag dagen med att göra mig ett par Runda björn-mackor, pulverkaffe och se på när UFOsxm spelade minecraft. Efter det gjorde jag mig en Varma koppen grönsak, spelade lite minecraft och gick till bussen. Idag var det riktigt många som skulle med bussen. Det var studenter som var levnadsglada. Det regnade en del så jag hade tagit en regnjacka på mig. Det hade dock inte de och de verkade bli blöta där de stod på busshållplatsen. Jag lyckades få ett säte på bussen. Och under färden fylldes bussen på med studenter. Det verkade bli så fullt att folk fick lov att gå ombord på baksidan av bussen. På bussen till Harg fick jag stå upp men efter ett tag blev det ett säte ledigt för mig också. Väl på Spindelplan behövde jag inte byta om. Vi visste inte riktigt vad vi skulle göra eftersom det regnade. Så jag valde att rita. En bokhylla, en bok som påminner om introscenen med Wizarding world för Fantastic beast and where to find them och några papper med något som ser ut som bokstäver eller noter. Jag vet inte riktigt vad jag tänkte när jag ritade dem. Kanske ville jag vara lite kreativ och rita något jag inte hade ritat förut. Jag vet inte riktigt. Fint blev det i alla fall. Medan jag hade blocket i knät såg jag att jag hade några andra teckningar som jag inte tagit hem än. Bland dem en teckning på ett landskap, en onaturligt stor stad och något mer jag inte kommer ihåg vad det var. Efter att jag ritat färdigt så skulle vi ut. Men först berättade jag för ledaren att jag skulle göra gastroskopi på måndagen så jag kunde inte komma då. Eventuellt får jag ledigt på onsdagen också. Och fredagen är nog alla lediga eftersom det är midsommar. Måste ringa och fråga pappa om det var då jag skulle komma. En hade väldigt starka åsikter om att jag skulle göra gastroskopi. Det var nästan så att jag misstänkte att hon ville prata om något annat. Och precis som jag misstänkte så sa hon att chefen inte var hennes psykolog. Det var som hon sa en annan gång att ”det är väl inte mitt fel”. Nej precis. Jag skäller inte ut någon som vissa andra gör. I alla fall skulle vi plocka skräp. Hon fortsatte prata med mig. Hon sa ”ingen vill döda dig”, ”skriv inte ut sådant på Facebook” och ”jag har väl inte gjort något fel?”. Kanske inte riktigt så men liknande. Grejen var den att jag inte fick ha relation med personalen. Det var hon väldigt tydlig med. Jag sa att jag inte tänker skämmas. Och jag sa att hon ville att jag skulle skämmas genom att säga så. Att jag inte fick ha någon relation med personalen. Det blev mycket bisarrt. Känns som jag har en hel del att prata om med chefen också. Henne tänkte jag ringa imorgon. Men så hur skilde vi oss åt efter jobbet då? Det känns inte som relationen blev bättre precis men vi skällde i alla fall inte ut varandra. Om hon tror att hon kan komma undan med att skälla ut mig så tror hon fel. På ett sätt slår allt som jag skrivit på Facebook tillbaka på mig också. Det här att jag trodde att någon ville döda mig. Gjorde mig knappast säkrare. Skulle jag gå runt och vara orolig eller skulle jag leva mitt liv normalt? Efter jobbet gick jag i alla fall till ICA knuten och handlade oliver, mjölk, chips, Mer pärondricka, aloe vera-dricka, paj, choklad och glass. Jag hann med en buss och den fastnade i en kö så jag fick ta en senare buss till Brandholmen. Väl hemma så satte jag igång radion, datorn och packade upp mina varor. Fortfarande sitter de där kommentarerna fast i mig. Att vi inte får ha någon relation med personalen. Att jag ska skämmas. Jag tänker inte skämmas! Jag tänker leva mitt liv normalt. Även om det sticker i ögonen på vissa personer. Mer specifikt en på jobbet och chefen. Vad kan jag tänkas vilja prata med chefen om? Jag vet inte riktigt faktiskt. Kanske det faktum att hon är psykolog åt den här personen på torsdagar. Eller att hon fortsätter ta jobbet seriöst även fast jag sagt att hon inte ska ta jobbet seriöst. Vem tror hon att hon är? En chef kan inte var hur ”viktig” som helst. Då är det något som är fundamentalt fel. Förresten kunde jag inte ha journalistmöte i gemensamhetslägenheten idag. På sin höjd kunde jag ha det i min egen lägenhet men jag tror jag hoppar det i så fall. Hittills har det varit tre personer, Chrille, Ayaan och Magnus, som sagt att jag inte kan ha journalistmöte i gemensamhetslägenheten. Ska bli intressant att höra vad de har att säga på boendemötet sen. Hur de ska försvara sig mot att de bara hade skakat på huvudet när journalistiken kommit upp. Mina rättigheter ska lyftas upp till ytan. Ingen ska få driva med mig! Ingen! För då ryter jag ifrån! Rejält! Tro inte att du kan komma och styra och ställa mot mig utan att det får konsekvenser! För det får det! Så då har jag fått ryta ifrån lite också. Om ni vill läsa något annat så kanske jag skriver om det snart också. Jag tänker mig att jag har mycket kvar att skriva om Stjärnhov, Tiberget, Kättbo, Brunnsvik, Bonäs, Skattungbyn, Älvdalen. Det var som jag skrev igår att det inte behöver va så svårt att skriva om drömmar. Bara man vet vad man ska skriva om så ska det nog gå bra. Sen hade jag en så extremt verklighetstrogen dröm i förrgår. Det kändes verkligen som jag var där. I ett rum. Där en vägg kollapsade. Och ett landskap avslöjade sig. Ett landskap fyllt av träd. Och en känsla av att jag befann mig mitt i vildmarken…

Från Kättbo till Tiberget

De första gångerna jag var i Tiberget var jag inte så liten längre. Jag har för mig att jag började högstadiet och vi hade skaffat får och en massa andra djur. Jag vet inte hur vi hamnade i Tiberget från första början. Jag tror det var en i Venjan som ägde en stuga i Tiberget och därför tyckte att vi kunde vara där. Jag tror han heter Gunnar. Den största uppståndelsen skapades när vi skulle gå från Kättbo till Tiberget vilket skulle ta hela dan. Vi skulle gå med hästen, fåren och getterna. Jag, Micke och Yvonne. Vi hade väl med oss en liten matsäck men inte särskilt mycket. Jag kan minnas somrarna i Tiberget. Det var ett välkommet avbrott från högstadiet. Jag brukade läsa mycket när jag var där. Förutom att ta promenader, gå längs med stenrösen, känna historiens vingslag. En sak jag kan komma ihåg alldeles särskilt mycket var den där vändhållplatsen i början av fäboden. Av någon anledning är det den som blivit en stor del av berättelsen. Men inget annat. Var tanken att jag skulle fortsätta vandra in i fäboden? I vilken bok då? En natt i Mora? Skattungbyn? Bonäs? Känns som jag har mycket att gå igenom. Men En natt i Nyköping tänkte jag skulle vara en nystart för mig. Jag tänkte i början att det nästan enbart skulle handla om Nyköping. Men nu när jag tänker efter så skulle det kunna vara lite Stjärnhov och kanske lite Tiberget i det. Jag vet inte hur jag ska implementera det bara. Jag vet inte. Vad vill ni att jag skriver? Tråkigt blir det om jag inte får ha något journalistmöte imorgon. Men jag kan ju alltid skriva dagboksanteckning efter varje arbetsdag. Vill ni att jag skriver det? Jag har inte fått så mycket respons på det jag skrivit hittills. Men jag skulle så klart bli glad om jag fått det. Så vad var det jag tänkte skriva om egentligen? Jag vet inte riktigt. Jag antar att jag får återgå att göra något annat som spela minecraft eller läsa tidningen Skriva eller liknande…

Misshandel i Nyköping

Misshandel, Nyköping

Efter larm om misshandel en till sjukhus. Polisen får kännedom runt klockan 17:30 om en befarad misshandel som ska ha ägt rum i centrala Nyköping. Där ska en man blivit misshandlad av en eller flera personer som efter händelsen ska ha försvunnit från platsen. Tagit sig ut har polis till området för att bilda sig en uppfattning om vad som inträffat och för att söka inblandade personer. Man anträffar väl där en man som ska ha utsatts för misshandeln. Till sjukhus har denne förts. Inga uppgifter finns i nuläget som tyder på att han ådragit sig några allvarliga skador. Till följd av händelsen har ingen frihetsberövats. En uppdatering klockan 20:15. En anmälan upprättar polisen gällande misshandel samt rån. Exakt vad som hänt eller vad som kan ha tillgripits är i nuläget inte klarlagt. Frihetsberövats har inga personer.

Källa: Polisen.se

Minnen från Stjärnhov

I Stjärnhov finns det många ställen att vara på. Det första stället du kommer till när du åker buss till Stjärnhov är en busshållplats i centrala Stjärnhov. Härifrån kan du antingen gå till pizzerian, ICA eller ta en promenad runt en av Stjärnhovs många sjöar. Stjärnhov har en varierande natur. Du kommer bli överraskad över hur varierad den är för inget ställe är den andra lik. Det finns både tallskogar, björkskogar, alskogar, granskogar, träsk och gamla ekar som till synes står helt ensamma i ett gräslandskap som är enormt. De flesta minnen jag har av Stjärnhov är från när jag var liten och bodde i ett blått hus och bråkade med min storebror Pontus. Men jag har ju tänkt att jag ska hämta andra föremål till mitt skrivande, som den gamla eken i gräslandskapet, eller eken som hänger ut över en stor sjö. Andra grejer jag tänkte hämta till mitt skrivande är den där skogen med den där bäcken jag kom till när jag rymde hemifrån. En fäbod som ruttnar sönder. En tätbevuxen skog som jag såg en gång i Bonäs. Så det finns mycket att hämta till mitt skrivande. Frågan är vad det har med Stjärnhov att göra? Inte så mycket kanske. Men nu skulle jag inte prata om mitt skrivande utan om Stjärnhov. Och det mesta av mitt skrivande utgår ju från Brunnsvik. Nu var det ett tag sen jag var i Stjärnhov faktiskt. Kanske att jag skulle kunna fråga pappa om vi skulle kunna vandra i Stjärnhov igen. Så som jag gjorde när jag var väldigt liten. Mitt naturintresse kom nog från det. Att jag vandrade mycket i naturen när jag var liten. Och jag såg mycket av träsklandskapen, gräslandskapen, ekarna, tallarna, granarna, björkarna och alarna. Jag tänker att bara jag har det som utgångspunkt i mitt skrivande så kommer mitt skrivande gå mycket enklare. Inte bara ha med det mörka, blodiga, köttsliga och höga höghusen. Vilket det har blivit mycket av den senaste tiden. Eftersom jag föreställt mig att jag drömt om Nyköping. Men om jag kan lägga in ett gräslandskap, en tätbevuxen skog eller ett träsk blir det med ens mycket intressantare. Det tror jag att jag ska göra!