Efter mordförsök i Nyköping åtal väcks

Åtal väcks efter mordförsök i Nyköping

Den 29 november 2022 ägde skjutningen rum. En person åtals nu för försök till mord och grovt vapenbrott. Till en lägenhet larmades polisen i centrala Nyköping den 29 november 2022. Då hade en person blivit skjuten i huvudet. Kort efteråt greps två personer misstänkta för brottet. Misstankarna mot den ena personen har lagts ner men mot den andra, en man i övre tonåren, har i dag åtal väckts gällande försök till mord och grovt vapenbrott. Grovt vållande till kroppskada är andrahandsyrkande. Den åtalade har i alkoholpåverkat tillstånd gjort en mantelrörelse på en pistol, hållit pistolen mot huvudet på målsägande och sedan tryckt av, säger kammaråklagare Fredrik Beijar. Målsägande överlevde men drabbades av en livsfarlig skada i samband med händelsen. Även om motivbilden klarlagd inte är så är agerandet att likställa med att målsägande skulle berövas livet. Att hantera vapen kan få allvarliga konsekvenser och vi jobbar hårt för att få bort vapen från gatan, säger Daniel Eriksson, gruppchef på grova brott i Nyköping.

Källa: Polisen.se

Lista fem saker du gör för skojs skull.

WordPress vill att jag listar fem saker som jag gör för nöjes skull. Den första grejen är väl att cykla. Den andra att skriva. Om man nu kan kalla det nöje. Jag tycker inte det. Den tredje grejen är att simma. Den fjärde att paddla kanot. Och den femte att köra jiu jitsu. Jag kanske till och med kommer träna jiu jitsu imorgon!

Om du kunde få ditt husdjur att förstå en sak, vad skulle det vara?

WordPress undrar om jag kunde få mitt husdjur att försöka förstå en sak, vad skulle det vara. För det skulle jag behöva ett husdjur i så fall. Men om det vore en hund så skulle jag nog vilja att den förstod vad jag pratade om. Annars vore det väl rätt pinsamt. Att prata med sin hund alltså…

Recension: The last of us avsnitt 2

Nu har man fått se mer av miljön I The last of us. I början så får vi följa en slags forskare som är expert på det här svampviruset. Hon tas med av några militärer som visar henne ett exemplar av de infekterade. Hon får se svampen i mikroskåp och får sen se själva den infekterade i skyddsutrustning. Hon skär i den döda som är full av sådan svamp och skär loss lite svamp från dess mun. Det är ungefär då hon inser allvaret i det hela. När militärerna frågar vad de ska göra, om det finns någon medicin eller vaccin, så svarar hon att det inte finns någon medicin eller vaccin. Det enda man kan göra är att bomba svarar hon. Efter det faller hon i gråt och ber om att bli skjutsad till sin familj en sista gång. Sedan kommer inledningen. Efter det får vi följa Joel, hans tjej och tjejen som blivit infekterad. Vi får följa med i det dystopiska landskapet med allt vad det innebär. Det stöter också på zombies som försöker smita dem. Men de hinner ta livet av dem innan de gör det. Det är verkligen en mardrömsscen att se dessa zombies. Hur deras kroppar förvandlat från vanliga människokroppar till de deformerade svampzombies som de är nu. Det är en scen som är svår att få ur skallen. Och det vill jag nog inte heller. Men så mycket mer innehåller nog inte det här avsnittet…

Dagen efter

Så här dagen efter tänker jag extra mycket på de döda. Det blir lätt annars att festligheterna slår tillbaka på en och man drabbas av någon slags mental baksmälla. Födelsedagen var det mest min lillebror som planerade. Så jag behövde bara sitta tillbaka och njuta. Men jag kan ändå fundera vad man ska göra en sån här dag efter. Imorgon ska jag ju arbeta. Men det är inte det jag vill prata om. Vad jag vill prata om är alla andra gånger jag har haft en sån där dagen efter känsla och känt att jag inte orkat göra någonting. Jag tänker framförallt på festerna i Brunnsvik. Förmodligen har jag kryddat historierna lite om hur det var att bo där. Men för det mesta var det nog precis så som jag skrev det. Och en gång somnade jag nästan på en soffa i vardagsrummet i mitt internat Folkhemmet. Det är lätt att bli lite vidskepelig en natt i Brunnsvik. Men vidskepelig är precis vad jag vill bli när det kommer till mitt skrivande. Eller det hade något med journalistiken att göra. Något om att bli utmattad. Jag tror jag måste gå igenom alla texter som jag har om En natt i Brunnsvik. Annars blir ingen bok skriven…