Och under eken satt en svartklädd figur. Det var samma person som slagit ner mig när jag varit utanför internatet. Och samma person som tagit en gren från det där trädet. Just nu såg det dock ut som han sov. Han rörde sig i alla fall inte. Tänk om han var död? Nej det trodde jag nog inte…

Men sådana saker kunde jag ändå inte avgöra på sådana avstånd. Jag behövde röra mig och jag behövde röra mig mot den gamla eken. Medan jag gjorde det vek sig gräset under mina fötter där jag gick. Det var som att jag gick mot ett hav av gräs men jag visste inte vad jag gjorde här. Jag hade tillbringat så lång tid på det där fjället att det kändes som jag hade glömt allt om livet och hur man skulle leva det. Jag ville heller inte befinna mig på någon annan plats än det där fjället eftersom jag slapp tänka på allt som var jobbigt då. Flytten. Folk som flytta. Farmor som hade cancer. Ekonomin. Det fanns mycket som tyngde ner mig nu. Men jag tänkte inte flytta. Inte än i alla fall.

Tiden det tog att gå till eken var mycket liten. Men nu när jag stod där framför den sovande skepnaden visste jag inte vad jag skulle göra. Eller visst sov han? Var han död? Han rörde sig inte. Var onaturligt stilla. Hur var det möjligt?

Men så plötsligt rörde han på sig och öppnade ögonen. Och började prata…

”Det är inte meningen att ni ska tillbringa någon längre tid här.” sa han och väntade på svar.

Jag vred på mig eftersom jag inte riktigt hade något svar. Men svarade sedan…

”Jag trivs i de här landskapen. Jag vill vara i dem”

”Vad har du upptäckt hittills?”

”Att jag är så ensam som jag gör mig till”

Han såg bekymrat på mig.

”Inget gott kommer med att du befinner dig för länge här. Jag kan inte rädda dig från vad som ska komma.”

”Och vad ska komma?”

”Det är komplicerat. Men eftersom du byggt upp en grund för de allra mest grundläggande drömmarna så bävar jag för att det som kommer härnäst är något bortom mitt räckhåll. Något extremt skrämmande och elementärt. Du vet ju redan att man dör ett antal gånger här. Men det här är värre än döden. Det är förintelse.”

”Du menar förintelse som den Förintelsen?”

”Jag vet ju redan att du gjort en toleransresa till Auschwitz. Jag kan inte låta dig fortsätta på den här resan.” sa han och slog till mig med sin knotiga käpp. Sekunden efter låg jag i sängen i mitt internatrum i Folkhemmet.

Det här avsnittet börjar med att Hal besöker Sinestro på någon planet som ser ut att vara helt gjord av is. De har ett allvarligt snack om vad Junior syfte egentligen är. Hal säger att han är hans ersättare. Alltså när han dött. De försöker lösa gåtan om vem som är alien på jorden. Eller manhunters som de kallas. Och det fort för snart kommer det explodera. Ett misslyckat inbrottsförsök slutar med att de blir tagna av polisen. Men det först efter att Junior fått lov att rita av en naken man. De blir skjutsade till ett hotell där Junior har sex med en gift kvinna. När hon åker därifrån blir hon nedskjuten av en hemlig satelit vilket så klart är traumatiskt för junior. Men Hal ger tipset att aldrig fästa sig för mycket i relationer. De hamnar på ett ställe där ett svart hål dyker upp på väggen. Det vidgas och ut kliver en ko. Som med hjälp av lasrar styckas på plats och ända sättet att skydda sig från blodet är att använda ringen och göra en så kallad bubbla. När de kommer till den de tror är chefen så hotar han Junior med att skjuta ner hans barnsdomshem. Efter en del utpresningsförsök så erkänner han dock att han bara är människa. Och ger dem ett namn. Under avsnittet så motarbetades de här två personerna genom att avslöja inspelningar där Junior bland annat ska ha sagt att Hal är gammal och inte värdig ringen. Att den alltid har varit hans. Jag får känslan av att han är långt ifrån att få den dock. Om det inte händer Hal något dramatiskt men han är alltid så oberäknelig och jag vet inte om något tar död på honom. Han har liksom koll på allt. Även sånt som hade tagit evigheter att ta reda på annars…

Såg Green lantern igen. Det var ett tag sen sist. Den har ju sin egen story. Väldigt mycket mer fantasy än Lanterns. Ryan tyckte ju inte om den filmen. Och den känns väldigt överdriven så jag är glad att Lanterns kommit ut. Men det finns ju klassiska saker som kärlek. En ondska som verkar omöjlig att besegra. Men för Green lantern är ingenting omöjligt. Han måste så klart träna sig orädd men det klarar han också. Är det något mer jag borde skriva om den? Jag vet inte riktigt. Just nu vill jag nog mest bara se Lanterns och se hur den är. Men ett betyg ska den väl ha i alla fall. Jag ger den tre av fem i betyg. Ja den är väldigt fantasirik med sina racingbanor och påhittade skapelser av fri vilja men den är ganska intetsägande. Väldigt bra slut dock. Det ska den ha. Men helst vill jag nog bara glömma den. Så dålig var den…

Idag började jag dagen med att bädda sängen och ta medicin. Jag stängde av radion och gick till bussen som tog mig till busstationen. Väl på busstationen tog jag en buss till Gripenskolan och på promenaden till jobbet så såg jag att Ung Vänster-klistermärket var nedrivet tråkigt nog. Jag gick till jobbet, tog en frukost beståendes av macka med salami och gurka, yoghurt med puffar och musli, äppeldricka, apelsin, vattenmelon och kaffe. Sen var det dags att jobba och det blev en del dammsugande och moppande och utställning av glas, koppar, skålar och tallrikar. Hjälpte till lite i disken när jag kunde det. Men för det mesta såg jag på Husdrömmar på tv och tänkte att jag ville det senare också. Men sen var det dags att gå och en vänsterkamrat hade ringt och frågat om jag kunde stå klockan ett på Stora torget. Egentligen kunde jag inte men jag gick dit ändå. Jag tog bussen till busstationen och gick till Hemköp där jag handlade baguette, mjölk, chips, choklad och Mer hallon/svartvinbärs och pärondricka. Jag passade även på att gå till Systemet och handla Champagne. Sen gick jag till Stora torget men jag sa att jag behövde åka hem en snabbis för att packa ur alla varor och sätta på en regnjacka och äta min baguette. Så jag åkte hem och gjorde just det. Jag hann även vila lite men jag kände mig långt ifrån utvilad när jag åkte till stan igen och stod på Stora torget. Men jag behövdes i vilket fall som helst. Det var bara jag och en till där men det pratades en hel del i regnet. Ibland hör man rasism som vad vi ska göra åt invandrare eller att invandrare begår brott och därför ska utvisas. Utvisning är ingen lösning. Integration är det. Så nu fick jag det sagt. Jag hjälpte till att packa ihop och tog bussen hem. Ringde både till boendet och förklarade varför jag inte var hemma fem och till mamma för att fråga när hon kommer hem. Det verkar som hon kommer hem torsdag nästa vecka. Sen satt jag och tittade på Stamsites stream till långt in på kvällen. Har spelat en del Legend of Zelda- Ocarina of time, men så mycket mer har jag inte gjort idag. Jag vaknade med illamående eftersom personalen som var en kvinna som kom på morgonen var så oerhört hård. Jag hade verkligen velat hitta en tjej nu. Jag är så trött på att vara singel! Men jag vet inte var jag ska leta. Jag är ju överallt och hittar fortfarande ingen! Hur kan det va så? Nåja; jag får hitta på något annat för att distrahera tankarna. Jag orkar ändå inte göra så mycket idag. Skönt att jag fick ledigt imorgon i alla fall! Då kanske jag har tid för att skriva eller göra något annat som distraherar tankarna. Typ sätta upp klisterlappar eller rensa ogräs i pallkragen…