Idag började jag dagen med att göra mig ett par rostade pågenmackor med ost på och pulverkaffe. Klockan kvart över ett tog jag bussen till busstationen för att byta buss till Arnö. Jag gick till det ställe som jag antog att min arbetskamrat bor på och hittade rätt eftersom jag hade åkt dit tidigare. I alla fall så bjöd han på kaffe och vi spelade en del Assassins creed. Först tror jag det var Odysse för att sen bytas ut till Origins som jag fick spela lite av också. Men klockan fyra kom personal och de lagade mat och jag fick gå för att hinna med bussen. Som tog mig ända hem till Brandholmen. Men imorgon ser jag Patrik på jobbet igen. Och sen dess har jag sett färdigt ett avsnitt av The last of us. Jag spelade så mycket minecraft också. Men det känns inte som jag inte mår så bra av det. Jag vet inte vad det är men jag mår inte så bra. Känner jag mig ensam? Inget av det jag gör hjälper. Eller så måste jag göra något annat. Det är ju det jag försöker att göra. Men det tar ju inte bort känslan av ensamhet. När personalen kom klockan sex så pratade vi om släktforskningen men jag vet inte om det är det jag vill prata om. Jag vet att jag sparat ner intervjun jag hade med farmor och det är ju bra. Men så mycket mer vet jag inte om henne. Och imorgon är det jobb. Är det de som ger livet mening? Jag har svårt att veta. Så svårt att tyda jobbet. Det jag skriver måste väl också ha någon slags mening? En gång i tiden ansåg jag det. Men nog ska jag väl kunna inse det igen. Det är ju så många saker jag vill skriva om. Så många saker jag vill berätta om. Och jag vet att jag inte skriver om dem just nu men jag ska skriva om dem så fort jag jobbat. Jag brukar också se roliga saker på youtube som minecraft eller liknande. Det har känts rätt fattigt att inte ha något sådant att titta på. Men desto större anledning att ha något eget att skriva om. Men jag måste erkänna att jag är kärlekstörstande. Jag är så trött på all rasism och nazism som finns i samhället. Och sen när blev det något dåligt att vara vänster? Det borde vara tvärtom. Det MÅSTE vara tvärtom. Det ska vara obehagligt att vara nazist. Vi kan inte låta nazisterna sätta dagordningen. Sådana som Björn Söder och Jimmie Åkesson; sådana ska förkastas till historiens sophög. Vi måste vara snällare mot varandra. Det är bara att titta på den verksamhet jag befinner mig i; vad kommer hända om Jimmie Åkesson blir statsminister? Det är så mycket mörkare än någon skulle kunna inse. Vi kan inte ha ett sådant samhälle. Vi måste börja bli lite snällare mot varandra… 

Jag är inte som alla andra,
ändå måste jag
anpassa mig
till dagens konstgjorda trender
som sätter mig i fack
som jag egentligen inte vill befinna mig i!

Farmors mormors släkt

Morfar Halvar Lundström

Mormor Ruth Helen (gift Lundström)fick sju barn varav ett tvillingbarn dog. Tvillingen fick krupp (andningssvårigheter), läkaren hann aldrig fram. Barnen var:

Rakel (mor till farmor, gifte sig med Gunnar), Paul, Märta, Eja, Kurre och Margareta. Kusiner Anders och Göran var också på momos sida.

Eja blev sjuk när hon fick sitt andra barn, fick blodpropp. Stina (är för övrigt nyhetsuppläsare, Helsingfors) och Nils Johan (jobbar på Stockman, gammalt antikt allvaruhus, Helsingfors).

Kurre (f. Norrkulla, 1922)

flyttade tidigt till saltsjöbaden, Sverige.

(Ruth Helen, Kurre)s Barn: Han fick två flickor: Astrid som jobbade inom barnomsorgen och Lisbeth som jobbade på ett lasarett, Karolinska sjukhuset.

Margareta (f. Norrkulla

gifte sig i Finland med en lärare och fick två flickor: Gun och Stina var krigsbarn, skickades båda till Sverige. Stina skickades till fosterhem. Jobbade senare som operationssköterska (skickade fram verktyg till läkarna). Gun gifte sig med Lasse Sandberg som var volvo-entreprenör (han startade fabriker lite här och där). Bodde först fyra år i Malaysia, två år i Schweiz, två år i Brasilien och sista två åren i Virginia, Amerika och startade volvo-fabriker i dessa länder. Sen blev de för gamla för att skickas ut, bosatte sig i Åland på en gård som heter Mellangård, ärvd av mormor.

Margaretas Barn:

Birgitta blev kvar i Virginia, gifte sig med en dansk. Camilla bor i Uppsala, jobbar eventuellt på universitetssjukhus som ögonläkare.

Paul (f. Norrkulla)

bodde på hemgården, Norrkulla, jobbade som jordbrukare. Gifte sig med ladugårdspigan (ladugårdspiga var en piga som gjorde alla sysslor i ladugården) som hette Judit. Momo (mormor) blev jättesur över detta eftersom det var som att stiga ner i graderna (rik=kung, greve, storbonde mellanklass= vanligt arbetande, fattig= dräng, piga, hjon). Han ägde gården och var därför storbonde. De fick tillsammans fyra barn, första dog. Gösta som var yngst tog över gården. Hans jobb är spannmålsodlare. Som spannmålsodlare får man ploga, harva och så. Han har haft kossor, han har får och ridhästar. Mikael är gift med en estniska och bor i Estland, nu. Då gift med en finska och har tre barn med henne, kallades Bi.

Uffe som var äldst hade inga barn. Han var gift med Zenita och jobbar som bankdirektör i Helsingfors. Jobbade tidigare på sparbanken, Borgå, som bankdirektör. Zenita har dålig rygg och det kan vara därför som de inte har några barn.

Märta (f. Norkulla,):

gift med rektor för Vörå samskola. Fick inga barn, adopterade Ejas Nils Johan. Märta var hemmafru (hemmafru var man om man gifte sig med en herre som hade bra betalt).”

Rakel (f. Norkulla):

Hon gifte sig med Gunnar som ägde Tallbacka, fick fyra barn: Stig, Eva, Hasse och Lena. Eva (min farmor) gifte sig med en sjöman (Runar)och fick två barn: Roger och Susanna (farbror och faster). De skildes efter sex år (en anledning till det kan ha varit att han var borta så ofta på sjömansturer, men hon har även berättat att Runar var otrogen mot henne, det var på dessa turer som hon trodde att Runar var på). Senare gifte jag om mig med Johan Karlsson (farfar) och fick barn: Mårten (pappa)och Nina. Johan var bonde; hade en häst och två kor, hästen hette för övrigt Poju. Senare sålde han kossorna och skaffade sugga som fick kultingar. Johan var utbildad jordbruksinspektor (arbetsledare). Eva och Johan träffades när Johan skulle leda inspektörer att inspektera gården (Homarnäs, Nuförtiden är det farmors kusiners gård, då: fasters gård). 68 flyttade vi till Sverige. Johan började jobba som svetsare istället eftersom det gav bättre betalt, jobbade hela tiden. Jag var första fem åren piga för greven i Malmsjö. Ekonomibiträde (städerska)75-80 blev ryggen paj. Omskolade sig till barnskötare, gick i pension i 60 års ålder. Skilde sig med Johan 77, Johan bor för övrigt i södra Spanien (nuförtiden). En anledning till att de skilde sig var att Johan tyckte att kvinnor bara skulle var hemma och föda barn och hålla på med hushållssysslor.’’

Evas barndom (f. Borgå BB, 1937):

’’Kriget, när alla sprang fram till hallfönstren för att se efter storbranden i Helsingfors 1942. En hund, Schäfer, blev inskickad som vakthund till ett fabriksområde, blev tillbakalämnad. Jag minns hur hunden ylade efter att ha sprungit löst på gården. Vi fick även lov att lämna in två hästar. Vi hade fläsk nersaltat i tinor (stora bollar), ägg i vattenglas (Natriumsilikat…), mjölk, mjöl, fisk betalades med, tygkuponger, köttkuponger, ”allt-i-allo”-kuponger. De sågade upp stora isblock som kördes hem för avkylning av mjölken. 50-liters kannor, bassäng med vattennivå precis vid kanten på kannorna. Isen lades krossad i bassängen.

Stig Gunnarsson (f. Borgå BB, 1936):

När man ramlade från en kärra och benet vid armbågen brast. Gipsades vid 47-48. En allmän mörkläggning i hela Finland och vi var i Borgå. Det föll ner en bomb i närheten som fick. 30 stycken dog på en gång eftersom de aldrig hann till Våmskyddet. Vi gick till potatiskällan som var under jord. Man kunde få sitta där ett par timmar. När man stod ifrån Tallbacka kunde man se hur de släppte ner brandbomber som lyste upp landskapet. De släpptes ner för att man skulle se var de skulle släppa ner bomberna. 44 var sista krigssomaren. Vinterkriget slutade 1940.

”Natt och dag”-släkten antas vara en del av Johans släkt

Jag fick ett fint släktträd från drop in;et i biblioteket idag. Där står det bland annat att min pappa heter Mårten Johan Karlsson. Det står också att min farmor hette Eva Kristina Helena Holmberg Karlsson och att hon dog 19/2 2013 vilket jag mindes väldigt tydligt. Det står också att jag hade en farfar som hette Johan Vilhelm Karlsson och att hans föräldrar hette Hugo Arvid Karlsson och Saind (?) Serafia Sunderg (någon får gärna hjälpa mig här att säga rätt namn om man kan!). Tyvärr fick jag inga namn på farmors mamma och pappa. Däremot forskade jag lite på mammas sida också när jag ändå höll på och som de flesta redan vet så hette ju min morfar och mormor Erik och Margit Nygren. Däremot var jag inte beredd på att se morfars namn i en kyrkbok. Morfars mamma och pappa hette Hilda Danielsson och Oskar Teodor Nygren. Om jag minns rätt så blev Hilda änka. Även att det i kyrkboken stod att de var “Icke döpta” då de var frireligiösa och med i pingströrelsen. Det kunde även stå att man var idiot vilket betydde att man inte var så snäll i de här böckerna hela tiden. Oskar drabbades av sepsis, tror jag, men jag ska fortsätta forska och se vad jag kan gräva fram. Men två timmar räckte gott och väl för att få reda på det mesta om min släkt! Nu ska jag bara försöka ta reda vilka farmos mamma och pappa var vilket kanske kräver ett samtal med min pappa eller en visit på Riksarkivet eller en Finlandsfärja till Finland… 

Idag började jag dagen med att göra mig ett par rostade pågenmackor med ost på och pulverkaffe. Jag gjorde ingen Varma koppen men tog bussen kvart i tio. Släktforskningen skulle börja tio så jag satt på Stora torget ett tag och tog några kort bara. Mindes farmor. Sedan gick jag till släktforskningen och det skulle nästan kräva en text i sig. Efter släktforskningen kom lillebror och hämtade upp mig. Vi åkte till en underjordisk parkering och åt på Espressohouse. Jag åt foccacia med mozzarella och pesto och drack kaffe till det. Efter det gick vi till Systembolaget där jag handlade Martini och vin. Martinin var en present till mamma men eftersom hon redan fått den så är det inte hemligt längre. Efter det fick jag skjuts hem och kunde packa ur laptopen och USB;et och packa ner badkläder i stället. Sen kom mamma med lillebror och flickvän och hämtade upp mig. Vi åkte till Nävsjön och det första jag gjorde när jag kom dit var att byta om till badkläder. Jag tänkte nämligen bada, men det var kallt, nästan bedövande. Trotts det krålade jag en del och var i för ett tag. Jag känner väl att det är en kompensation för ett saknat körkort. Att göra något annat i stället. Och jag vet inte om det räcker men det är min enda skyddsmekanism. Så jag badade för ett tag. Och sen gick jag upp. Jag tog en del kort medan jag torkade. Både på lillebror och flickvän och mamma och hunden Bella. Känner att det kanske blev lite för mycket kort på mamma. Blev stelt. Gick ut i skogen. Hjälpte väl till vis del. Naturen har väl den funktionen för mig. Åt grillat och sallad och baguetter. Och meloner och en massa såser. Vi firade födelsedagen med läsk och martini innan. Till efterrätt åt vi mandeltårta med kaffe. Klockan blev nog rätt mycket innan vi gick därifrån. Och eftersom mamma hade druckit martini så fick hon inte köra bil. Det fick i stället lillebror göra. Härnäst väntar väl tv-spel i Arnö. Jag ska försöka renskriva det jag fick reda på släktforskningen. För tillfället är det väl mest namn men ska väl försöka få reda på lite fler berättelser. Sådana som att man mest var jordbruksarbetare och hemmafruar förr i tiden…