Idag höll jag på att försova mig själv. Jag vaknade tjugo i tolv och hann bara göra frukost beståendes av två knäckebrödsmackor och pulverkaffe. Jag hann inte ens att bädda sängen när jag gick till bussen och som vanligt var det jättemycket folk som skulle på bussen. Väl på jobbet behövde jag inte byta om eftersom det bara regnade och eftersom vi bara skulle ut på tur. Vi åkte till EKO där Patrik skulle köpa en massa studentgrejer. Vi åkte till ÖoB där Patrik köpte en massa läsk och Lidl där Patrik köpte en hel del öl. Där fanns en butik bredvid som heter Växter och trädgård som jag var sugen att besöka någon gång. Någon gång ringde också mamma och frågade om jag skulle komma. Och jag sa att jag kunde göra det men vi skulle in på Lidl först. Men efter det fick jag skjuts hem till mamma. Och jag gick ut med hunden Bella som skulle kissa och bajsa. Jag gick in igen och fick hjälpa mamma med matlagningen vilket innebar att jag fick steka lök, chili, paprika och kyckling. Till det kokade vi ris och sen hade vi allt i en gryta med kokosmjölk och för att det skulle bli extra gott så hade vi i salt och curry. Sen var maten färdig och till det såg vi först något slags polisprogram på femman men vi skulle se den sista Star wars filmen. Alltså episode sex. Och jag vet att det inte var den sista av alla Star wars-filmerna men det var den sista av de gamla filmerna. Och jag måste säga att den slutade väldigt bra. Jag tyckte det blev en väldigt festlig avslutning. Så nu är jag redo att se resten av filmerna. Men kanske tar vi en paus i Star wars-tittandet nu. Vi vill nog se andra filmer nu. Men efter filmen såg vi lite på Efter fem på tv4. Men vi hade inte så mycket annat göra så vi beslutade oss för att åka till affären. Och väl där så handlade jag spagetti, nudlar, bröd, mjölk, chips, stor fantaflaska, Mer päron- och äppeldricka, Chicken nuggets, pajer, matlåda, glass och choklad. Jag handlade säkert mer än det men det är allt jag kommer ihåg i alla fall. Jag följde med mamma till tvättstugan innan dess också. Jag har alltid tyckt att källaren i Oppeby är så skrämmande. Det är som det gömmer sig något där bakom trädörren. Men som vanligt finns det ingenting där. Men det är lätt att föreställa sig att det finns något annat där. Eller så kanske det känns som man aldrig kommer fram i den sterila korridoren. Det kanske känns som korridoren blir större och större. Och att verkligheten på något vis rämnar. Är det inte det jag försökt skriva om? Kanske det. Jag fick i alla fall skjuts hem och väl hemma så fick jag hjälp att bära upp alla matkassar till lägenheten. Jag satte på radion och då gick mamma och hunden Bella. Jag satte på datorn och packade upp alla varor. Jag bäddade sängen vilket kändes så fel eftersom jag alltid brukade göra det på morgonen annars. Men någon gång ska väl vara första gången. Ska det inte det? 

Idag började jag dagen med att göra mig ett par knäckebrödsmackor och pulverkaffe. Jag gjorde mig en Varma koppen sparris och gick till bussen som skulle ta mig till jobbet. Väl på bussen så var det jättemånga personer som skulle kliva på. Så pass mycket folk att jag var osäker om det skulle gå att komma ut ur bussen sen. Eller om jag skulle hinna med bussen till Spindelplan i över huvud taget. Men jag hann med bussen och väl på jobbet var det bara att byta om. Vi hade inte så jättemycket jobb att göra idag. Vi skulle bara klippa en liten plätt vilket jag fick göra. Sen fick jag byta om igen och ta bussen hem. Väl hemma så var det bara att sätta på radion och datorn. Men annars har jag haft svårt att hålla humöret uppe. Jag har känt mig så ensam. Konstigt nog. Det brukar jag aldrig göra annars. Så isolerad. Jag trodde verkligen att jag skulle hitta en tjej att spendera livet med vid det här laget. Någon, precis vem som helst, men i stället kommer det killar hit och jag har inget emot killar. Men jag är så trött på att se dem. Jag kan ingenting om sex och det gör mig så frustrerad. Sexuellt frustrerad. Får man säga så? Jag skiter i vilket. Jag är så trött bara. Jag hade bara velat hitta någon. Orkar inte skriva något mer. Det får va så här det är. Jag kan ändå inte göra något åt saken. Jag är lite rädd dock. Det känns som det kommer bli värre än det blir bättre. Så är det alltid. Men jag pratar om så som man hade det i trettiotalets Tyskland. Med Förintelsen och sådana saker. Jag hoppas jag har fel…