Idag började jag dagen med att få medicin, bädda sängen och stänga av datorn. Jag tog bussen fem över åtta men orkade inte vänta så jag gick från busstationen till jobbet i Gumsbacken. Väl på jobbet var det bara att byta om. Efter det var det dags att dammsuga. Det var inte så jättenoga att vi tog överallt; bara vi tog det grövsta. Det synliga skräpet. Dessutom moppades det och dammades det en hel del. En liten tråkig grej jag upptäckt med jobbet är att det gör en del lite bittra. Jag vill, absolut inte, bli bitter! Känns som man utkämpar ett osynligt krig då. Men jag vill heller inte tänka illa om någon person. Redan första veckan, eller om det var andra veckan, så kom chefen och ville prata med en arbetskamrat. Det visade sig sen att arbetskamraten skulle byta arbetstider så att han börjar jobba eftermiddagar i stället. Jag vet inte om det berodde på att han fick frukosten serverad eller om det var för att han gav disken till arbetsledaren eller att han åt frukosten med händerna eller att han knappt jobbade något. Det spelar egentligen ingen roll. Vi har förlorat ett ansikte och vår arbetsledare verkar ha svårt att få ihop folk att jobba. Är det så här det ska vara första veckorna på ett jobb? Sen frågade chefen om jag fortfarande höll på med journalistik. Jag hade kunnat vara lite dryg och fråga om det är något som de inte berättar för oss. Som vilken lön vi får för vårt arbete. En redaktion måste ju fungera, såväl om det handlar om arbetare eller chefer, men nu ska jag nog prata om annat. Vi åt lunch som var den här fläskfilén som jag lagade till igår. Mycket gott var det och om det finns en maträtt jag kommer laga igen så är det den! Efter maten tog vi en promenad till det som jag antar är biodlarföreningen. Det var en massa bisamhällen där i alla fall och förhoppningsvis kommer jag att gå eller cykla dit oftare när de har evenemang. Vi gick tillbaka och jag bytte om. Jag gick till busstationen och som vanligt kändes det som jag gick flera mil för att komma någonstans. Jag tog bussen till stadsvakten och gick till släktforskningen. Några grejer som jag la märke när jag släktforskade var att när jag sökte på platsen Sigfrids så dök släktnamnet Brunberg upp som tydligen är en släkting till mig. Vem det var va dock otydligare och jag fortsatte släktforska. Den mesta av tiden går åt till att skriva i ansedelsblocket och det tar sin lilla tid. Och jag är bra slut när jag kom hem sen. Men väl när jag kom hem sen efter att ha tagit bussen från stadsvakten så satte jag på radion och datorn. Jag åt samma mat, alltså fläskfilé, till middag. För det mesta spelade jag minecraft men jag såg även färdigt The martian på Disney plus. Så man kan, minst sagt, säg att det var en fullspäckad dag. Jag hoppas jag inte får vara med om några tråkigheter längre fram. Tyvärr har jag mött en massa missnöje över arbetsledaren och jag vet inte vad jag ska göra åt det. Oftast är väl lösningen på sådana problem att prata…

Idag började jag dagen med att ta två mjuka mackor och bädda sängen och borsta tänderna. Sen skulle vi åka till pappas frus familj som bodde i Gnesta. Pappa skulle ta ner ett äppelträd så jag fick gå till centrum för att köpa pollenmedicin sa de. Det var en ganska brant backe i början men sen blev det platt. Jag gick till pappa och hans frus föredetta hus som snarare är en villa som sitter ihop med en massa andra. Jag gick tillbaka lite grann och gick uppför berget. Det var kul att vara tillbaka i Gnesta igen. Gnesta för mig är en massa villor med gamla äppelträd. Det är så klart mer varierat, men de flesta villor är så. Och solen lyste och det var så skönt att gå där bland träd som börjar slå ut och känna vårkänslorna spira i kroppen. Kanske något annat spirar, något jag inte vet om, jag vet inte riktigt. Jag vet bara att jag upplevt Gnesta igen och att jag tyckte om det. Tog tyvärr ingen bild. Gick förbi platsen där vi begravde farmor. Blev vemodig och inte alls lika glad längre. Tänk hur fort det kan skifta! Ena stunden är man glad och det känns som inget kan få en på dåligt humör, andra så är allt mörkt och det känns som inte något kan bli bra igen. Så kändes det för en liten stund i alla fall. Sen gick jag till apoteket och köpte min pollenmedicin och till cafét och köpte mig en kaffe och läste bok. Sen gick jag till biblioteket och läste bok. Sen sms;ade pappa att grillen var tänd så då gick jag tillbaka igen. Mötte förresten Jimmy på cafèet. Det var lite kul! Väl tillbaka till deras hus så bjöd de på korv i olika smaker och jag fick kaffe igen med tillhörande bulle och kaka. Sen åkte vi till ICA och köpte varsin glass. Jag köpte den berömda minecraftglassen som var så god! Vi åkte hem och till middag åt vi lax. Jag låg och läste den mesta av tiden. Sammanlagt har jag nog läst trettio sidor idag och ska läsa mer. Även om man inte riktigt vet vad handlingen är så vill man fortsätta läsa. Mycket av handlingen ligger i dialogen och den är både påhittig och lekfull. Påminner lite om mitt eget skrivande faktiskt! Sen att det är mycket mer text än jag någonsin kommer skriva är en annan fråga. Jag undrar faktiskt hur man orkar skriva så mycket. Men det är väl lite därför som jag skriver dessa dagboksanteckningar också. För att skriva mycket. Efter att jag hade läst så bastade jag och pappa. Och när vi hade gjort det så duschade jag. Under gårdagen så jobbade jag först. Det innebar att jag åt frukost på jobbet och gjorde saker som att dammsuga och moppa fast moppa ville en annan göra. Sen promenerade jag till busstationen och tog bussen till Brandholmen. Den mesta av tiden väntade jag på pappa som skulle komma och hämta mig. Så jag låg och lyssnade på P3 så länge. När pappa väl kom sen så åkte vi direkt till Grinda där jag är nu. Vi tog en lite annorlunda väg som gick vid björkskogar och annorlunda byar. Till mat åt vi fläskytterfilé och det var väl ungefär det jag gjorde igår. Jag har även skrivit av en del av ”Vill heta Ruth” som jag tror jag vill dela med mig av lite senare. Men just nu vill jag nog skriva mer på den här berättelsen jag håller på att skriva på nu. Jag kan inte avslöja namnet riktigt än men kan säga så mycket att det är dramatiskt och är meningen att den ska va dramatiskt. När jag sa det till mormor så sa hon att jag skulle se det positiva i livet. Kanske har hon rätt även fast hon inte lever längre. Men jag fortsätter skriva ändå. Kanske finns det något positivt i skrivandet trotts att rubriken är så mörk. Kanske är den mörk och kommer fortsätta vara mörk oavsett hur mycket jag kommer skriva? Känns som jag är ute på tunn is, men är man inte alltid det när man skriver?

”Sigrid Charlotta, f. 13.7.1886, död 28.11.1964 i Borgå sn. Gift 26.7.1908 med Leonard Holmberg, f. 23.9.1877 i Borgå sn, död där 10.7.1952. Leonard var bonde på Bökars i Gäddrag. Seglation bidrog dessutom under en tid till utkomsten. Tillsammans med brodern Mauriz köpte Leonard nämligen 1913 skutan Hilda (se närmare i tab.6) Här må i sammanhanget nämnas att deras far Jonas Holmberg (1833-1888), tidigare ägare till Bökars, var en betrodd man i socknen. Han var nämndeman och satt även med i kommunalnämnden. Jonas var för övrigt den drivande kraften då de tidigare slädvägarna från den här delen av socknen in mot staden gjordes framkomliga också med hjuldon. Även hans far hette Jonas (Johansson) Holmberg (1794-1860). Han var till en början sjöforman i Borgå, men köpte längre fram Påvals hemman i Seitlax och Lassas säteri i Vålax. Sitt välstånd skapade han genom att resa omkring och sälja lärfter och drällar som han hade ett stort antal kvinnor runtom i socknen att förfärdiga.

Låt oss efter den här parentesen återgå till Bökars i Gäddrag. Hösten 1916 fattade svågrarna Leonard Holmberg och Frans Stjernvall (bonde på granngården Henrikas och gift med Sigrids syster Ingrid) ett stort beslut för dem och deras familjer. De köpte gemensamt hemmanen Övergård och Nedergård i Kalax, någon sjömil längre upp i Lillpernåviken från Gäddrag räknat. Säljare var agronom Birger Hollmérus och köpeskillingen 75. 000 mark. Kalax var inte helt obekant. Sigrid och Ingrid hade säkert besökt faster Sofia på byns tredje hemman, Kvarnvik, medan hon och maken Karls Fredrik Forsström vistades där (se tab. 2).

Maktförvärvet i Kalax var i det närmaste tvåhundra hektar, varav drygt trettio hektar åker. Därtill ingick fiskevatten. Byggnadsbeståndet var skralt, på Nedergård fanns inga byggnader överhuvudtaget, så en arbetsam tid förestod. Efter att de tillsammans fört upp nödvändiga byggnader drog de lott om vilken familj skulle bli husfolk på Övergård och vilken på Nedergård. Till storlek och bonitet var gårdarna i det närmaste identiska. Alla var nöjda över hur lottningen utföll, Leonard och Sigrid fick Övergård som de önskade och Frans och Ingrid fick Nedergård. Jord- och skogsbruk samt husdjursskötsel och därtill även fiske gav den avkastning som behövdes för att klara av investeringarna. De två skärgårdshemmanen hade gemensamt en not och byggde ett nothus på Skepparudden för torkning och uppbevaring av noten.

Leonard och Sigrid Holmberg beslutade sig emellertid 1928 för en ny utmaning. Då köpte de nämligen en ännu större gård, Tallbacka i Tarkis, någon kilometer söder om Borgå. Övergård såldes åt Johan Stenbäck från Renum. Sönerna Gunnar och Knut tog över på Tallbacka 1937. Sigrid och Leonard Holmbergs barn (V a-c):”

Idag började jag dagen med att väckas av en hund. Det var för att jag varit hundvakt åt hunden Bella. Idag hade jag lyxen att få åka med mamma till jobbet så jag packade ner bok, matlåda, Mer lingondricka och vattenflaska. Sen var det bara att få medicin, bädda sängen och stänga av datorn fastän jag inte lyckades med det. Ibland får datorn för sig att den inte ska stänga ner sig trotts att man klickat på Stäng av. Nåja; jag fick skjuts till God morning hotell i alla fall vilket var guld värt! Och när vi var framme så var jag nästan en timme tidig. Det gjorde inte så mycket dock eftersom jag kunde sitta och läsa för en stund. Idag skulle chefen Markus komma till frukosten också. Jag tog frukost beståendes av någon slags russinbröd, salami och gurka. Jag tog även yoghurt, puffar och musli. Och till det kaffe. När jag satt där så hade jag lite svårt med chefens reaktion på något som min arbetskamrat gjorde. Jag har lite svårt att prata om det i över huvud taget eftersom jag inte vill prata illa om folk. Chefen frågade om jag höll på med journalistik fortfarande. Jag svarade att ja de gör jag. Men även skrivrespons, släktforskning och poesiträffar. Det känns som jag hade kunnat vara lite mer på. Men vet inte vad det hade varit för mening med det egentligen. Jag tyckte han var för sträng mot min arbetskamrat. Och kan undra hur han tänker med att skälla ut personer så där. Jag pratade med min arbetskamrat senare och han sa att chefen hade varit lite hård mot honom. Borde jag ha varit hård mot chefen? Jag befinner mig ju lite i en beroendeställning också. Jag vill ju inte förlora jobbet. Men vissa saker borde man kunna få ifrågasätta. Efter frukosten började vi städa i alla fall. Jag dammsög och moppade och torkade bord. Och när det var gjort så hade vi tid för att läsa lite grann. Till lunch åt jag en Västerbottensostpaj. Och efter det tog vi en promenad. Det var bara Nadja och jag. Vi gick in på Granngården och saker jag blev sugen på var någon slags mynta, jordgubbar och någon slags odlingspall för balkongen. Jag köpte inte några av de sakerna men jag fick lite inspiration i alla fall till mitt odlande som jag inte kommer börja än men snart. När vi gått promenad så kunde jag gå till stan. Jag gick till biblioteket där jag tog en kaffe och en cacaocream. Jag satt mest och läste bok och jag tror jag vet vad den handlar om. Det verkar vara mycket diskussioner om saker och ting. Och väldigt ofta är frågorna djupt existentiella. Eller som den gången när en person som inte tittar på fåglar kallades notbird. Det är lite retfullt och lekfullt och jag gillar det! Jag satt där i någon timme men var mycket trött. Så höll på att somna nästan några gånger. Vid fyra så gick jag till Bastars burgers för att äta. Jag tror jag tog någon tryffelhamburgare som var så extremt god! Jag tog även några kort som jag la upp på Instagram och Facebook. Det var ju ett tag sen, men jag brukar ju lägga upp många saker på både Instagram och Facebook. Efter maten gick jag till Inte sport men vågade inte vara där så länge. Sen gick jag in på Akademibokhandeln och tittade på en bok men köpte inget. Jag tipsade dem om att ta in boken Muslimskt liv eftersom den är viktig. Speciellt nu i valtider, och jag hoppas de köper in den nu, när jag tipsade om den. Resten av tiden satt jag på Stora torget och läste. När klockan närmade sig sex så gick jag till Stadsvakten och lyssnade på ett föredrag om hur samhället var för en så där tvåhundra år sen. Inte alls lika lätt alltså. När jag kom hem sen så orkade jag inte göra mycket. Låg mest i sängen och jag har för mig att jag lyssnade på Mares, Pink floyd och Batman begins. Jag orkade inte göra något mer den dagen. Vi får se vad jag gör imorgon men jag planerar att laga till någon mat som kräver en del att handla…